lördag 3 november 2012

Lördagsblogg Projekt


Nyckeln till min nya vikt
Projekt som anställning ger mig ångest numera. Ett projekt är som en resa, man planerar, packar, startar reser och landar och avslutar.
Eller som en bro, man vet var man startar hur lång den ska vara och var den ska landa.
Men medan man satsar för fullt för att genomföra projektet som ska avslutas så ska man planera för en eventuell fortsättning.

Det är då jag får problem. Första gången jag anställdes i ett projekt var det ganska ok, andra gången också, men tredje projektet jag anställdes i gjorde mig mera kluven. Det var då chefen, efter ett år, med tillkämpad övertygelse meddelade att det säker skulle komma mera pengar, alldeles snart. Det upprepades i några månader.
Kvart över fyra en fredag eftermiddag ringde hon och meddelade att det inte kom några pengar. Jag slutade halv fem.
Det var bara att avsluta och stänga verksamheten. 

Projektanställningar som förlängs några månader i taget gör att man blir osäker och inte kan man planera sin ekonomi. På jobbet är det ingen idé att skapa rutiner eller bygga nätverk, man ska ju ändå sluta snart.
Och varför ska man vara lojal med en arbetsgivare som tänker avskaffa jobbet.

Idag har jag dragit med Pensionären på promenad till grannbyn för att hämta taggen till ett gym som finns i bygdegården.
Nu jädrar ska det bli av. Det kan möjligen ses som ett projekt och målet är 55 kg. 
Alla hejarop mottages med tacksamhet.
PS Det är lite av en duell med syrran DS

14 kommentarer:

  1. Heja dig! Jättebra med duell, om inte det håller intresset uppe vet jag inte vad som hjälper.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tänker köra MMMM-metoden (mera motion, mindre mat). Här fuskas inte med pulversoppor, Pensionären ska ju också ha mat vilket innebär "mat och potatis", och hårt bröd.
      Vi borde kalibrera vågarna på något sätt eller finns det något officiellt invägningsställe? Jag tror vår våg är lite för välvillig.

      Radera
    2. Vår snällvåg sa 60 när läkarmottagningens sa 65,5, med kläder. Gymmets våg sa vid ungefär samma tidpunkt 64,5 med lätta träningskläder. Och min nyinköpta digitala våg är verkligen inte att lita på. I morse blev jag rejält besviken när den visade 62,7 (efter toabesök, utan kläder, utan armbandsur och med nyklippta naglar!). Klädde på mig och kollade igen: 62,5. Balansvåg är det enda som funkar tror jag. Erkiksdalsbadet har en sån.

      Radera
    3. Vår digitalvåg är också sådär vankelmodig och jag letar också efter en balansvåg, en sån distriktssköterskan hade när vi gick i folkskolan. Alltihop är nog hennes fel förresten, hon sa ju alltid att jag var för mager och måste äta mera. Och då gjorde jag det.

      Radera
  2. Tråkigt det du skriver om din projektanställning och som slutade med att du inte fick några pengar. Förstår om du blir misstänksam mot dessa i fortsättningen.

    Jag har också ett nytt projekt på gång att försöka gå ner i vikt - för hundrade gången minst. Senast var jag med i VV för 5-6 år sen och gick ner 14 kg på ett halvår. Har gått upp alla dessa minus två sen dess. Så nu är det åter dags eftersom jag börjar få svårt att knyta skorna igen :-(.
    Jag ska lösa halvmånaderskort på vårt rehabgym på måndag, så nu ska det också bli av. Kul att se vem som blir först i mål av syrran och dig.
    Ha en skön fortsättning på helgen önskar Ingrid

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är något skumt med projekt, och det där med att både planera för avslutning och fortsättning blir ju väldigt konstigt.

      Vikten blir ju också väldigt konstig med tiden. Halvmånadskort låter som en lagom ambitiös början. Klart vi klarar det och snart knyter vi skorna lätt som en plätt.
      Ha sköna promenader och en god helg.

      Radera
  3. Ack, ack, det där med viktkollprojekt... jag vet dom som startar ett nytt varje måndag och ger upp det till eftermiddagsfikat, blodsocker i höjd med fotknölarna, livsfara för omgivningen och kolhydratbehovet akut. För två-tre år sedan körde vi ett LCHF-projekt som ledde till nästan 10 tappade kilon för min del. Formellt är det projektet inte avslutat men en återfokusering är av nöden. Diverse "Cn" har smugit sig in i vanorna igen. Och kombinationen CF är förödande, mina skjortor börjar sitta tight över buken igen...
    Jag hejar på er båda så mycket jag orkar och funderar på hur jag ska kunna genomlida mörkerdepressionen utan "C". Man kan ju inte äta smör med sked för att kompensera. Eller kan man?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, ack ack... Förr i tiden när man var ute och dansade hambo och levde loppan då nötte man väl bort lite. Men nu träffas man och äter en god middag och rör sig knappt ur fläcken mer än när man reser sig för att servera påtår.
      Samtidigt minskar ämnesomsättningen 1 %/ år. Inte konstigt att man fläskar till sig. Och inte blir det bättre av att svärmor har som sysselsättningsterapi att baka kakor och bullar med smör och grädde. Ljuvligt goda och min karaktär är handikappad.
      Men nu ska det bli ordning! Ska du hänga på? Du vet ju hur man gör.

      Radera
  4. Projektanställningar är en styggelse, liksom projekt som aldrig leder till något.
    Bantningsprojekt äro legio, de framgångsrika färre men jag önskar er alla lycka till!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, föresatserna är goda än så länge i alla fall.

      Radera
  5. Gillar din MMMM-diet. Vettigt projekt. Det kan jag hänga med på också...börjar genast med mindre mat:)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja du är så välkommen att hänga på. Jag hade tänkt bli av med sju kg. Start första november kanske inte är något drömläge, men Hej Hå Hej Hå till gymet nu vi gå...

      Radera
  6. Vad roligt att du inspireras av min mat!
    Om du läser i receptet på köttbullarna, så beskriver jag hur det fungerar utan mjöl. Tricket är grädde - det är otroligt hur mycket grädde det går att blanda ner i köttbullesmet. :-) Använd elvisp, med degkrokar, så slipper du bli trött i armen.
    Du kan prova att krydda med spiskummin istället, eller kanske riven pepparrot. Något som är riktigt gott till köttfärs är kanel,tomatpuré, vitlök och lök. Lycka till! Berätta gärna hur det går med dina experiment.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Grädde är alltid gott. Och med tanke på hur mycket grädde man kan gömma i en köttbullsmet så kanske jag borde bearbeta den för hand, det är ju träning som gäller nu i mitt nya liv. Tänkte jag ...

      Radera