lördag 25 maj 2013

Lördagsbloggen Dagens tema Tålamod


Jag har varit på skogsexkursion, det är lite bra att vara det när man jobbar på ett skogsmuseum. Museet är granne med och omgiven av Europas äldsta skogliga försökspark, drivs av SLU. Den startade 1921 och det är fortfarande försök som pågår. Då gäller det att ha tålamod. För tålamod handlar väl också om tid, lång tid.

Ärligt talat visste jag inte mycket om detta men jag lär mig. På den här exkursionen lärde jag mig mer är på länge.
Här kommer delar av kunskapen:
Kalhygge med olika varianter av plantering

Granplantor är godis
Det är smart att göra gropar och lägga upp det uppgrävda i en liten hög och plantera på högen, dels får plantan bättre näring, mindre konkurrens och så får den ju lite bättre utsikt också. Men det sa inte exkursionsledaren men det förstår man ju själv. Det här hygget hade rader med tall som var planterade på olika sätt. Den första raden fanns det inget kvar av, den var uppäten.

Om du kalhugger din skog så bör du ha tålamod i några år innan du planterar igen. Då har nämligen snytbaggen tröttnat på att vänta på primörer gett upp och letat på andra marker. Hittar du en snytbagge inomhus så har den kommit vilse. Dom svärmar såhär års.
Den här plantan har klarat sig bra och har fått en liten halsskydd för att inte snytbaggen ska ringbarka den, skyddet vittrar sönder efter ett tag.

Och så var det det här med blädning eller kalhygge. En kontroversiell fråga förstod jag.



Engagerade och kunniga deltagare tornade upp sig och ville diskutera. Blädning är när man avverkar ett träd här och där, som man gjorde förr, alltså motsatsen till kalavverkning. Vi kunde ha blivit kvar i skogen, livligt diskuterande, men det hade vi inte tålamod med.

Självklart gillar jag blädning bäst, det verkar ju mest naturligt liksom.
Det här är odlad skog, den är lättare att gå i och det är såhär vi är vana att se skog, men naturlig är den inte.

Men kanske inte ändå, de skogarna har träd i alla åldrar, den kan vara ganska risig och mörk. Efter en kalavverkning planterar man och alla träd har samma ålder och efter sisådär 80 år är det en mycket trevlig skog med fint blåbärsris och lingonris.
Det är mycket blåbärsblom, måtte den klara sig.
Om det blir skogsbrand i en skog med alla åldrar på träden så blir det mycket värre skador än om det brinner i en tallskog där alla träd har samma ålder. Det är undervegetationen som brinner, tallarna blir lite svedda på barken men klarar sig därför att elden inte når grenarna.

För ett par veckor sedan var jag på ett 60-årskalas med skogsexkursion på temat tid-träd. Enligt dendrokronologiska  serier var den gamla stocken på marken född på 1100-talet och levde in på 1400-talet.
En tall som är 328 år är naturligtvis mycket grov, och på de senaste 500 åren har ytveden både ruttnat och brunnit några gånger, men den ligger kvar.


Här finns det ett reportage om den första exkursionen, skrivet av en skogsägande journalist.

fredag 24 maj 2013

Vatten Dagens bloggtema

Viktigt, det viktigaste faktiskt och så luft naturligtvis. Det har alltid varit strid om vatten, vatten som livsmedel, drivmedel, färdväg och fiskevattnen ska vi bara inte tala om.
Från mitt hörn av världen kan jag konstatera att nu är dragkampen på gång ingen.

Sjön Jugen och på en liten ö fanns ett fiskgjusebo som tyvärr blåste ner

Jugån rinner från sjön Jugen genom Siljansfors skogsmuseum och ut i Ryssån som rinner ut i Siljan så småningom.
Till höger låg en damm

Mellan Jugan och Ryssån var det under 1800-talet sex olika dammar och vattenkraft som drev diverse olika maskiner till Siljansfors järnbruk. Nästan alla dammar är borta nu.
Jag står där smedjan låg

Nu vill Länstyrelsen Dalarna återställa alla vattendrag i länet som de var före flottningen.
Och vad innebär det? "Före flottningen" är ju ett svårtolkat begrepp, det är bara begränsat i ena änden och knappt det.

Det har funnit vattendrivna sågar, kvarnar, vadmalsstampar och bysmedjor i alla vattendrag med någon fallhöjd. Är det det Länstyrelsen vill bygga upp igen? nje jag tror inte det. Och inte tror jag att dom vill återställa som det var strax efter istiden heller.
Brrr

Om man rotar lite till i projektet så visar det sig att det är fiskevårdsintressena som hört av sig. Den som man värnar mest om verkar vara flodpärlmusslan.
Trängsletdammen Foto: Alf-Jan Hansson på Dalanytt

Det ska bli mycket intressant att se hur det kommer att gå med återställandet, det finns en hel del att ta tag i.

söndag 19 maj 2013

Miralda, sjalen på gott och ont

Det är väldigt tveksamt om man ska publicera sånt här. Men ok, för att visa att det är möjligt att klara det för en vanlig dödlig och nu vet jag ju hur man gör så nu skulle jag kunna sticka en till med ett medgörligare garn.


























Man börjar med nederkanten och det blir några hundra maskor, på varv nr nio körde jag fast och fick repa upp alla maskorna, gång på gång. Sedan tog jag mig förbi det problemet och kom till romberna. Det är "Nuppor" i romberna, syns som ljusa fläckar, och det är ett elände och blir bara trassligt med mitt alpackagarn som bara glider, inte är det snyggt heller och många fel blev det.

En väninna undrade vad jag gjorde med alla jag stickar, och jag frågade vad hon gjorde med alla korsord hon löser.

Är det inte nästa lördag som bloggtemat är Tålamod?

lördag 18 maj 2013

Ödmjukhet, dagens bloggtema

Ödmjukhet...? nje, det låter så underdånigt, mössan i hand och böjt huvud. Respekt är en trevligare variant av ödmjukhet.

Respekt har med högaktning att göra medan ödmjukhet har lite underordning inblandad.
Ska man vara ödmjuk när man är fattig?


Dotter Emma är på konsert med dans på Folkmusikens hus och ska gå och köpa fika, hennes börs får symbolisera det begreppet fattig.

Ska man vara ödmjuk inför barnen, nja, man ska respektera dom och när man drar med dom på saker och ting ska man se till att dom har det kul och bra.
Här dansas en stillsam annorlunda fyrmannaschottis Ungarna hade kul och föräldrarna också.

Folket som står bakom dansarna är "trallare". När man inte hade råd med instrument så trallade man för dansa måste man ju.
Fyraåringen somnade sedan som en blunddocka på två stolar, men lillebror hade sovit middag och höll igång ett tag till.

Ödmjukt underordnar man sig de förutsättningar som man inte kan påverka, och respekterar möjligheterna och gör det bästa av det.

Jodå jag ska blocka den, när jag orkar/hinner ta i den igen
Däremot är det frågan om jag inte är ödmjuk inför estniska kvinnorns skicklighet i stickning.
Sjalen Miralda är äntligen klar och det har varit en kamp och det heter inte längre Miralda utan "finn 50 fel"

tisdag 7 maj 2013

ArbetSam Skåneresa


Jag är lite frånvarande, dvs jag har annat för mig, bl a har Pensionären och jag varit på Arbetslivsmuseernas årsmöte i Kristianstad. En imponerade tvådagarstillställning med 6-7 studiebesök.

Det var liksom nördarnas årsmöte. Alla brann för sin verksamhet. Undrar hur många järnvägsmuseer det finns, och ångbåtsföreningar, t ex.
I stationshuset i Brösarp har minsann fina gardiner
Självklart blir man imponerad av samlingar och föreningarnas arbetsinsats och allt ideellt arbete som görs.
Vi pratade mycket om service och guidning när vi åkte omkring och tittade och lyssnade. En kunnig och engagerad guide kan få vad som helst att bli intressant. Det var gott om såna men det fanns exempel på trötta och bittra guider också. 

St Annas Gille i Åhus höll man på att förbereda en förklädesutställning. Och vilka textilier det hade!  Där hade jag kunnat bli kvar länge. 
Förkläde, påminner lite om ett Leksandsförkläde

Det här verkar också bekant, någon har vävt det på Sätergläntan tror jag

På vägen norrut hade jag prickat in två ställen som jag ville se men det var ju efter avslutat möte. Det ena var  Glimåkra vävstolsfabrik. Vävstolsfabriken var jättestängd och kaffe fanns inte att få i Glimåkra. Inte förrän vi log vänligt mot en pizzabagare. 

Sven, kunnig och trevlig guide
Det andra målet var ullspinneriet i Osby. Jag hade fått ett telefonnummer till en man som hette Sven. Ullspinneriet var också stängt, dom öppnade bara för större grupper.  

Men Okay sa Sven, eftersom vävstolsmuseet var stängt så kan väl jag öppna. Och vad kostar det? frågade jag, 25 kronor sa Sven, men äh, jag tar 30 för att ni bara är två. 

En sån gång får man lov att bestämma själv.
Eftersom vi var väldigt mycket intresserade (i alla fall jag) så bestämde vi priset själva. Det där är också en sak att diskutera, det är ju viktigt att ta betalt. 
Sven var engagerad och museet var intressant.

Maskiner med remdrift och det mesta fungerade, förr var det vattenkraft innan elbolaget tog vattnet.

Men det var problem med förgarnet, det blev inte runt och löst, bara platt och hasade omkring och fastnade i varandra. Kan det vara för torrt garn? 

Det är synd att det är så långt till Skåne



onsdag 1 maj 2013

Vår

Enligt alla talare och sångare i går så är det vår nu. 
I vår bloggvärld har Olgakatt över teman för lördagsbloggandet

4 maj Förnöjsamhet
11 maj Solidaritet
18 maj Ödmjukhet
25 maj Tålamod

Fler lördagsbloggare finns i fliken ovan.


 Visst närmar sig våren, det här blyga och lite kvällströtta vårblommorna hittade jag i Näsbergs fäbod i går

 Vitsipporna hade hunnit somna men några blåsippor vägrade att lägga ihop ögonen

Men när jag rätade på ryggen och vände på mig så såg jag det här. Det är viktigt att räta på ryggen och lyfta blicken ibland, ganska ofta.