Lördagsblogg Skuggor

I november är det Spanaren, vår nya lördagsbloggare, som satt tema. Idag handlar det om skuggor. 

När små män kasta långa skuggor är mörkret nära, så sa en indianhövding lite kryptiskt en gång i tiden.
Nu är skuggorna långa oavsett vad som står i vägen för solen.
Det tog ganska lång tid innan jag insåg att det inte var en trea och en femma utan att det var skuggor från två krokar
En del blir liksom vackrare i skugga
Och annat ser bara konstigt ut, lampan på uthusknuten t ex.

Har man tur så kommer man i rätt stund
som här t ex
Såhär ser hela bilden ut, under Noretbron




Kommentarer

  1. olgakatt1 november 2014 kl. 00:16

    Ursnyggt! Och krokskuggesiffrorna är ju helfestliga!

    SvaraRadera
    Svar
    1. englundskan1 november 2014 kl. 08:07

      Tack

      Krokarna satt på en vägg vid sommarcaféet Gökungen i Nittsjö, och vi satt där och funderade ett bra tag innan vi såg.

      Radera
  2. Bevare mig väl1 november 2014 kl. 07:15

    Fantastiska bilder! Krokskuggan i synnerhet. De små texterna är så fiina till bilderna!

    SvaraRadera
    Svar
    1. englundskan1 november 2014 kl. 08:08

      Tack tack

      Skuggor sätter liksom krokben för blicken ibland.

      Radera
    2. Bevare mig väl1 november 2014 kl. 19:02

      Himla bra sagt det där! Med din signatur under kommer jag att låna detta uttryck vid tillfälle; Ok för dig?

      Radera
    3. englundskan1 november 2014 kl. 19:18

      Visst får du det, och det är ju så himla trevligt när folk anger källan.

      En gång hörde jag valda delar av min krönika läsas i radio av en bekant journalist, utan att han angav källan. Jag talade om för honom så vänligt jag kunde vad jag tyckte om det.

      Radera
    4. Bevare mig väl1 november 2014 kl. 19:40

      Du gjorde helt rätt som tog upp det. Tack för att jag får låna. Jag skriver englundskan och anger din bloggadr.

      Radera
  3. Spanaren1 november 2014 kl. 08:51

    Du fick till detta jättebra med många fina och fantastiska bilder!
    Skuggsiffrorna vara bara så härligt bra som så mycket mera med dina bilder.
    Wow /kram

    SvaraRadera
  4. Ingrid1 november 2014 kl. 18:18

    Så fina skuggbilder. Jättesnyggt tolkat!
    Trevlig fortsättning på helgen,Ingrid

    SvaraRadera
    Svar
    1. englundskan1 november 2014 kl. 19:19

      Tack tack och tack detsamma, här är bara gråväder men med brasa och levande ljus så blir det bra ändå.

      Radera
  5. Äventyret framtiden1 november 2014 kl. 19:36

    Verkligen fina skuggbilder, finurliga och precis så där som det är ibland. Man vet inte om det är en trea eller en femma...skuggan spelar en spratt

    SvaraRadera
    Svar
    1. englundskan1 november 2014 kl. 20:53

      Tack.
      Ja ibland får man ta sig en närmare titt.

      Radera
  6. Karin1 november 2014 kl. 21:50

    Noretbron är bara så bra! De andra också, förstås, men Noretbron är sensationell!

    SvaraRadera
    Svar
    1. englundskan1 november 2014 kl. 22:09

      Tack =) Ibland gäller det att se att man har tur.

      Radera
  7. Anonym3 november 2014 kl. 09:49

    Så rätt han hade, indianhövdingen. Och fotot på krokarna; visst fick det en till att behöva tänka lite extra.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Knäpphärvil

Bild
Vad är det egentligen, knäpphärvel? Ska man använda det som skällsord så passar det ganska bra på en virrig människa med många idéer, men rätt praktisk också.  Knäpphärveln är en praktisk sak nämligen. På 1700-talet kom man på att nu skulle vi inte importera textil från andra länder, transporterna var osäkra och kvalitén skiftande. Dessutom behövdes det jobb. Nu skulle det produceras inom landet (verkar bekant). Man importerade fårraser för ullproduktion och man odlade lin men det fick ju lov att vara nån ordning också så det infördes en standard. En härvel skulle ha en omkrets på 1,5 aln. En passma, del av härva, skulle ha 60 varv och en härva skulle bestå av 10 passmor. När sedan spinnerskan kom till uppköparen med sina härvor så blev härvorna vägda och därmed blev priset satt. Garnet som spunnits på spinnrocken vevar man upp till härveln. Spolar till gamla spinnrockar är en bristvara. Det måste ha varit lite kul att göra en knäpphärvel. Om man vevar lite till kommer den lilla pi...
Läs mer

Gran, typ jul.

Bild
Det ska vara julgran i år, hämtad i skogen. Barnbarnets föräldrar vill ha det så. Det blir alltså inte granen som står bakom dasset i fäboden, den har blivit för stor. Förra året var vi ensamma på julen och ingen av oss orkade riktigt med det där med julgran. Men efter jul kom de tämligen vuxna barnen hem och jag tyckte att vi borde ha vara slags gran. Det blev det i all hast i skymningen och det syns ju. Granarna här i bygden är ganska magra och ämliga. Annat blev det när en av kvinnorna i Mora Hemslöjdens Vänner fick syn på en virkad julgran från sina hemtrakter, Schweiz. Sån ska vi göra! sa hon och fick fart på en väldig massa kvinnor i Dalarna med omnejd. Det blev ganska många mormorsrutor över, jag föreslog att hon skulle ta itu med klockstapeln men då backade hon. Men våran julgran då? nja, jag prövade att bygga en alternativ gran med lite fiberfästen till spinnrockar men det blev bara spretigt. Och vad är ett fiberfäste, jo (och nu börjar det bli riktigt intr...
Läs mer

Horisontell kontramarsch

Bild
Jag har köpt en vävstol av min släkting , till min dotter egentligen, men jag har vårdnaden om den till vidare. Hon har varken utrymme eller tid nu. Visserligen har jag redan tre vävstolar men den här var försedd med kontramarsch och det är bra. Det innebär att skaften inte krånglar och det blir ett bra skäl hela tiden. Men det är väldigt många linor och lattor som ska vara rätt. Men min släkting är en ordentlig kvinna och har förberett allt. Alla linor var prydligt sorterade och packade i märkta påsar. Men hur skulle skaften knytas ner till tramporna? En hel dag gymnastiserade jag mig in under vävstolen för att knyta upp tramporna och upp igen för att kolla om det funkade. Det gjorde det inte. Finns det någon som har en begriplig beskrivning på hur man knyter ner fyra skaft på en horisontell kontramarsch?
Läs mer