En tröja till



Ja jag är en frusen tant och när jag fyndat ljuvligt alpackagarn så måste det ju bli en tröja. Efter ett halvt bakstycke insåg jag att det fanns proffs som kan sticka jämt och snabbt så jag bar iväg garnet till Kicki Dahl  som stickade denna. Kicki säljer sina tröjor på Kaplansgården i Mora.
"Kyrkogårdsstaket" ger stadga i nacken
Hon fick garnet före jul men med stränga order att inte börja sticka förrän efter jul och nu i mitten av februari bad hon om ursäkt för att det tagit så lång tid. 
Kicki är en skicklig stickerska men hon har lite problem; att sticka efter mönster tycker hon inte om och hon är ganska kass på att ta betalt. Hon motiverar det med att om hon har mer betalt så kanske hon inte får sticka lika mycket. 
Flätan gör lite fason så den inte säckar.
Bården ritade jag själv, faktiskt

Kommentarer

  1. Cecilia N19 februari 2012 kl. 16:14

    Ni har jobbat på bra, båda två.

    SvaraRadera
  2. Karin20 februari 2012 kl. 08:52

    Så snygg! Och att de där olika dekorativa inslagen har en funktion också har jag inte tänkt på. Fiffigt. Men om stick-Kicki inte stickar efter mönster, hur fick du då dit den där bården som du ritat? Telepati?

    SvaraRadera
  3. englundskan20 februari 2012 kl. 13:27

    Jo det finns ju mönster och mönster. Mönster på själva snittet liksom; öka 1 maska i var sida vart femte varv (det är nog det som hon tycker är svårt, eller tråkigt) och så finns det mönster som bården, eller "kyrkogårdsstaketet". De mönstren gör man bäst i Excell. Oslagbart när det gäller korsstygn, spetsstickning, virkning, vävning mm. Man gör rutorna till jämnstora kvadrater sedan klickar man i X eller O eller vad det nu ska vara.

    SvaraRadera
  4. Black Iris21 februari 2012 kl. 16:39

    Vilken jättefin och gosig tröja ni fått till. Roligt också att du vill vara med på mitt lilla lotteri..

    Maidi

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Knäpphärvil

Bild
Vad är det egentligen, knäpphärvel? Ska man använda det som skällsord så passar det ganska bra på en virrig människa med många idéer, men rätt praktisk också.  Knäpphärveln är en praktisk sak nämligen. På 1700-talet kom man på att nu skulle vi inte importera textil från andra länder, transporterna var osäkra och kvalitén skiftande. Dessutom behövdes det jobb. Nu skulle det produceras inom landet (verkar bekant). Man importerade fårraser för ullproduktion och man odlade lin men det fick ju lov att vara nån ordning också så det infördes en standard. En härvel skulle ha en omkrets på 1,5 aln. En passma, del av härva, skulle ha 60 varv och en härva skulle bestå av 10 passmor. När sedan spinnerskan kom till uppköparen med sina härvor så blev härvorna vägda och därmed blev priset satt. Garnet som spunnits på spinnrocken vevar man upp till härveln. Spolar till gamla spinnrockar är en bristvara. Det måste ha varit lite kul att göra en knäpphärvel. Om man vevar lite till kommer den lilla piggen
Läs mer

Konstiga vävstolar

Bild
Hur kan det komma sig att det samlas så många konstiga vävstolar här hemma? Först ärvde jag mammas, som varit farmors, en normal trissvävstol. Sedan fick jag en liten behändig sak som visserligen har full bredd men är kort. Det innebär att den har dåligt skäl och man måste släppa fram varpen ofta.  J.C.Iwalds vävstol är t o m hopfällbar Såhär ser själva kontramarschen ut. Därefter fick jag en vävstol med kontramarsch. En mycket egendomlig variant med linor och trissor. Konstruktören hette J.C. Iwald från Rörösjö, det står så på en mässingsskylt, patentnummer och allt.  Kontramarschen finns i en låda ovanpå vävstolen och det behövdes ganska mycket funderande innan jag kom på hur det eventuellt fungerade. Riktigt knepigt blev det när en lina gick av... Ingen vet något om Iwald trots efterforskningar. Och 20 meter plädvarp  från 70 talet  satt det i den.  Det var väninnan som tömde sitt föräldrahem. Jag fick en normal vävstol också, 130 bred, det är bra när man väver
Läs mer

Blåblus och spetssjal

Bild
Pensionären, dvs maken, har problem och därmed har jag också det. Han vill inte jobba för han har ingen blåblus. De han hade har tagit slut. Men det är ju bara att köpa nya, såklart, sa jag. Men si det var det då rakt inte. Det finns inga blåblusar längre. Men det är ju klart att det måste finnas arbetskläder tänkte jag och sökte på nätet. Jag har absolut inget emot Björn Skifs (mer än att han inte såg mig på Folkets hus i Säter 1965) Det är rockbandet Blåblus med Björn Skifs som är det enda alternativ jag får på nätet. T o m Wikipedia förklarar frankt att Blåblus var ett svenskt rockband. Tvärs av i ryggen sprack den, för när karlar tar av sig skjortor och tröjor så tar dom ett stadigt tag bak i skjortkragen och drar, klart det går sönder. När kvinnor drar av sig så lägger vi armarna i kors och tar tag i sidsömmarna och lyfter upp tröjan över huvudet. Varför är det så?  En blåblus är en klassisk arbetsskjorta i bomull. En bussarong helt enkelt. Den har sina fördelar.
Läs mer