lördag 27 december 2014

I handen Lördagsblogg

Pensionären är inte så bra på presenter men han är en hejare på att tanka min bil och lite annat smått och gott. Julklappar däremot har han aldrig var förstått vitsen med.

Men häromdagen kom han in med ett par böcker i handen. Han hade hittat böckerna i en låda i garaget. Rester från någon röjning kanske. Den ena boken var Kajsas kokbok, den har jag redan och den andra var den här:

HUSMODERN HEMKURER OCH GODA RÅD 
utarbetade av 
Kerstin Wenström
Samt 
JURIDISKA RÅD FÖR HEMMET 
av E.O  hovrättsnotarie 
A. Bergström

Så står det på titelbladet. Men inte på framsidan eller ryggen. Lite lurigt är det men halva boken är juridik med betoning på nya äktenskapsbalken som trädde i kraft 1921 och försiktiga påpekanden om de förändringar som gynnar kvinnor.
Det kanske var lite hotfullt?

Först kan man läsa sida upp och sida ner med goda råd. Allt från Acetylsalicylsyrepulver till Örvärk. Däremellan har man hunnit med Hicka, Hjärnskakning, Kopparnäsa, Nervdroppar, Reumatism i knäna, Struma och Väderspänning. För att nämna några.

Först reagerade jag på Innehållet i medikamenter, Antipyrinpulver som tas mot sjösjuka t ex. Kan det vara bra? Men å andra sidan borde det vara lika skrämmande om man tar vilken nutida medicinburk som helst och stavar sig igenom  innehållsförteckningen.

Har inte hostan gett sig, här är ett tips. 


Problem med hy? Det finns bot mot det också




Det är ju hoppfullt att skönhetsvården börjar med friskvård och tyngdpunkten läggs på 
kvinnors idrottande
Det finns många möjligheter att hitta skavanker på sig själv
Det är ganska petigt må jag säga
Men sedan blir det riktigt intressant, det handlar mycket om kvinnors rättigheter och möjligheter.

"Med det sociala och rättsliga intresse, som nu måste anses ha fullt vaknat bland de svenska kvinnorna, torde icke vara ur vägen att i en bok som denna ägna en särskild avdelning åt det område av den svenska rätten, som särskilt måste ligga kvinnorna om hjärtat att ha i inblick i, emedan det just innehåller de regler, som behärska och styra deras liv, deras hem och deras förhållande till make och barn: familjerätten."
(puh sådana meningar skrivs inte idag, tack och lov)
Därefter behandlas Äktenskapsrätt, Trolovning Äktenskapshinder, Äktenskapsskillnad mm.

Se det var en intressant julklappsbok det! Behöver någon goda råd så kan man med förtroende vända sig till Wenströms bok, kan inte vara dyr på Bokbörsen.

onsdag 24 december 2014

God Jul

Vi har kommit förbi vintersolståndet och solen tittade fram en liten stund. Det ljusnar.











Idag lyste solen på vedkorgen, det innebär att solen stod så lågt att den lyste genom hela huset
Och fåglarna äter och äter.

Så hoppas jag att ni får lugna fina dagar med bra böcker sköna promenader och kul slöjd. Och lagom mycket mat och dricka. 
Jag har torkat golven och hängt upp julgardinen så nu får det duga. Ja så var det ju det hårda brödet också, receptet finns i en kommentar i förra inlägget. 
Nej ni får inget mera julkort än det här, jag jag skickar bara ett och det går till Läkare Utan Gränser.
Må gott!

lördag 20 december 2014

Förr i tiden Lördagstema

– Jamen det för för jättelänge sedan, det var säkert på 1900-talet, sa en ung tjej till en annan.
Jag blev lite tankfull ett tag.

Förr i tiden, när var det? Och var det bättre förr? Museiefolk brukar hävda att det, ju förr desto bättre, men de har ju sin syn på saken.

Förr i tiden var det viktigt att hålla älven kvar i sin fåra här i trakterna. Därför var varje hemman skyldigt att leverera ett visst antal mjogar.
Rester av mjogar finns kvar än
En mjog är en tunn trädstam som man hugger (och eventuellt svedde dom för att göra dom lite hållbarare mot röta) sedan bankar man ner den i älvstranden där älven kröker. Därmed hindrade man vattnet att ta med sig marken. Mjogarna skulle ha bomärke också. 
Numera är älven reglerad och strandskoning är inte nödvändig längre men mjogarna finns kvar. Här och där utefter älven finns det byar med namn som minner om strandskoning och jag bor på Mjogåkersvägen.


Förr i tiden bakade man allt bröd själv, även hårt bröd. Det här bakade jag i förmiddags men det var ju inte så länge sedan.

Emmas foto
Här sitter mågen Johan på Årsunda vikingagård och lagar sina kläder. Förr gjorde man det själv och det gör dom fortfarande i alla fall på Årsunda vikingagård. Gården ligger strax söder om Sandviken och är väl värt ett besök. Barn i alla åldrar uppskattar det, både hantverket, sagorna, lekarna och maten.

lördag 13 december 2014

Surrogat Lördagsblogg

Lördagsbloggare finns i fliken ovan och i december är det PettasKarin ger oss bloggämnen

Cikoria användes som surrogat för kaffe under kristiden, mamma pratade ibland om "surr" och det var hon inte förtjust i. Hos oss fanns nog inte cikoria att få tag i, den växer inte så långt norrut.
Cikoria, bild från Impecta
Det är det som gör att något är ett surrogat, originalet är svårt att få tag i så man får ersätta det med något annat. Undrar vad det använde istället  när det inte fanns varken kaffe eller cikoria.

Grönkålschips, hälsan själv!
I kväll kommer det lite folk hit till oss och jag tänker bl a bjuda på svartkålschips, men det är inte surrogat för något annat. Chips är ymnigt förekommande. Men grönkålschips är lite ovanligt, både gott och nyttigt.

Ska man leta surrogat numera så kan det vara bra att leta i naturen, men det borde vi ha gjort i våras, det är då det finns användbart och nyttigt. Har man smått om  värktabletter så kan man bälga man  i sig tre koppar te (på en timme) av blad, bark och knoppar från pil (Salix). Det motsvarar det en magnecyl. Det innehåller salicylsyra och den är lite tuffare än mot magen så jag föredrar magnecyl.

Gran och tall kan man också göra te på i alla fall man behöver C-vitamin. Man tar barren men de ska man göra mitt i vintern när det är som kallast. Då innehåller de mest med C-vitamin, 395 mg/100 g barr. Under våren är det bara  52 mg/ 100 g. Det är ungefär samma sak med gran men de innehåller mindre mängd C-vitamin. Men ändå innehåller både gran och tallskott mer C-vitamin än apelsiner. Faktiskt!

Och så grankåda. Den innehåller diverse terpentiner och hartsämnen som både är smärtstillande, antiseptiskt och värmande.

Det finns mycket som kan användas som surrogat om det blir svåra tider igen. Men har vi kunskapen då?

Min favoritbok som jag citerat ur heter Svenska träd och är skriven av Pelle Holmberg, Marie-Louise Eklöf, foto av Maj-Britt Rehnström.

torsdag 11 december 2014

Om kören tappar rösten

Silent Monks Sing the Hallelujah Chorus

lördag 6 december 2014

Dråpligt Lördagsbloggen

Nu är det PettasKarin som har hand om lördagsteman, idag ska vi vara dråpliga. Jag ska göra så gott jag kan.

Dråplig, konstigt ord, det har ju inget med dråp att göra. Alltså, dråpligt uppfattar jag som något i sammanhanget oväntat lustigt. T ex de filmaffischer som en ovanligt kreativ elev på Sätergläntan gjort.
Jag tror jag visat dem tidigare och jag vet fortfarande vem som var kreatören.
Så idag kommer jag att visa vackra välgjorda och dråpliga slöjdalster.
Utanför träslöjden
Vid vävsalen
 Jag skulle verkligen vilja gå på den där skolan, dom har massor med roliga veckokurser inspirationen och materialet finns och kunniga lärare och underbar miljö. Det här är seriöst så det förslår.

Man ska älska sitt material
Ett år hade eleverna gjort förslag på julklappar, här är ett förslag som fick mig att fundera lite extra på det där med stickning. Vari ligger behovet, egentligen
Förr i tiden förställde kronstången ofta en drake, 
här är en i ny tappning, ganska beskedlig
Den här är betydligt lömskare 
Och lite dråpligt är det väl att hitta gamla jordbruksredskap i ny tappning.
I morgon, söndag är det öppet hus på Sätergläntan, det är det alltid i december och till våravslutningen. Och jag ska dit och bilen kommer att bli full.

måndag 1 december 2014

Böcker

Det är trångt i bokhyllan, jag måste gallra. 
Som vanligt missade jag att ta före-bilden och nu är det nästan klart. Före låg det böcker instoppade ovanpå de andra böckerna. Hyllorna var proppfulla. Här måste gallras. Förra gången det begav sig så råkade jag gallra makens böcker och fick ställa tillbaka. Nu ägnade jag mig åt mina egna. 
Det är svårt
En del böcker får flytta ner till bokhyllan i källaren tänkte jag men den var också full.

Fullkomligt menlösa böcker som jag aldrig kommer att läsa och troligen ingen annan heller, de jag väl slänga? Ja, jo men nu har jag ju bundit in dem själv och det blev väldigt fina band. Nja, de får vara kvar.
Jag började gallra lyrik och insåg att de tar ingen plats alls, det är så tunna häften.
När jag makat och stuvat om och gallrat Svenska värsar och Svenska litteraturstudier och lite till var jag mycket nöjd. Det blev lite svängrum i bokhyllan och Tove Jansson fick plats på en hylla, det såg bra ut.
Så vände jag mig om och insåg att där låg travar Selma Lagerlöf och Kerstin Ekman och lite till. Undra på att det fanns plats då. Då sprack det där med Tove Jansson.

Romani Rolland, Oscar Levertin, Fredrik Ström
och Gustaf Frödings samlade skrifter

För ett tag sedan ringde en man till maken och sa att dom har några böcker efter en faster som hade dött och det är både fina och bra böcker för fastern var en litterärt bevandrad person.
Ville vi ta hand om det? Visst säger maken som ännu inte lärt sig att "några böcker" betyder några lådor med böcker.

För närvarande står lådorna i garaget, det var mycket länge sedan vi fick in en bil där.

Albert Engströms samlade verk t ex. Den står jag ut med.
En del var litteratur som bör hamna i något arbetarrörelsearkiv, men vill dom ha det? Men de är ju vackra, inte kan man slänga så fina böcker?
Man kanske kan ha böckerna som tilläggsisolering.

Till salu
Då slog det mig att man ju faktiskt kan sälja på Bokbörsen, eller försöka i alla fall.

lördag 29 november 2014

Lördagsblogg Lycka

I november är det Spanaren som styrt vårt bloggande, fler lördagsbloggare finns i fliken ovan.

Idag ska det handla om lycka. Jag sorterar bort trisslotter och liknande, jag vinner aldrig men det kan ju bero på att jag inte köper lotter.

Lycka, jag ville skriva om ängslycka och sökte på nätet. Det finns hur många förskolor och bostadsrättsföreningar som helst med namnet Ängslyckan. Men inte den beskrivning jag letade efter och inte tog jag något foto på den ängslycka jag såg på ett hygge. Mitt ute på hygget låg en liten äng omgärdad av en gärdesgård och höga träd. Där inne på ängen var det alldeles lugnt och vänligt, det var det inte utanför.

Lycka, jag tog med mig kameran och gick ut min vanliga promenad utmed älven. Vilken lycka att jag kan gå och att jag har en kamera. Och en fin promenadväg och allemansrätt så jag kan gå där alldeles gratis.

Det hade regnat och vattendroppar hade frusit i gräset. Det är svårt med skärpan och automatiken 

Ibland är det alldeles tji

Och så rätt som det är får vi till det, kameran och jag. En liten lycka.

Älven flyter stilla, det är fortfarande mycket vatten och långt därborta är det lite soligt

Här lyser solen också en stund och folk störtade ut ur stugorna för en promenad

Komplettering

Över kökssoffan hänger den här. Jag ser den som ren ironi, även om jag också inser att man inte ska kräva allt osv. Väninnan läste fel och trodde det stod Förmögenhet och det tyckte hon var alldeles ok.

lördag 22 november 2014

Lördagsblogg Det allra svåraste

Idag vill Spanaren att vi ska skriva om Det allra svåraste. Övriga lördagsbloggare hittar du i fliken ovan.
Trots att jag inte haft något speciellt för mig idag så har jag blivit avbruten i bloggandet stup i ett, det verkar vara mycket svårt att få till det med bloggandet.
Det är kul med ordböcker
Missförstå mig rätt, så säger man när man anar att man inte lyckats förklara riktigt vad man menar.

Lägg därtill att du inte förstod vad jag menade när jag sa det jag visste att jag hade hört att du sa igår. Fast jag hade missförstått dig för att du var ironisk.

Kommunikation, det är svårt det. Isynnerhet språklig.

Fast det verkar illa nog med tågen. Men kanske de problemen också är språkliga eftersom det verkar vara samordningen som brister, eller är det vinstintressena som spräcker samordningen. Stölder av koppartråd är ju också ett vinstintresse.
Alf Henrikson var språklig
Språket är det sätt vi missförstår varann på
Språket är ett mycket dåligt sätt att kommunicera på men det bästa vi har.

Det är tryggt att ha 
Hellqvist i bokhyllan.

Här på orten har vi vårt eget sätt att kommunicera. Den här killen heter Erik, på svenska men på moramål blir det naturligtvis Jerk. Hans systerson kallar honom Jerkbyl eftersom en morbror alltid får "byl" efter sitt tilltalsnamn.
Erik är musiker och sjunger sina egna texter på moramål och här berättar han lite om sig själv.
I den grå rutan liknar han sig vid en blandrashund, hälften från Östnor och hälften från Långlet.


PS en liten förklaring till bildkvalitén:
Och så har jag fått nya uppdateringar i min gamla dator så det vinglar och går och troligen är det maskinisten som är största problemet. DS



lördag 15 november 2014

Lördagsblogg Änglagärningar

Idag vill Spanaren att vi ska skriva om Änglagärningar. Flera lördagsbloggare hittar du i fliken ovan.

Men jag har problem med änglarna, visst finns dom, och alldeles säkert har jag räddats av änglagärningar stup i ett. Hon som gav mig sin parkeringsbiljett när jag hade slut på mynt t ex. Men jag minns inte mer än sådana händelser.


Däremot brukar det komma en ängel varje gång jag avslutar ett projekt. Jag har jobbat ganska mycket i projekt och det finns några saker som är utmärkande för sådana.
1. De är tidsbegränsade och ska redovisas.
2. Men de ska planeras så att verksamheten ska fortsätta.
3. De tar slut samtidigt som pengarna tar slut.


Alltså ska man satsa för fullt och jobba i t ex tre månader (eller år) men vara inställd på att kontinuerlig verksamhet.
Och man jobbar på samtidigt som man ser avgrunden närma sig. Projektledningen säger krampaktigt att det ordnar sig, det kommer säkert pengar. Alldeles säker.
Det gör det inte.
Projektet avslutas, det är då det kommer en ängel i avslutningspresent och jag får veta att jag också är en ängel och oumbärlig.
Ängel = avslutning och arbetslös.
Så därför är mitt förhållande till änglarna lite ansträngt.

Jodå visst minns jag änglagärningar. Svärmor, t ex. som alltid fanns till hands och tog hand om det mesta när det var snärjigt. Hon strök all vår tvätt i många år (vare sig det behövdes eller inte) Hon bakade och pysslade om barnen och tyckte att jag var en ängel som lät henne hålla på. Och jag var bara tacksam.

Däremot hörde jag en historia om en gammal man i grannbyn och nu vill jag varna känsliga läsare för denna ogudaktiga historia.
Den gamle mannen hade tråkigt, vi kan kalla honom Anders (för han hette så). Anders blev glad när det knackade på dörren och två prydliga kvinnor klev in. De var Jehovas vittnen. Anders bjöd in damerna och ville bjuda på kaffe och de tackade ja. Anders var en mycket omständig man och det tog nog tid att få till det där kaffet och när det väl satt där vid kaffebordet så hade Anders en del frågor rörande bibeln och nu när han hade kunnigt folk så ville han veta hur det var med änglarna.
Alla småänglar var ju pojkar och alla stora änglar var kvinnor. Hur gick det till? Var det något könsbyte i puberteten kanske?
Och hur förökade dom sig? Lade dom ägg, dom har ju vingar och må väl betraktas som fjäderfän då?

Tyvärr känner jag inte till vad Anders fick för svar.

söndag 9 november 2014

lördagsblogg Nyttigtheterna

Nu vill Spanaren att vi ska skriva om Nyttigheterna. Fler lördagsbloggare finns i fliken ovan.

Helgen har varit komplett liksom, det har varit mental träning i får av tåååålamod (datorn gav upp) sedan promenader till och från Broderikursen med Anna Wengdin. Och kursen så, ja ackja, så mycket ögonfröjd och skapande och väldigt trevligt.

Nyttig dessert fick vi redan på fredagkväll. Chokladgratinerad frukt.

Lördagsmorgon serverades den vanliga gröten, havregryn, rågflingor, solrosfrön, pumpakärnor, fikon och aprikoser, med lingonsylt och mjölk. Mjölken lär för tillfället vara farlig men det går väl över.

Snabblunch med yoghurt och hemgjord rostad müsli, ungefär samma sak som gröten men med boveteflingor och rostade dinkelpuffar. Inte har man tid att sitta och äta när man är på broderikurs.


Årets tema var vinter. Anna hade tagit med sig inspiration i drivor.


Gunilla och Kristina hade tagit med sig material från Mora hemslöjd


Och vi broderade och pratade och det är ju inte klokt va fort tiden går ibland.

Många muddar blev det och några nålbrev och väskor 

Det här ska bli vantar

Här är mitt bord med ett par muddar som ska täcka hela handryggen. forts. följer.

fredag 31 oktober 2014

Lördagsblogg Skuggor

I november är det Spanaren, vår nya lördagsbloggare, som satt tema. Idag handlar det om skuggor. 

När små män kasta långa skuggor är mörkret nära, så sa en indianhövding lite kryptiskt en gång i tiden.
Nu är skuggorna långa oavsett vad som står i vägen för solen.
Det tog ganska lång tid innan jag insåg att det inte var en trea och en femma utan att det var skuggor från två krokar
En del blir liksom vackrare i skugga
Och annat ser bara konstigt ut, lampan på uthusknuten t ex.

Har man tur så kommer man i rätt stund
som här t ex



Såhär ser hela bilden ut, under Noretbron