fredag 1 maj 2015

Maj lördagsblogg

Förra veckan var det "nästa vecka" som var lördagstema och den veckan har alltså varit. Och det blev inte som jag tänkte mig men det hade jag nästan tänkt mig, att det inte skulle bli alltså. Ändringskommittén är aktiv.
I maj är det syrran som har hand om våra teman och hon går ut hårt med maj som tema. Flera lördagsbloggare finns i fliken ovan.
Jag tror hon tänkte på månaden maj men i det här gänget har vi fri tolkningsrätt.

I maj händer allt på en gång, det ska röjas ur uthus och städas tomt och has avslutningsfester och avtackningar och gödslas i landen och grävas och planteras ut om man törs. Man åker till den nya återvinningscentralen och lämnar saker där och till Röda korset och loppisar. (och gör fynd) 

Men i juni kommer järnnätterna så då får man breda över det man planterat ut och skydda så gott det går för man vill ju så innerligt gärna att det ska vara sommar nudå.

Vinterkläderna krockar med sommarjackor i farstun och träskorna har flyttat ut på trappen och är svinkalla när jag ska kila ut och titta till i växthuset på morgnarna.

Men jag börjar med Första maj, en hårt beskuren bild där Pensionären demonstrerar sitt missnöje med att bankerna inte vill hantera kontanter. Och visst är det väldigt konstigt och ganska besvärligt, i synnerhet för näringsidkare som ska lämna in dagskassor och banken bär sig åt som om dom bara vill motarbeta verksamheten.

Och så blommar det. Men inte än, just nu är det inte mycket med växtligheten, vitlöken har börjat titta upp och det knoppas överallt men för tillfället är det mesta gråbrunt. Men alldeles snar så blir det så fint så.

Grannens häggmispel kan bli överdådig och när bären mognar är det ett stilla prasslande när fåglarna mumsar i sig.

Gulltöreln går inte heller av för hackor, den är liksom fin hela tiden

Vallmon lyser upp och den behöver man inte truga, den dyker upp lite här och där och jag har ingen ordning i min trädgård så det får väl vara så då.
 Smörboll fick jag av syrran, den är så fin och har vuxit till sig, vilket är duktigt gjort i den här sandjorden

Fiskgjusarna håller på och fixar och inreder i sina reden. Idag var jag bergis på att Kalakotka skulle lägga ägg, det såg ut som om hon krystade och nu ligger hon där och ser ut att ruva, men hon kanske bara tränar. Kalakotkas 2 verkar vara lite mera tankspridda men det händer saker även där. Det ska bli spännande att följa dom i år, måtte det gå bra.


lördag 25 april 2015

Nästa vecka, då ska ni få se på... lördagsblogg

Lördagsbloggen den härveckan ska ha temat Nästa vecka. De andra lördagsbloggarena hittar du i fliken ovan.

Ha, enkelt, det är då i nästa vecka som allt ska ske.
Jag ska börja mitt nya liv och börja banta, igen, och undvika bröd. Om man låter bli gluten så går man ner i vikt, inflammationer och artroser minskar och man blir en frisk och lycklig människa, sägs det. Men inte förrän nästa vecka, maken serverade varma mackor och sabbade min ambitioner idag när jag kom hem från syrran och redaktören.

Nödvändigt i växthuset
Kalendern är alldeles tom för nästa vecka, ja sånär som på syjunta på onsdag men tomheten beror enbart på att jag inte skrivit upp:


  • Hjälpa till när betongbilen kommer kl 11:30 på måndag, vi ska fixa till lite trassel och ett hål i golvet i källaren.
  • Tisdagkväll ska jag till fotoklubben en sväng och se om de kan bibringa mig lite mera kunskap
Däremellan är det det gamla vanliga och så ska jag

Jordärtskockispuré i vardande

  • Tvätta 30 filtar efter vintern yoga, (jag är ju yogaledare 3 gånger i veckan)
  • Gödsla landen och växthuset
  • Rensa kring äppelträden 
  • Så diverse små frön 
  • Gräva ur den gamla komposten
  • Kolla om det finns jordärtskockor
  • Torsdag blir det en vända till asylboendet med syjuntan som vanligt
  • Viktigt! Boka tid för vaccinering mot tbe!
Nävor klarar sig själv
Sedan hinner jag nog inget mera och inte vill jag heller för nästa vecka står det ju ingenting i kalendern och det måste ju betyda att jag är ledig, i princip.

fredag 17 april 2015

Lördagsblogg Glädjen med att...

Idag vill Gnuttan i Wienerbrödslandet att vi ska skriva om glädjen med att ...
Flera glädjeyttringar kan man hitta i fliken ovan.

För tillfället står alla i fikakön
Det första jag tänkte på vad den kvinna som jag träffade häromdagen, men först måste jag berätta lite bakgrund.

Våra syjunta brukar träffas på Café Zorn alldeles intill Zornmuseet. Mycket gott och trevligt ställe. Och ingen behöver tänka på att städa eller baka.
Det var när vi satt här som vi kom på att vi lika gärna kunde sitta på asylboendet och ha syjunta för det kunde ju finnas någon där som ville vara med, det finns ju inte så mycket att roa sig med där.

Så på torsdagförmiddag åker syjuntan dit med diverse hoptiggt material. Det kommer ett gäng kvinnor och vi stickar och broderar och försöker prata.
Att använda google translator för att översätta arabiska till svenska är en upplevelse, det blir väldigt mycket ickeord. oiuj hnk loiu yhhy gtfrdcvb. Ungefär. Troligen är det lika illa åt det andra hållet.

Men vi har roligt i alla fall och med tålamod och fantasi tar man sig fram. En kvinna förklarade på stapplig rysk-engelska att hon stickade right stiches and ...crasy. Jodå vi förstår varandra rätt bra.

Tvåändstickning Hemslöjdens bild
En annan dag skulle hemslöjdsföreningen göra reklam för en täljshow med Jögge Sundkvist, SurOlle kallad. Vi tog med oss lite slöjd och åkte till gymnasiet och satt oss där och slöjdade. Folk från SFI-undervisningen var mest intresserade och några tjejer som brukade vara i fäbodarna på somrarna.
Så kom en grupp kvinnor i mogen ålder, det var en grupp analfabeter från Afghanistan fick vi veta.

Fredrik instruerar
Dom såg lite förstrött på täljandet, men så fick en av dom syn på en stickning som låg på bordet. AnnaKerstin som ägde stickningen visade att det var ok att prova på. Kvinnan sken upp och greppade stickningen och stickade med vana händer. Till saken hör att det var tvåändsstickning och det anses vara unikt för Siljanstrakten.
Jo pyttsan va unika vi är.

Täljandet då, jo en kille tyckte att det var så kul så han höll på att missa lektionen.
Honom ska vi försöka koppla ihop med trähästfabriken, dom behöver folk som täljer hästar och han behöver pengar.

Det handlar dels om glädjen med att hjälpa och dels om indignation över att folk inte har det bra och kan man göra livet lite roligare med lite slöjd så är det dubbel glädje.

onsdag 15 april 2015

Ingen får vara ifred

Här ligger björnmamman Idun med sina småttingar, ständigt övervakad av en kamera och när som helst kan vi kolla. 
Lite kul är det ändå. Här är länken till björnidet på Järvzoo.

Och så var det fiskgjuseboet, lite trist väder idag men det tar sig väl. I går var det en fågel där, oklart vilket sort men stor var den. Här är färdkartan så man kan se hur de flyger från sina sommargästen och här är länken till boet


Men det tar tid, jag får ju ingenting gjort om jag ska ha koll på Iduns ungar och eventuella fåglar.

lördag 11 april 2015

lördagsblogg Klassiker

jodå jag är här, nu med en Klassiker, en riktig svensk klassiker BJÖRK!
Det är Gnuttan i Wienerbrödslandet som har hand om bloggteman i april. Fler lördagsbloggare finns i fliken ovan.

En del kan tälja väldigt små saker
Vad som är klassiskt kan man ju diskutera och man kan kolla på nätet men efter att ha sett utställningen Ur björk i Leksand så fastnade jag för detta väldigt användbara träd. Utställningen ska på turné och kommer till 20 ställen till.

Kakorna är väldigt träiga och så naturtrogna
så att en blev stulen.
Ur björk kan man få sav att dricka, tar man saven innan lövsprickningen så sägs det motverka pollenallergi. Man kan ta näver och göra korgar och burkar och man kan färga tyg gult med löven och  björklövsknoppar innehåller saponin och kan alltså användas att tvätta med. Rötter kan man använda att fläta korgar med och dessutom är björk ett utmärkt slöjdvirke. Ved blir det naturligtvis också. Dessutom kan man koka ryssolja av barken och tar man sprängticka (chaga) som ibland växer på björk så kan man bota allt, sägs det.
Utställningen handlar om en björk och hur många föremål man kan få ur den. 22 slöjdare tog sig en en 25 meter hög björk och under sex månader slöjdades 400 föremål ur denna björk.
Till ett värde av 250 000 kr. Betydligt mer än virkespriset som skulle vara 500 kr kbm.

Men hur kan man då bära sig om som vi gjorde idag?! Såga ner en björk! Jo ibland lutar dom åt fel håll och hotar att falla över hus. Det var så pass illa att Pensionären inte vågade såga själv utan tillkallade experten Anders.
Björken stod mellan lekstugan och vedboden, lutandes åt fel håll. 

Anders sågar ett hack för att fästa stalpen i. Stalpen är den röda pinnen, det går att veva så att den blir lägre och tvingar trädet i önskad riktning, förhoppningsvis.
Ander sågar och sågar
Anders vevar stalpen längre och Gösta bankar i kilar, allt för att ange färdriktningen

Där föll den, åt rätt håll. Phu!
Det gick ju bra det där, sa Anders.

lördag 28 mars 2015

Fotografering. Lördagsblogg

Fotografering, det är kul. Lördagsbloggarna ägnar sig åt det idag och flera lördagsbloggare finns i fliken ovan.

Pappa var en ivrig och ganska duktig fotograf som väldigt gärna ville att man skulle vara en naturlig och avslappnad modell: om du vrider dig lite åt vänster, nej inte så mycket och lyft hakan och titta uppåt ... och så ser du glad ut.
Det är kanske ren självbevarelsedrift att jag envisas med att hålla mig bakom kameran.

Den här analoga kameran ärvde jag av grannen. Men man använder ju inte analoga kameror längre. Stora fina objektv är det men de passar inte till min kamera.

Den här är också en analoga kameran, tillhör Pensionärens, den här har också varit bra en gång i tiden. Men nu har den passerat bäst-för-datum.

Det här är min digitala kamera som är i dagligt bruk. Det är en förfärlig massa menyer och inställningar man kan fixa med.

En liten kompaktkamera som tar riktigt bra bilder. Det finns en hel del inställningar på den också

Och iPhonen tar inte heller så pjåkiga bilder. Inte mycket att ratta på. Nu har jag lärt mig att  man kan ta bilder med hjälp av volymkontrollen på sladden. Ganska smart för då skakar man inte till kameran när man duttar på skärmen.

Men nu har jag blivit lite ambitiös på gamla dagar. Jag vill lära mig mera om fotografering så jag gick med i fotoklubben. Det var erfarna män och en kvinna på fotoklubben och de kan allt. I stort sett, och tjänstvilliga är dom. 
Vad vill du lära dig då? sa dom. Tja, det är inte så lätt att säga för jag vet inte vad det är jag inte kan. Men jag gnällde lite över att det var svårt med skärpa på lite håll, om jag ska fotografera en fågel eller en fjäril t ex. 
Då fick jag lära mig att det finns en inställning i menyn som heter Sport, den har jag struntat totalt i eftersom jag inte är ett dugg sportintresserad. Men det är ju sportinställningen man ska använda när jag siktar på sånt som rör sig fort. Självklart.

Nästa tips var att gå in på "Moderskeppet". Eftersom vi håller till på Rosa huset som är ett 
aktiviteteshus så undrade jag ju vilket rum det var. Nejdå det är en hemsida med lite korta och bra gratiskurser. Är men med i fotoklubben så har man tillgång till ännu flera kurser.

När jag tog bilden på Rosa huset skulle jag nog ha fixat lite med vitbalansen, för det kan man också skruva på.
Men för det mesta är det japanen som får jobba.
Det säger i alla fall kompisarna i fotoklubben. Japanen, den är ingenjören som bor i kameran, det blir enklast så men det skadar ju inte att lära sig lite om exponeringstid och bländare och en massa andra saker som pappa pratade om och som jag var väldigt trött på då, på den tiden.

lördag 21 mars 2015

Planering Lördagsblogg

Jodå, jag har hittat på det alldeles själv, dagens tema, för det är jag som har hand om teman i mars. Flera lördagsbloggare finns i fliken ovan.

Visst har jag hittat på't alldeles själv, ämnet Planering. Undrar hur jag planerade då? Egentligen hade jag tänkt skriva blogginlägget i går kväll (som jag alltid tänker) men så blev vi bjudna på middag hos goda vänner och det blev oskrivet.

Jag är inte bra på det där med att planera och jag tror det är en släktkrämpa. När jag läste syrrans blogg så hade hon redan berättat om problemet.
Problemet är Ändringskommittén. Eller egentligen är det kanske att vi (=jag) låter mig styras av Ändringskommittén. Lite beundran känner jag allt inför folk som gör det som de hade tänkt sig utan att ängsligt snegla på andras behov och önskemål.

Ändringskommittén består dels av lättsinne och lättja, prokrastinering säger syrran och det låter ju bättre. Det betyder att man skjuter upp det som ska göras. Putsa fönster, skriva en succéroman eller eller tvätta bilen t ex. Och dels befolkas den av yttre omständigheter såsom väder (det regnar och då putsar man inte fönster) eller helt enkelt oväntat besök, det vill man inte missa i glesbygden. Då stannar man hemma och tar hand om gästerna även om man planerat att åka till fäboden t ex.

Till fäboden och tystnaden åker man med bok och stickning. 

Plötsligt händer det hävdar trisslotteriet. Visst, men mina vinster är så konstiga. Svågern frågade om jag ville ha ett knippe bambu. Jatack, det kan ju vara bra i något slöjdsammanhang och ett knippe är väl vad man greppar om med en hand. Trodde jag.


Så kom han med en släpvagn, det hade jag inte planerat med.

När man går på auktion är det svårt att planera vad man ska ha med sig hem.
Jag hoppas att jag är förlåten för att jag tog med mig en hög med gamla vävskedar i trä för några år sedan. Auktionen var avslutad, ingen hade visat intresse för vävskedarna som låg och skräpade bakom ett uthus. Då tog jag dom. Då hade jag inga planer för vävskedarna men det kändes som om det skulle kunna bli något.


Nu vill Sätergläntan ha vävskedarna, där blommar kreativiteten ymnigt. Det ska bli spännande fortsättningen.

Den här dikten har följt med genom alla mina datorer, det är mycket man inte planerar men som blir gjort ändå.

Husmor!
På väg till toa städar jag.
När jag går genom vardagsrummet
vattnar jag blommorna,
sopar undan i öppna spisen,
viker ihop tidningarna.
På väg genom köket
ger jag hunden mat.
plockar undan koppar,
sätter på kaffet.
I hallen rätar jag till mattan,
lägger vantarna i lådan..
I badrummet äntligen.
Jag plockar ihop torra kläder,
byter handdukar.
slår på tvättmaskinen.
Och så sätter jag mig på toaletten.
Medan jag sitter där torkar jag golvet..


Av Berit Östberg ur tidningen Sirene 3/83

lördag 14 mars 2015

Kökssoffa, lördagsblogg

Idag lägger vi oss på kökssoffan, kökssoffan är lördagens  bloggtema, flera lördagsbloggare finns i fliken ovan.
Köket är husets centrum och kökssoffan är den viktigaste möbeln, en förvaringsmöbel är det, vår kökssoffa innehåller trasmattor och en sittmöbel. Det är på kökssoffan de stora sanningarna och de djupa samtalen avhandlas, som t ex här.

Lina och Johan filosoferar över midsommartårtan.
Här ligger kompisen tax och deppar, husse har gått iväg. 
Det märkliga med vår kökssoffa är att folk som sitter på den faller omkull. 
Men det är ju så skönt att luta sig en stund efter maten.
Farmor satt gärna på kökssoffan och ibland tog hon sig "fem minuter",
somnade på väg mot kudden och vaknade efter fem minuter. Ack om man hade haft en sådan sömn
Soffan är nästan alltid befolkad, det verkar som om alla är datoriserade här
Det här är en Problemsoffa.
Mamma köpte den för sex kronor av en man som köpt den för fem kronor på auktion men han tyckte det var för lite ved i den så var ingen ide att hugga sönder den.
Jag bytte åt mig syrrans gamla Saab mot soffan och nu är den över.

Sedan hade har vi striden om Teklas soffa, den är ungefär likadan som den blå. Syrran har hävdat att det var jag som fick den och jag vet att det var hon som fick den av grannen tant Tekla. Och detta har vi diskuterat i många år. Slutligen bestämde syrran att jag fick den i namnsdagspresent, oavsett tidigare ägandeförhållanden. 

lördag 7 mars 2015

Lördagsblogg Ansikte

Idag handlar bloggande om Ansikte, det har jag bestämt alldeles själv. Flera lördagsbloggare hittar du i fliken ovan, och bloggteman också.
Den här vänliga stenen ler tryggt mot en när man går mellan syrrans hus. Det är något visst med stenar, stora och solvarma.


I en av mina yogalokaler blir man begapad av den här grodan på toa. Ganska oförarglig och rätt söt. Uppenbarligen har det suttit en krok där. Toan är helt fri från klotter så det finns inte så mycket att läsa. Men man kan ju prata med grodan.


 På en toa i Skattungbyn finns den här klassikern. Full bläckfisk som vill slåss. Den saknar också tack och lov kompletterande text. Men det finns många krokar av den typen som försetts med förklaring.








De här hittade jag på Penterest. Apropå det så vill jag varna kreativa människor från att logga in på Pinterest, det är lätt hänt att det går några timmar och inget blir gjort, men många idéer har man fått.

Ibland har jag funderat på om det är bra eller inte med emoijs, symboler för känslor. De är onekligen uttrycksfulla men vore det inte bättre att skriva vad man känner och kanske nyansera det hela lite. Eller är det bra att man visar känslor, hade man gjort det på annat sätt om man inte kunnat klämma dit en glad figur?

Ofta hör man att folk säger att de har svårt att känna ingen ansikten, och det kan ju ha sin förklaring och själva igenkännande handlar om att flera hjärncentra ska samarbeta. Då kan det bli jobbigt. En forskare hade sett ett samband mellan svårighet att känna igen ansikten, dåligt lokalsinne, svårigheter att skilja på höger och vänster och att de personerna sällan sminkade sig.
Hm, och inte hjälper det väl om jag börjar sminka mig. (det är väl så dags nudå)
Här bl a kan man läsa mera om Ansiktsblindhet.

måndag 2 mars 2015

Lördagsteman i mars

Det finns dom som farit lite illa av vintern
Nu har jag funderat klart vad vi lördagsbloggare ska skriva om i mars.
Alla lördagsbloggare finns i fliken ovan och nästan alla teman vi haft också.

Nu är det jag som har tänkt och då gick det såhär:

7 mars  Ansikte
14 mars Kökssoffa
21 mars Planering
28 mars Fotografering

Här på orten är Vasaloppet i full gång, vasaloppen heter det kanske för det är många lopp numera. Och väldigt många åkare och i år tror jag det är lite synd om dom. Spåren blir slitna och löses upp och till sist är det som att pulsa i strösocker. Det sliter på fotlederna som ju tränade till att åka i stadiga spår.

När Vasaloppet är över börjar en ny period liksom, ungefär som före och efter jul så pratar vi om före och efter Vasaloppet. På hösten är det före och efter älgjakten.
Men nu är det vår och det är dags att fundera ut vilka frön som ska sås, och kanske kan man få njuta lite av vårsolen

Ps. kan någon människa förklara för mig varför det plötsligt en dag var 283 sidvisningar på min blogg, det brukar inte vara tillnärmelsevis så mycket? Vad var det som hände?

lördag 28 februari 2015

Drömresa lördagsblogg

Idag blir det svårt, Anki vill att vi ska skriva om Drömresa (kan inte ens stava till det, det blev fel två gånger). Tack för februariteman Anki.
Om ingen annan känner sig inspirerad för marsteman så tar jag gärna hand om mars.
Flera lördagsbloggare i fliken ovan.

Idag skulle jag t ex vilja vara i Luleå och
gratulera vännen Margareta som fyller jämt.
 
Drömresa var det ja, svårt, jag är dålig på att resa och det finns flera skäl till det. Ekonomi och miljö är det som mina resor strandar på.

Men det finns andra som reser och som frivilligt betalar för att lida och utsätta sig strapatser som jag är glad att jag slipper. Hit kommer det ca 80 000 personer som har för avsikt att lida sig igenom någon form av Vasalopp. 


Startfältet för några år sedan. Det är en sevärdhet.
Det är ju också en resa och det ligger en doft av skidvalla och liniment över nejden och har man inget med arrangemangen att göra så är det lugnast att bunkra upp så man klarar sig några dagar.

Det finns många Vasalopp, Cykelvasan och stafettvasan t ex går på sommaren så man kan nog lugnt räkna bort 20 000 pers från vinterns vasor.
Nålsögat
Men resten, Kortvasan som gick i går och Tjejvasan som går idag (en norska vann) och Öppet spår, Halvvasan och så Vasaloppet, det blir en massa folk som passerar genom Mora. Dessutom kommer det funktionärer, mediafolk, anhöriga och allmänt intresserade. Det blir en rejäl folkökning i kommunerna kring Vasaloppsspåret.

Vasaloppsspåret är förresten ett naturreservat som är 9 mil långt och 8 meter brett, men bara några veckor om året.

Mora är lite opraktiskt placerat ur Vasaloppssynpunkt. Målet och allt som hör till målgången plus all trafik måste passera den smalaste delen mellan Dalälven och Siljan. Dessutom ligger lasarettet på östra sidan om bron och brandkåren på västra.
Numera pigg pensionär
Men en folkfest är det och alla hjälps åt. Alla som har sängplatser över har gäster på ett eller annat sätt.

Och forskning pågår naturligtvis, det har visat sig att vasalöpare är friskare och får cancer i mindre utsträckning än andra.

Redan på femtiotalet ordnades det Lilla Vasaloppet och det var ju populärt, den här bilden hittade jag i svärmors album och det är Pensionären som kommer forsande i god stil. Han minns det mycket väl och berättar att det var ett j-a skitföre och farsan vallade om flera gånger och till slut skrapade dom av allt och då gick det bättre och han fick en ganska bra placering.

Fast drömresa, visst vill jag resa. Från kyla och halka vill jag resa. Kan jag få lite tips som klimatångesten och ekonomin tål?

lördag 21 februari 2015

Citat lördagsblogg

Idag vill Anki Bildbloggare att vi ska ägna oss åt Citat, flera lördagsbloggare i fliken ovan

Hur illustrerar man citat? Såhär kanske. Victor Borge lyckas ju förklara det mesta. Ber om ursäkt för reklamsnutten, håll ut, den går över rätt snabbt.

Men lite bilder vill man ju ha i en blogg och min längtan till sommaren är stor. Bara Vasaloppet är över så kommer våren. Nu har jag gått med i fotoklubben och ska lära mig ta bra bilder.





Det här citatet har jag sparat på länge:

Ur Selma Lagerlöfs brev daterat 1911.
         "Det är allt ett fasligt bråk och besvär med den där
         kvinnosaks rörelsen. är det mödan värt? Ja det är det
         förstås, men inte för oss som redan har vårt arbete,
         men för de andra, som genom den komma fram till arbete
         och platser och få en livsvärdig tillvaro. Det är nog
         den väldigaste revolution, som skakat världen pö det
         hela taget och tör nog ta några 100 år innan den blir
         färdig. Den stora frågan är bara denna. Skola kvinnorna                 
         bli besatta av samma olater, som komma över  männen i
         det politiska livet eller skola de vara i stånd att
         höja både dem och sig själva? Skola de förbli
         hederliga, det är nästan det viktigaste spörsmålet. Jag
         tycker att jag aldrig har någon penningaffär med en man
         utan att jag fruktar att han ska bedra mig. Jag undrar
         om inte kvinnor skall bli bättre i detta avseende, men
         när jag tänker på Karin Svanström (teaterchef) som så

         resolut stal Gösta Berling, så är jag inte så trygg."

Ackja Selma, vi får nog tjata på 100 år till.

Det är det här med skärpa och vitbalans och ... Ja jag återkommer i det  senare.
 Ett annat citat som jag släpat med mig genom åren är också Selma Lagerlöf, ett eget litet bloggtroll.

  "Men vi tänkte vi, på själviaktagelsens underlige ande, som redan hade hållit sitt intåg i vårt inre. Vi tänkte på honom  med isögonen och de långa krokiga fingrarna, han, som sitter därinne i själens mörkaste vrå och plockar sönder vår varelse, som gamla kvinnor plockar sönder lappar av siden och ylle.
Bit för bit hade de långa, hårda, krökta fingrarna plockat, tills hela vårt jag låg där som en hög trasor och så hade våra bästa känslor, våra ursprungligaste tankar, allt, vad vi gjort och sagt, undersökts genomforskats, sönderplockats, isögonen hade sett på, och den tandlösa munnen hade hånlett och viskat:
-Se, det är trasor, bara trasor,"

Ur Gösta Berlings saga, Selma Lagerlöf 1891


Och så kommer de här fram också, är dom bra för något, egentligen?

söndag 15 februari 2015

En olycka, typ

Ibland händer det olyckor som man verkligen kan glädjas åt, eller kanske inte.

Som häromveckan när en laxodling fick punktering. 70 000 laxar blev glada stack iväg ut i Siljan.
Inte nog med det fiskeintresserade tyckte också det var pin livat och kom farande från när och fjärran.
Grannen Ubbe stack iväg med sina fiskedon i högsta hugg, jag följde hans fiske på Facebook. Det var kommentarer i stil med "Fick upp tre tappade två", eller "Idag blev det ingenting". Men så kom det här
Det blev 22 laxar och Ubbe ser väldigt belåten ut. Ubbes bild. 
Han var inte ensam på isen, det var massor med folk och fiskeklubben i Gävle åkte hem med tre sopsäckar fulla med lax.
Alla är måna om att laxarna ska upp ur sjön för den tränger ur den inhemska Siljanslaxen, Lite rasistiskt det där men det är så man resonerar, men Ubbe säger att den är redan utrotad.

Det fanns 165 ton lax i den odlingskasse som gick sönder. Laxarna som pep iväg vet inte hur man gör när man skaffar mat på egen hand, eller fena då. Dom är vana att maten trillar ner i huvudet på dom och där simmar dom omkring i sin nätkasse och äter och bajsar. 
Det är det som är problemet med laxodling, dom äter och det dom äter är fisk, väldigt mycket.
Och dom bajsar. 165 ton lax bajsar ungefär lika mycket som 165 ton människor.  Men laxarna gör det rakt ut i sjön, utan reningsverk.

Såhär skriver KRAV på sin hemsida:
Norge är en stor producent av odlad fisk. År 2007 användes i Norge 2,5 miljoner ton vildfångad fisk för att producera 830 000 ton odlad fisk. Fiskodlingen använder alltså mer fisk till fiskmat än till människomat. En del av den fisk som blir foder skulle i stället kunna växa till sig och bli bra matfisk och delar av foderfisken är dessutom ett viktigt steg i näringskedjan i havet.

Så det kanske är fiskodlingen som är själva olyckan.
Men något måste vi ju äta, idag blir det ju lax då, jag bytte åt mig en mot en bit lamm. Det är ju trist för Ubbe om det blir för ensidig kost.