fredag 2 november 2018

Nörderi forts. Att spinna ull

Det behövs tydligen November för att bloggarna ska komma igång.

Jag har varit på kurs, gravt nördig, att spinna ull på stödd slända. Lätt var det inte men ganska trevligt och jag fick till det till slut. Och inte nog med det, vi fick lära oss att spinna och tvinna på samma slända.
När man spinner på stödd slända har man alltså inte sländan hängande i garnet som man brukar se på diverse bilder. Sländan vilar i en skål. Fördelen är att man inte tappar sländan och dessutom kan garnet bli fluffigare och det är ganska bekvämt.

Nu är frågan åt vilket håll nörderiet ska gå. Man kan naturligtvis ha väldigt tjusiga (och dyra) sländor i ädelträ och man kan spinna på en träpinne. Självklart är det en njutning i att ha vackra redskap men den tekniska skickligheten måste finns hos maskinisten.

På kursen hade vi ullprovning. Vi fick varsin godispåse med fem olika fibertussar i. så gällde det att avgöra vad det var, hur man skulle göra sig med det, kamma eller karda eller inget alls och hur det skulle spinnas. Det var lärorikt.


Det här är min slända, den ligger i en saltskål, tror jag. Den är lite för kort och tjock ansåg sakkunskapen men jag anser att det är don efter person.


Korgen jag fick av svägerskan passar perfekt.


 Men så var det det där med flockbeteendet, man vill ju gärna ha flera så istället för att köpa en slända för tusenlappen så  åkte jag hem och körde en sushipinne i pennvässaren och satte på en träkula.


Surt sa räven


Sen är det bara att spinna. Förr eller senare får jag frågan vad jag ska med allt garn till, tja, vad gör folk med alla korsord de löst? T ex.

Och jag har svarat på kommentarerna men de publiceras inte, vad har jag gjort för fel nudå?