måndag 28 februari 2011

A-kassa och bisyssla



A-kassans regler är en labyrint
De senaste åren har jag jobbat heltid och haft två-tre yogaklasser varje termin. Nu är jag arbetslös och söker jobb och stämplar men eftersom jag haft yogan som bisyssla tänkte jag inte redovisa det på kassakorten. Det är ok enligt reglerna.
Trodde jag.
Men nix, så enkelt var det inte.
För att bisysslan ska vara bisyssla krävs det att man ska ha haft den varje månad, säger a-kassan. ”Stadigvarande” säger andra.
Om jag redovisar mina tre yogatimmar, en på måndag, en på tisdag och en på onsdag så räknas hela den veckan som deltidsarbete.
Man får ha deltidsarbete i 75 dagar, dvs 15 veckor. Därefter får man inte ha deltidsarbete längre, dvs yoga tre timmar i veckan om man vill fortsätta att stämpla.
Efter den här terminen har jag förbrukat mina 15 veckor deltid.
Om jag fortsätter med yogan får jag inte stämpla. Jag har inte råd att låta bli.
Sorry alla mina yogisar, jag vill men kan inte fortsätta.

Jag kommer inte att kunna ta ett tillfälligt deltidsarbete eftersom jag inte får stämpla efter det. Det innebär möjligen att jag är helt utestängd från arbetsmarknaden eftersom det knappast finns heltids tillsvidareanställningar för 60+are?
Var det verkligen så det var meningen att a-kassan skulle fungera?

Vasaloppet



Vasaloppet är i full gång. Det är KortVasan, TjejVasan, UngdomsVasan, Öppet spår i två dagar och HalvVasan. I August blir det tre vasor till, CykelVasan, VasaStafetten och StavVasan. I brist på snö kör man utan skidor då. Nu har vi snö så det kunde räcka till flera Vasalopp.
I år är det 57.560 anmälda till alla loppen den här veckan. Och så tillkommer anhöriga, funktionärer, affärsmän, mediafolk och publik. M fl.
De flesta ska äta och sova någonstans. Det brukar alltid ordna sig på något sätt. Och det är ett rykte som har spritt sig. Alltså händer det att någon knackar på och talar om att de behöver bo. Ibland är det väldigt trevligt och ibland är det inte det och i en del fall är det satt i system. När man anar sådant så blir det hänvisning till sovsal och liggunderlag.

De vänligt leende japaner som bodde här för ett par år sedan och som kommer igen nästa år var en fröjd att serva.
De trodde inte att det skulle fungera med den tekniska utrustningen och inte att de skulle få tillbaka sina säckar med överdragskläder och inte hittade de till starten heller. ”Det här går inte” sa maken och satt sig i bilen i svinottan och körde dem till starten. Han plockade upp chipen ur säckarna och satte dem på japanerna och satte japanerna på spåret. ”Haj!” Sa de och for. Fort. Fortare än de flesta, och undra på det dom var ju proffs.

Vasaoppet medför att Mora verkar mycket större än det är egentligen. Hur många skulle känna till en kommun med 20 000 invånare i nordvästra Svealands inland om det inte var för Vasaloppet?
Men som inföding håller man sig undan, är man inte volontär så är man bara i vägen.

Kommunen skulle bjuda på startavgiften om åkarna skrev sig när före första oktober tycker jag. Det är då man beräknar folkmängden och räknar ut hur mycket pengar kommunen ska få från staten.

söndag 27 februari 2011

Jobbcoachen funkar inte

Jag har suttit och letat jobb.
Ett informatörsjobb kräver sköterskeutbildning en annan ska ha tekniskt gymnasium båda ska ha svenska och engelska flytande i tal och skrift. Samt vara webbansvarig.
En samordnare ska ha socionomutbildning, vara energisk och drivande.
Jobbcoacher ska också vara drivande, entusiasmerande, initiera nya verksamheter och när det kom till kritan vara säljare åt coachföretaget.
Jag kan inte vare sig fast eller flytande engelska, webbkunskaperna är lika knaggliga, socionomutbildning och tekniskt gymnasium har jag inte. Och säljare är jag definitivt inte. Vägrar, kan inte, vill inte.
Just nu känner jag mig bara gammal och trött och famlar tankspritt efter stickningen.
Och så tar jag ett steg åt sidan och betraktar mig själv. Jag är en av de 800 jobbcoacher som inte behövdes på Arbetsförmedlingen efter valet.
Jag var en jobbcoach. Nu ska jag coacha själv.
Sätt igång nu då för fanken!

fredag 25 februari 2011

Böcker


Det kom en bok på posten
Boken handlar om en svensk biståndsarbetare i Afrika. Den är skriven av Nina Jaribu och översatt till engelska av Karin Englund, som ju är afrikakunnig.
Jag stavar mig igenom baksidestexten med min knaggliga engelska, språk är färskvara och det är inte ofta jag har användning av engelska är här ute i skogsbrynet.
Men vilket språk är boken översatt från? Finns den på svenska? När jag googlade fick jag 16 träffar på Nina Jaribu, flera på swahili. Har Nina Jaribu skrivit på swahili om en svensk biståndsarbetare i Afrika och så har boken översatts till engelska av en svenska?
Ja det är ju inte otroligt men knappast troligt heller, varför står det inget om orginalspråket i boken?
Här ligger en gravad hund.
Måste kolla med Karin när det kommer en svensk översättning.

torsdag 24 februari 2011

Nu har jag köpt garn igen


I går var jag till grannen, igen, hon har garnbutik och lampbutik. Jag skulle bara ha några glödlampor. Naturligtvis kom jag hem med lite garn också. Bara några nystan, svärmor tycker om att sticka ju.
Idag har jag varit till tandläkaren och det var ju en himla tur att jag gick till garnbutiken i går för i dag hade jag inte haft råd. Inte ens med glödlamporna.

onsdag 23 februari 2011

Jag var en jobbcoach

Ok jag erkänner, jag har varit jobbcoach på arbetsförmedlingen.
Såhär säger tv4 om jobbcoacher
Men jag trivdes med jobbet, det var positivt att kunna hjälpa till med ansökningshandlingar tipsa och stötta, lyssna och trösta.
Men när valet var över så behövdes inte coacherna längre, eller hur det var.

tisdag 22 februari 2011

A-kassa

Tänka sig, a-kassan har beviljat min ansökan om ersättning.
Fast det hade varit bättre med ett jobb.

måndag 21 februari 2011

Köpt böcker igen


Nu har jag köpt böcker igen, fast jag har akut köpstopp tills a-kassan (eller jobb) är klart. Självklart var det en kamp men argumentationen var glasklar och omöjlig att motstå.
Jag röker inte, är mycket måttlig med alkohol, ränner inte på krogen. Tänk så mycket pengar jag sparat på det och jag har aldrig knarkat och det lär ju ska vara så dyrt. Klart jag har råd med några böcker, Dom kommer att glädja mig hela livet, eller i alla fall tills någon (dotter) behöver dom, det är ju faktiskt kunskap och jag kan ju alltid göra mig av med några andra böcker, kanske.

söndag 20 februari 2011

Fas3

Jag hade tänkt skriva om fas3 men jag blir så arg så jag kan inte.
Det var en artikel i Lo-tidningen om fas3. Och den var så bra så jag behöver inte tillägga något egentligen. Läs den.
För övrigt anser jag att fas3 ska avskaffas och ersättas av utbildning, fortbildning eller vidareutbildning.

fredag 18 februari 2011

Uppiggande

I kväll har väninnan och jag orkat ta oss till Teaterbaren i Orsa för att lyssna på Morfis bixur. Trots att det var 85 grader kallt, ca. Ett gäng ungdomar spelade med fart och kläm musik från en massa länder. Kul och bra.
Namn som man inte är riktigt van vid brukar man ju göra om så att det blir något begripligt så de fick heta Morfars byxor i ställer för Morfis bixur. Och det var precis så det var fast lite felstavad svenska av en deltagarna från något land någonstans. Gladmusik var det i alla fall.

A-kassa? nja kanske

Jag blev arbetslös den första januari i år. Jag har passerat 60, är kvinna och bor i glesbygd.
I stort sett uträknad va?
Nja, vi får väl se, jag brukar inte ge mig så lätt även om det känns motigt ibland.
Ska man tro nyheter och rapporter från Arbetsförmedlingen så verkar de ha gett upp i alla fall.
Men är man arbetslös, förlåt, arbetssökande, så har man rätt till a-kassa.
Man ska ha rätt papper, rätt ifyllt, med rätt kompletteringar. Trots att jag jobbat i branschen i nästan fyra år så blev det fel. Jag råkade skicka in en kopia i stället för ett original, och det duger inte. Jag är med i styrelsen för en ekonomisk förening, det är mycket suspekt, jag är kanske företagare och då ifrågasätts rätten till a-kassa. Jag har hittills inte fått ett öre från denna förening men det har inte med saken att göra.
Dessutom har jag varit verksam som yogalärare parallellt med heltidsarbete i några år, haft bisyssla alltså. Och därmed kan jag fortsätta med det även som arbetssökande. Trodde jag men så var det inte. Bisysslan ska man ha varje månad under föregående år om man ska kunna fortsätta med det utan att få avdrag från a-kassan.
Från maj till augusti är det ingen som vill ha yoga, då är det trädgård och semester.
Alltså får jag deklarera ”arbete” på kassakorten när jag har mina yogagrupper och får därmed avdrag från a-kassan.
Är det konstigt att folk fuskar?
Ärlighet varar längst sa man förr, gäller det fortfarande eller är det som gamle far sa; Varje god gärning får förr eller senare sitt straff.

tisdag 15 februari 2011

Jag hade tänkt skriva om arbetsmarknaden för kvinnor i sina bästa år men så kom jag av mig när jag hörde på nyheterna i går.

Senare, på natten när jag inte kunde jag inte sova och lyssnade på radion, igen. Det var Publicerat och Johannes Ekman som pratade om åldersdiskriminering i tv.
Pubertetstv sa han.

Undrar vad det ska bli av oss som skvalpar omkring mellan arbetsmarknaden och pension.
Jag blev så trött så jag somnade.

måndag 14 februari 2011

spela fiol


Hund har jag inte men min fiol ser på mig och gnäller
Vilken lyriker tänker jag på? Tappat namnet.

Nu har jag gjort det för, första gången på ett halvår, jag försökte en gång i höstas men det gick inte bra. Jag blev bara ledsen och lade av.
Så kan det vara när man försöker spela fiol.

Hösten 2008 var jag faktiskt med och spelade in en CD med Mora Spelmanslag. Visserligen hade jag inte bestämt om jag skulle vara med på inspelningen men det blev liksom aldrig av att hoppa av i tid och rätt som det var så var det gjort.
Det var ju så kul och jag hängde med hjälpligt. Men det gjorde ont i tumleden och jag fick lov att operera och sedan blev det ju paus ett tag, Det var sedan, när jag kom tillbaka som det var en kamp att få fram varenda ton. Fiolen gjorde motstånd och stråken satte sig på tvären.
Men i går kväll var jag ensam hemma så jag lade CDn i spelaren och lurarna i öronen och beväpnade mig med fiol och stråke. Och spelade.
Det var kul, jag tror jag är på gång igen.
Därför vill jag utmana andra mogna kvinnor och män som hängt fiolen på väggen att ta ner den och börja spela igen.
Vi hörs!

söndag 13 februari 2011

musik


Konsert
Jag har varit på konsert med Frifot och Martin Fröst m fl. Det var naturligtvis jättefint och fullsatt. Inte för att jag förstod eller ens njöt av Frösts mer avancerade musik men jag insåg ju hur skicklig han är. Frifötterna är också onödigt duktiga och verkar fortfarande ha roligt. Ale Möller är musiken, han består av den, Lena Willemark berättar med glädje musiken för oss och Per Gudmundsson redovisar lugnt och tryggt musiken och kan inte låta bli att stampa takten. Alla är det genuint kunniga i folkmusik. Jag hade gärna köpt en CD och lyssnat på hemma om jag fått en föreläsning i folkmusikens historia. Varför finns det inga trummor i folkmusiken? Vart har bruksmusiken tagit vägen, alltså musik som används i arbete. Nu är det väl bara snapsvisorna kvar.

Konserten var fin men det fanns folk i publiken som busvisslade och då blir jag mordisk, det är som en kniv rakt in i örat.

fredag 11 februari 2011

snö


Det har snöat. Mycket.
Snöflingor lär ska vara naturens bräckligaste konstruktion, trots det kan de ställa till det ordentligt om de bara håller ihop.
Nu ska jag gå ut och skotta, det SKA bli roligt. Hade jag tänkt.

torsdag 10 februari 2011

Arbetsförmedlingen


Ett intressant nyhetsinslag, vem undanhåller information för vem?
Ofta när det grälas över a-kassan så visas det bilder på Arbetsförmedlingen. Det är orättvist. Det är faktiskt varken A-kassan eller Af som bestämmer reglerna på arbetsmarknaden. Det gör regeringen, dvs Alliansen, dvs Moderaterna.

Nu har Af fått alldeles för många uppdrag; nyanlända invandrare, långtidssjukskrivna utförsäkrade och fas 3. Fas 3 skäms man tydligen över så man ha hemligstämplat vilka företag det är som utnyttjar det. Dessutom ska man hantera ungdomsgarantin och jobb-och utvecklingsgarantin, mm.

Man har dessutom genomfört en "generationsväxling" dvs anställt yngre eftersom medelåldern bland personalen var oroväckande hög. Men ung arbetskraft är ofta rörlig och många av de de nyanställda tar jobbet som ett steg i karriären och kliver vidare till andra jobb. Det blev inte så många kvar. De 800 jobbcoacherna som fanns på Af fick sluta vid årsskiftet. Coacherna i de privata firmorna finns däremot kvar. Men det extra stödet på Af är borta.
Och så infördes anställningsstopp. Det kommer troligen att upphöra i oktober för då har de nio månaderna som gäller i återanställningskravet för coacherna upphört.
Dessutom genomför man minst en omorganisering/år av tradition. En gammal tradition troligen.

Om jag har tolkat saken rätt så kommer Af att läggas ner, all förmedlarverksamhet kommer bemanningsföretagen att ta hand om och kvar blir myndighetsutövningen.
Om du har anledning att gå till arbetsförmedlingen, så var snäll mot dem, de har det inte för lätt.
Skjut inte på pianisten.

onsdag 9 februari 2011

Konsten att söka jobb


Nu gäller det att leta på smultronen i tillvaron
Maken fyllde 65. Han har varit pensionär i några år redan men nu blev han full pensionär liksom. Födelsedagen ägnade han åt att delta i grundutbildning för politiker. Han har visserligen varit politiker i 20 - 30 år men alltid lär man sig något nytt, eller kan bidra med erfarenheter.
Han är alltså pensionär och jag är arbetslös. Dvs ingen av oss har förvärvsarbete att gå till. Men ingen av oss är ledig. Maken har förtroendeuppdrag och jag är arbetssökande. Han har roligast.

När man är arbetssökande letar man jobb, annonser, letar gamla kontakter. Ett problem är att mitt kontaktnät börjar gå i pension och de är förfärligt ointresserade av jobb.
När jag hittat en annons där krav och önskemål stämmer någotsånär med mina meriter så ska jag skriva ansökan och tala om varför just jag är rätt person för jobbet. Det är ganska enkelt, faktiskt. Men dessförinnan går jag igenom en process som är betydligt knepigare. Jag måste sätta mig in i jobbet, arbetsuppgifterna, staden. Jag måste tänka mig in i sammanhanget. Går det att ordna bostad? Det är en senare fråga. Hur är kommunikationerna hem? Veckopendla? Jobba i Malmö, nej det blir för dyrt att veckopendla.
När jag har mentalt erövrat tanken på jobbet i annonsen kan jag börja skriva ansökan. Men inte förrän då.
Pension då, ja gärna men först när jag nått över existensminimum. Och så börjar regeringen prata om att höja pensionsåldern. Ja visst men var då så vänliga och plocka fram företagen som anställer 60+.
Ibland undrar jag om det är Kafka som regisserat den här föreställningen.
Nu ska jag ta en lugnande promenad medan solen är uppe. I morgon ska ja skriva om Arbetsförmedlingen.

torsdag 3 februari 2011

spårket

Språket är ju levande och utvecklas hela tiden, det kommer in ord från andra språk, nya företeelser behöver nya ord och uppstår nya ord av sig själv. Ungdomarna är bäst på nykonstruktioner.
Dotter Emma bloggar på Kravallslöjd den här veckan. I en av bloggarna skrev hon ”gillart”. Av sammanhanget kan man förstå att det är något hon tycker om, i det här fallet var det raggsockor. I gänget har jag ofta hört både ”gillart” och ”gört”. Ibland i samma mening. Ibland bara ”gillart, gört”.
Jag, som är fostrad i den gamla skolan med kommatecken, inskjutna bisatser och Selja Lagerlöf som förebild, skulle ha skrivit: Jag tycker om din plan och det blir säkert bra, jag föreslår att du genomför den.
Ungdomarna skriver: gillart, gört.
Det går naturligtvis snabbare att skriva den korta varianten i ett sms eller ett mail. Men vad händer med språket och konsten att utveckla idéer och resonemang, analyser och motiveringar? Inte ett dugg kan jag berätta, de samtal jag har tagit del av kring hantverk, kultur och politik mm har varit nog så avancerade.
Jag gillart.

tisdag 1 februari 2011

Problem att leva i nuet

Jag blir så stressad för att jag lever i nuet, det blir lite för mycket stundens ingivelse. Jag får en idé och den idén leder snart till nästa glada idé och så far jag runt som en stressad iller och försöker dra på en varp och sy en jacka och plantera om blommor lägga ut böcker till försäljning på Bokbörsen och skriva en riktigt bra historia och åka skidor, samtidigt.
Jag vill sluta leva i nuet.
Jag vill sätta mig i solskenet på verandan (när det blir lagom varmt) och tänka och planera färdigt. Sedan ska jag gå och göra som jag tänkt. Och göra färdigt.
Som det nu är ligger det halvfärdiga UFOn överallt (UnFinished Objekt) och material som kan vara bra att ha. Och böcker och tidningar och papper.

Och vad gör man då? Jo möblerar om naturligtvis. Troligen i ett tappert försök att få ordning på livet. Men medan jag flyttade det gamla skåpet med tyger så passade skåpet på att krympa, de gör så ibland, och när jag skulle lägga tillbaka tygerna så fick de inte plats.
Häromdagen kånkade jag iväg med kassar med videofilmer, men blev det något tomrum efter det? Icke.
Alla böcker som jag har läst och aldrig kommer att läsa om, de kan ju få åka på Bokbörsen. Men inte Sun Axelsson och inte den och inte den…
Och vad är det jag ska göra egentligen? Söka jobb naturligtvis.

PS Det löste sig med böckerna, väninnan kom och behövde läsning DS