Böcker, eller Om det blir nödår



Jag hittade en bok hemma hos kompisarna. Boken heter Svenska träd och är skriven av Pelle Holmberg och Marie-Louise Eklöf och fina foton tog Maj-Britt Rehnström. Nu har jag köpt en egen. Jag minns att jag drog fram boken ur bokhyllan och tänkte att hur kan man skriva en hel bok om tall, gran och björk.
Det var dumt tänkt för det är klart man kan, man kan nog skriva en bok om ett enda träd, egentligen.
Boken beskriver 22 trädslag som växer i Sverige och även om jag bara har några få sorter på mina breddgrader så finns det faktiskt flera än tre. Jag visste inte att det var så mycket jag inte visste om träd.
Jag läste lite om björk, det finns många sorters björkar. Till varje trädbeskrivning finns en avdelning med växtmedicin. Och hur i hela friden har vi klarat oss utan att dricka björksav på vårarna? Man tar saven före lövsprickningen och klarar pollenallergin bättre, man gör te på små björkblad och det stimulerar njurarna, motverkar ödem, gikt och lindrar pms-svullnad. T ex.
Jag läste om gran som kom ganska nyligen, bara för ca 7000 år sedan. Det finns många sorter av den också. Och i växtmedicin är den också oumbärlig; barrens c-vitaminhalt är högst på vintern 190 mg/100 gr barr medan apelsiner bara innehåller 50 mg/100 gr. Det visste ju Mumintrollen också. Man kan koka te på det också och med lite honung går det ner.
Kådsalva på grankåda inte att förglömma.
Tallen är lika underbar den, men lite krävande; det ska offras brännvin till tallar. Suptallar fanns det gott om förr i tiden när man färdades med häst.
Det är ännu mera c-vitamin i tallbarr; 395 mg/100 gr, på vintern alltså.
En relativt human lägerkommendant i ett ryskt fångläger hade rått fångarna att koka te på tallbarr för att klara sig från skörbjugg.
Och snart är det vår, vi klarar oss nog tills nässlorna kommer.

Kommentarer

  1. Karin8 februari 2012 kl. 10:08

    Ja! Den är jättefin och man häpnar över alla trädkunskaper som finns. Var har jag den nu då? Attans. I bokhuset, troligen och dit är det ju en bit. Nu måste jag på något sätt döda impulsen att köpa ett extra ex, för jag vet ju vad det skulle innebära. Såhär: om man forslar några kubikmeter böcker till landet, för att de inte får plats i lägenheten i stan och sedan börjar köpa dubbletter av dessa böcker, vad händer då?
    Just det!

    SvaraRadera
  2. englundskan8 februari 2012 kl. 20:55

    Men Karin, vi har ju pratat om det där med att köpa böcker och vi kom ju överens om att du skulle behärska dig. Forsätt att kämpa mot de där impulserna, jag är säker på att du klarar det.
    http://www.karinenglund.com/2011/02/hej-jag-heter-karin/
    Jag har dispens.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Knäpphärvil

Bild
Vad är det egentligen, knäpphärvel? Ska man använda det som skällsord så passar det ganska bra på en virrig människa med många idéer, men rätt praktisk också.  Knäpphärveln är en praktisk sak nämligen. På 1700-talet kom man på att nu skulle vi inte importera textil från andra länder, transporterna var osäkra och kvalitén skiftande. Dessutom behövdes det jobb. Nu skulle det produceras inom landet (verkar bekant). Man importerade fårraser för ullproduktion och man odlade lin men det fick ju lov att vara nån ordning också så det infördes en standard. En härvel skulle ha en omkrets på 1,5 aln. En passma, del av härva, skulle ha 60 varv och en härva skulle bestå av 10 passmor. När sedan spinnerskan kom till uppköparen med sina härvor så blev härvorna vägda och därmed blev priset satt. Garnet som spunnits på spinnrocken vevar man upp till härveln. Spolar till gamla spinnrockar är en bristvara. Det måste ha varit lite kul att göra en knäpphärvel. Om man vevar lite till kommer den lilla piggen
Läs mer

Konstiga vävstolar

Bild
Hur kan det komma sig att det samlas så många konstiga vävstolar här hemma? Först ärvde jag mammas, som varit farmors, en normal trissvävstol. Sedan fick jag en liten behändig sak som visserligen har full bredd men är kort. Det innebär att den har dåligt skäl och man måste släppa fram varpen ofta.  J.C.Iwalds vävstol är t o m hopfällbar Såhär ser själva kontramarschen ut. Därefter fick jag en vävstol med kontramarsch. En mycket egendomlig variant med linor och trissor. Konstruktören hette J.C. Iwald från Rörösjö, det står så på en mässingsskylt, patentnummer och allt.  Kontramarschen finns i en låda ovanpå vävstolen och det behövdes ganska mycket funderande innan jag kom på hur det eventuellt fungerade. Riktigt knepigt blev det när en lina gick av... Ingen vet något om Iwald trots efterforskningar. Och 20 meter plädvarp  från 70 talet  satt det i den.  Det var väninnan som tömde sitt föräldrahem. Jag fick en normal vävstol också, 130 bred, det är bra när man väver
Läs mer

Blåblus och spetssjal

Bild
Pensionären, dvs maken, har problem och därmed har jag också det. Han vill inte jobba för han har ingen blåblus. De han hade har tagit slut. Men det är ju bara att köpa nya, såklart, sa jag. Men si det var det då rakt inte. Det finns inga blåblusar längre. Men det är ju klart att det måste finnas arbetskläder tänkte jag och sökte på nätet. Jag har absolut inget emot Björn Skifs (mer än att han inte såg mig på Folkets hus i Säter 1965) Det är rockbandet Blåblus med Björn Skifs som är det enda alternativ jag får på nätet. T o m Wikipedia förklarar frankt att Blåblus var ett svenskt rockband. Tvärs av i ryggen sprack den, för när karlar tar av sig skjortor och tröjor så tar dom ett stadigt tag bak i skjortkragen och drar, klart det går sönder. När kvinnor drar av sig så lägger vi armarna i kors och tar tag i sidsömmarna och lyfter upp tröjan över huvudet. Varför är det så?  En blåblus är en klassisk arbetsskjorta i bomull. En bussarong helt enkelt. Den har sina fördelar.
Läs mer