tisdag 19 december 2017

Utanför, veckans rubrik

Utanför är det 16 grader kallt
Snö överallt.
och långt bort i skogen ylar en flock snöskotrar.

P g a att min mobil inte tål betonggolv så blir det inga nya foton, det får duga med snön som föll i fjol.
Jag gillar inte snö och halka, jag gillar inte att det är kallt. Både tår och fingrar domnar och jag längtar till sommaren.

Nej såhär kan vi inte ha det. Jag fick lov att ta fram stora kameran och gå ut och dokumentera hur förskräckligt hemskt vi har det.

Det är tungt åt träden

Jättetungt, och lite juligt

Äppelträden far illa

Höga snöplogkanter och trångt på vägen

 Men det är lite gulligt att alla gärsgårdsstörar har vita mössor på sig

Men det är ju varmt och skönt inne och jag har gott om både ull och spinnrockar så vi har det nog väldigt bra ändå. 
Så önska jag att alla får en lugn och skön jul.

lördag 9 december 2017

Rikedom

Och nu är det såhär att kameran i min mobil har gett upp så det blir inga nya bilder.

Anki tycker att vi ska skriva om rikedom den här veckan och jag är som vanligt sent ute.

En skogstokig människa som bor i Värmland heter Maria Westerberg, Hon hade utställning och sålde mycket, röda prickar på många av hennes roliga skulpturer. En besökare gick runt och tittade och sa till slut – Det ser ut som om du blir av med nästan alltihop, nu får du ju bara pengar kvar.
Om jag inte minns fel så var den den mannen hon gifte sig med. Det är skönt när folk inser att pengar inte är allt.

En rikedom är det att kunna vrida på kranen och dricka vattnet som det är utan att behöva lukta på det och koka det. Det lärde mina syriska vänner mig.
Det är en rikedom att kunna gå rakt ut på gräsmattan barfota eller dra på sig skidpjäxorna och åka skidor från farstutrappan.
En rikedom är att kunna stå ute på verandan och titta på stjärnhimlen och lyssna till tystnaden.



Och jag har ännu mera rikedomar, massor med intressen, nu är det nålbindning. Stickningar har jag några på gång. Det finns gott om ull och spinnrockar har jag flera stycken och tre sländor, men ingen turkisk slända men det ska jag försöka göra en. Jo täljknivar finns och material finns det gott om och det är skönt att sitta framför spisen och tälja och blir det misslyckat så är det ja bara att elda upp det.
Några vävstolar och tre bandgrindar och massor med tyg och lite skinn finns det också. Och näver och björkrötter.
Undrar om jag kan göra mig förtjänt av svart bälte i slöjd?
Långtråkigt kan jag då inte ha.


Ibland kommer ungarna (också en rikedom) hem och lär mig något nytt, de första femton åren var det jag som lärde dom, nu har det vänt liksom.

Pengar, nä, vi pratar om nåt annat tycker jag.

Men för hundra år sedan var det en del som lyckades, jag vet att det är svårt att läsa sådana här texter men den här är värd att läsa, fotad ur en bok från Blekinge Hemslöjdsförbund.


lördag 25 november 2017

ekologiskt och eller närproducerat

Varför välja?
Ekologiskt och närproducerat är ju inte nödvändigtvis samma sak, men det kan vara det.

Jag går till grannen och köper ägg, samtidigt tar jag med mig lite hönsmat i form av potatisskal  från den ekologiska potatis jag köpt från grannbyn. Torrt bröd från ekologiska bageriet kan de också få mm.
Äggleverantörerna har nog frusit om rumpan för så värst mycket ägg har det inte blivit på ett tag.

Sen tar jag en promenad och kollar hur det står till med ullproducenterna som betar i hagen ner mot älven.
För närvarande håller jag på att spinna förra årets ull och snart kommer årets lammkött.
Alltså, först klappar jag dom sedan spinner och stickar jag av dom sen äter jag upp dom. Så är det, livet på landet.
Landskapsvårdande ull- och köttproducent, som kinderägg nästan

Värre är det med mejeriprodukter men det lär ska vara från dalakossor.

Hjortron, blåbär hallon och lingon kommer också från trakterna även om det kräver viss bilåkning, vinbär och krusbär från trädgården.
Det är ingen promenad i parken att plocka hjortron och glest är det mellan dom
Trattisar däremot kan det finnas obegränsat av och det gjorde det i år, till slut vägrade jag plocka mera.

Hejdlösa
Men vi har problem i den här byn. Mager sand ger det dåligt att odla i, morötterna blir som stoppnålar. Purjolöken ser ut som vanligt gräs.
Karl Erik Forslund skrev Med Dalälven från källorna till havet. Han var en grundlig man och skrev om varje by. Om vår by skrev han sålunda:

"I Selja voro de först också urmakare, sedan gjordes här mest massarbeten av enklare slag, främst urtavlor och mässingskammar, i synnerhet på 60 och 70-talen, Folket var klartänkt och filosofiskt anlagt, men ansågs mindre för sig, hade dåligt jordbruk och var undernärt. Handlaren Bergqvist på Strand var deras förlagsman, han skickade ut flera hästlass kammar i veckan och vart stormrik, men urmakarna och de kringvandrande försäljarna voro och förblev fattiga."

På ett annat ställe skriver han att jorden är mager men går att odla om man blandar med torv. Men jag tar min skottkärra och går till grannen och får hästdynga, för hästar är det gott om. Även om jag fått råden att antingen flytta härifrån eller odla i pallkrage så ska jag väl kunna klämma något ur jorden.


Arbetshästar som levererar dynga, ibland går dom på forkörning till Röros.

lördag 18 november 2017

Hysterisk jul och plasten i mitt liv

Det är ganska avslaget här, det där med julhysterin tog sig aldrig, vi slipper sånt här i skogsbrynet.
Frid råder.


Plasten i mitt liv fick inte heller plats riktigt. Jag satt här och tittade mig omkring och såg inte så värst mycket plast fast när jag lyfte blicken såg jag att lampan över köksbordet nog är gjord av någon sorts plast och rönnbärsklasarna som jag hängt på kan väl få föreställa juldekorationer.



Plastkassarna blir mer och mer sällsynta och om 20-30 år kommer vi kanske att vårda dem ömt och förvara dom i mörker för se! Man äger en äkta plastkasse!

Återanvändandet står som spön i backen och på AfroArt säljs både troféer och draperier.  Kapsylerna till diverse förpackningar blir det mängder av, någon hade dom som skydd under stolsben. Fler förslag?




Återanvändning är nog bra men ska man återanvända till dekorationer så känns det tveksamt, om det inte är väldigt bra gjort. Att återanvända stora pet-flaskor till miniväxthus till känsliga små plantor är ju bra men sen då?

Det här är nog det mest korkade plastgrej jag sett. Det är en kittelkrok som man hänger kitteln i över elden i den öppna spisen och de brukar vara bra smide i prima järn. Den här är i plast och förhoppningsvis avsedd till en blomkruka. Dumt.


En bra grej är däremot den här väska som i och för sig ser väldigt plastig ut men gjord av sockerrör. Hinsaväskan heter den. Tack för den Olgakatt, den är väldigt bra att ha kardorna i bl a.


Flera temabloggare finns i fliken ovan. Den här månaden är det Olgakatt som hittar på teman



lördag 4 november 2017

Invintring

Olgakatt står för novembers teman och går ut hårt med begreppet invintring.

November är ju inte min favoritmånad alls men jag får konstaterar faktum och gör så gott jag kan. 

Ingen dag är så svår 
att den ej minut för minut förgår

 Solen står lågt och man blir bländan, det mörknar fort.
 Jag väver band med reflextråd som mönstertråd för vanliga reflexer är så tråkiga.
 Jag borde nog tagit bort bladen på jordgubbsplantorna men det verkar rådjuren sköta om 
 Jordärtskockor, någon som vill ha?

 Sedum är ju fint att ta in och sätta i vas men rådjuren hann före.
 Vindruvorna vi farstuknuten hann inte mogna, sura så inte ens fåglarna vill ha dom
 november är en depparmånad
 I somras installerade vi solceller, elektrikern glömde anmäla till elleverantören att vi skulle ha ny mätare så det fick vi ganska nyss. Men det levereras inte så mycket ju
Men jag roar mig så gott jag kan, nu ska jag sätta upp en plädväv Tjo!

söndag 1 oktober 2017

Höstsöndag

En söndag i oktober och det regnar inte, alltså måste man ut i skogen.
Vi har lingon så det räcker men svampen måste ju också bärgas. Alltså for vi till svampskogen men det är ju lite trist att det är så svårt att se dom. Förra veckan när vi var i skogen så skulle vi plocka blåbär, om det fanns och lingon men också titta efter svamp. Det gick inte att ha tre fokusområden. Man måste liksom ställa in siktet på svamp, idag var det trattisar som gällde.

Jomen det är några trattisar intill tallstammen!... och där ... och där ... och där. 
Nu när jag zoomar så undrar jag om jag fick med mig allihop.


I över två år har jag tjatat om att jag skulle upp på Gesundaberget. Vår syjunta, dvs Mora Hemslöjdens Vänners syjunta åkte till asylboendet  på Gesundaberget minst en gång i veckan i två år och då och då sa jag att det skulle vara kul att åka upp till toppstugan och äta lunch.

Det blev aldrig av. Oftast var det någon som hade brådis hem och jag hade bilen så det var bara att åka. Ibland låg det ett moln över toppen, och ibland glömde jag bort det helt enkelt.

 Men idag hände det! Vi var kaffesugna när passerade avtagsvägen till berget och toppstugan hade öppet, sista dagen för säsongen. Och det var (nästan) inte molnigt.

tisdag 12 september 2017

växtfärgning

Det var växtfärgning här hemma 
i helgen. Dotter Emma tycker sånt är mycket kul, det tycker kompis Carolin också och jag hängde på. Emma har förresten också skrivit om färgningen men det är nästan lite genant.


Plötsligt var diskhon full med garn, det ska blötläggas innan man färgar.

Det är bra att förvärma vatten, men bara lite lagom för ullen måste vänja sig vid värmen gradvis, annars skadas fibrerna.

Fullsatt


Fullsatt var det också i köket, mycket attiraljer behövs det när man färgar. 

Jag lagade mat och fick tänka efter vad som skulle vara i maten och vad som skulle vara i färggrytorna.



 Grönkål i pajen, lökskal i färggrytan.


Carolin behövde mera björklöv så hon gav sig ut i regnet och repade löv, det är alltså inte Bockstensmannen som återuppstått



Pannmuren fick göra rätt för sig.



Johan vill göra det mesta från grunden och satt igång att tälja skidor.


 Resultatet med färgat tyg och garn, det grå garnet är det som Johan spann.

Helgens lärdom blev att lökskal färgar gult och björklöv grönt. Stenlav färgar brunt men det får du läsa om i Emmas blogg. Dessutom lärde jag mig att det går alldeles utmärkt att somna på kökssoffan fast det råder full aktivitet i köket, och sen vaknade jag upp till en nygräddad chokladkolapaj!
Ja se det var en underbar helg!

söndag 9 juli 2017

Sommar

Men Oj! här ligger det ju en gammal blogg, alldeles övergiven.
Skärpning!

Men det blev ju sommar och det är som ett fyrverkeri, allt ska ske nu genast. Det är trädgården, majstänger ska resas, auktioner ska bevakas, det är sommarteatrar och man måste ju hinna sitta och slappa i trädgården.
Stressigt blir det.

Det här ser ju ut som gammalt skräp men det är en speciell typ av väska som vallkullorna hade med sig när de gick i skogen med korna, i väskan förvarade dom extra gott som de lockade korna med när de skulle flyttas eller gå hem till fäboden. 
Väskorna ropades in av en antikvitetshandlare som inte hade en aning om väskornas historia eller användningsområde. Eventuell säljs de som "lantlig inredningsdetalj". De borde ha varit på museum.
Hembygdslagen vill ha sånt men har inte pengar att bjuda över.


I växthuset mognar vindruvorna så sakteliga, i slutet av september kanske de går att äta.


Växthuset vaktas av Göran, vanlig åkergroda, en ganska filosofisk och stillsam typ.
Det är tydligen vanligt att grodor och paddor flyttar in i växthus.


Dottern kom hem och spillde ut sig på gräsmattan och stönade –Betald semester!


 Vi ska få fiber, men först grävde de av telefonledningen, den är lagad och nu är det semester.

 Här kan man sitta och njuta med utsikt över trädgården, men det gäller att inte se vad som behöver göras, hoppa upp och göra det, sitt still - andas lugnt.

Ha en skön sommar!

söndag 28 maj 2017

Det är vår nu!

Hoppsan, det slank iväg en månad eller så och jag hann inte riktigt med.

Men nu är det vår och då är det Konst runt Siljan och det är fantastiskt. Fantastiskt väder har det också varit och Leksands medeltidsmarknad och bara kul hela tiden.

Konst runt Siljan måste man bara kolla runt på om man har en chans. Och jag har tur för en av favoriterna bor i byn. Massud Farhang gör fantastiska saker, vackra roliga och tankeväckande.


Han får oss alltid att fundera på vad som är skräp och vad som eventuellt kan vara till användning. En gammal cykelsadel är ju material till en hund uppenbarligen

En båtshake mm blev en fågel


En annan klar favorit är May Lindholm och Dag Franzén som praktiskt nog lever ihop


Den här figuren satt och solade så förnöjt 


Vid kvällspromenaden svepte en slaguggla över vägen och märkvärdiga med den bilden är att jag hann ta den.



Sedan satte sig ugglan sig på en hög björkstubbe och försvann, men den finns där.




onsdag 19 april 2017

Denna vecka är temat skor, det föreslår Pensionären på ön
Ett stort och problematiskt ämne. Skor som statusmarkör, skor som skydd mor kyla och väta, skor som ger stöd åt trötta fötter, och skor som fullkomligt tar död på fötter.
Jag fuskar och bläddrar i boken som står i bokhyllan på toa. Köpt på Nordiska museet för några år sedan.

Men vi börjar från början
Det fanns behov av att skydda fötterna i förhistorisk tid också

Leon Leonwood Bean var kall och blöt om fötterna och kombinerade gummigaloscher med läderskaft. Det blev en klassiker

Hoppas texten går att läsa


Sedan gick det snett totalt (undrar om det fjädrar)

Och ännu värre blev det


Tja jag vet inte jag, är det verkligen en sko för friluftsliv och dåligt väder?

Ska platåskor och klackskor betraktas som tekniskt hjälpmedel kanske


Sedan kan man lägga till Kinas liljefötter och lotusskor och jämför med västerländska klackskor med 18-centimetersklackar och hela resonemanget om skofetischism. Då räcker inte min blogg till.
Mina egna skor kan vi lämna därhän, en sorglig oputsad historia.

Flera temabloggare i fliken ovan