Första morabandet klart
Första bandet klart, det blev 120 cm.
Att väva moraband är ett pyssel men nu har
jag gjord ett band klart. Det kräver koncentration och jag kan inte lyssna på
radio eller föra ett normalt samtal för då är jag vilse i mönstret direkt.
Behovet av band är ungefär lika stort som
behovet av sjalar, dvs synnerligen begränsat men behovet av handarbete är desto
större.
Min stackars lilla bandvävstol är så racklig så den höll på att vika ihop sig varje gång jag dunkade till
inslaget, jag måste nog skaffa en ny, ändå, trots allt. Jag har ju två till men
de kan man inte väva den här sortens band på.
Nu har jag faktiskt bara två saker på gång,
2,5 meter rosengång ska vävas och en sjal som får vara en soffstickning. Nästa
vecka är Vasaloppet över och då är våren här och frön ska sås.
Men jag tror jag ska börja med att lista ut
hur magic loop funkar, bara två saker på gång är ju lite för torftigt va? Här
finns det instruktioner.
Oh, vilket vackert band. Du har rätt, vissa av de saker jag syr, stickar och väver har jag inget behov av. Muddar, yllekoftor och sjalar är bara till besvär i varma bostäder och lokaler, hemma drar vi ner på värmen, man kan ju ta på sig en yllekofta, men har vi gäster måste vi höja temperaturen rejält. Man vill ju inte att de ska frysa.
SvaraRaderaJo men visst behöver man ha något för händerna. När karlarna blir arbetslösa blir dom ju alldeles knäppa, om dom inte har en vedbod eller ett garage. Vi har alltid fyllt ut mellanrummen med en strumpstickning eller något annat handarbete.
RaderaMorabandet är jättefint! Var stolt!
SvaraRaderaBehovet- ja, du beskriver det alldeles utmärkt. Behovet att göra nåt med händerna är stort.
Jag förstår av andra bekanta i Moratrakten, att det är ett "bök" när alla dessa Vasalopp pågår och att det är skönt när det är över.
Ha en bra handarbetsvecka-
hälsar Monika
Varaloppet är rätt kul tycker jag, visserligen håller jag mig undan men det är mest för att jag inte vill vara i vägen och är rysligt ointresserad av skidåkning. Tidräkningen här i trakterna rättar sig inte efter midsommar och nyår utan efter Vasaloppet och älgjakten. Det är den lokaka personliga charmen liksom.
RaderaOch jag har nånstans på bloggen en stillbildsserie om saken också.
SvaraRaderaJättefint band! (Finns det någon specifik användning för det, eller är det "bara allmänt ett band")
Det är väldigt regelstyrt och seriöst det här. Jag tycker det är lite mycket uniformstänk över de där reglerna och en del kallar regelfolket för Dräpo.
RaderaMorabanden har vissa färger och banden används till förklädet till moradräkten, "magden" eller till "liråkuppan" dvs ledighetsväskan som hänger i ett band över diagonalt över midjan eller över axeln.
Anade jag inte att det var nåt sånt ...
RaderaOch så nåt annat band till strumpebanden och ytterligare nåt till skoband, eller får de ha samma mönster på alla?
På Nordiska museet såg jag en liten film om hur man klädde på sig "förr", inklusive hur man knyter strumpeband. Det var nån finurlighet som jag inte minns.
Snyggt! Fast jag trodde det var nåt slags skärp och det blir det väl på sätt och vis om man har det till ett midjeförkläde. Dräpo... låter skräckinjagande!
SvaraRaderaDräpo, dom är lite läskiga, det är Dom Som Vet Hur Det Ska Vara Egentligen. Och då blir jag bara väldigt liten och skrynklig.
SvaraRaderaMen det är kul att väva band, jag tänkte väva något band med reflexgarn men risken är väl att jag blir bannlyst av DSVHDSVE, Sånt kan man leva med här i det mörka skogsbrynet, dessutom behövs det reflexband här.
Men DSVHDSVE kan väl inte ha något emot att man har reflexband på sig så länge man går nutidsklädd? Eller är det så att man inte får "kontaminera" vävstolen med såna "rysligheter"?
RaderaVad fint det blev! Jag tänkte också väva reflexband, eller neonband, eller något annat skoj... getingband i gult och svart kanske?
SvaraRaderaJa det måste ju vara lite nytänk emellanåt. Men det gör ju inget om det är vackert också. Jag har inte hittat reflextråd men det lär finnas.
SvaraRadera