Dagbok


När barnen var små skrev jag dagbok. Nu har jag haft anledning att leta fram de där böckerna och läsa, 20 år senare.

Det blev många frågor och ännu flera funderingar och väldigt många skratt.

Ord och uttryck som jag glömt, käkopa är grävskopa, isskam är lyftkran. Lite senare dök ord som äppelskrot och handburgare upp, mycket mera logiskt än äppelskrott och hamburgare. Och situationer i all oändlighet.

Och syskonstriderna, ”jag slog henne ju bara en gång” sa storebror indignerat när lillasyster började försvara sig.

Jag tror jag ska brodera en variant av den första bonaden:

Förlåt
Jag gjorde så gott jag kunde
Amen

Men de blev ju förvånansvärt trevliga ändå

Kommentarer

  1. my8 april 2011 kl. 22:18

    Tack för tipset!! :)
    Har redan börjat plita ner lite smått och gott i en gammal, halvskriven dagbok, men tänkte mig till bokaffären nästa vecka för att hitta en aldeles ny och fin skrivbok för just detta ändamål.

    SvaraRadera
  2. englundskan8 april 2011 kl. 23:01

    My: Min första dagbok kallades Magboken och jag börjar med att beskriva ett möte med en läkare på gyn. Läkaren hette Pipponen. Undrar hur han kom på idén att bli gyn-läkare.

    SvaraRadera
  3. Karin10 april 2011 kl. 18:25

    Önskar ibland att jag inte hade slängt alla mina dagböcker. Och är dessemellan rätt glad att jag gjorde det...

    SvaraRadera
  4. englundskan10 april 2011 kl. 20:26

    Jag har eldade upp de som handlade om mig men de som handlar om barnen har jag sparat, tyckte inte att jag hade rättighet att göra mig av med deras historia.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Knäpphärvil

Bild
Vad är det egentligen, knäpphärvel? Ska man använda det som skällsord så passar det ganska bra på en virrig människa med många idéer, men rätt praktisk också.  Knäpphärveln är en praktisk sak nämligen. På 1700-talet kom man på att nu skulle vi inte importera textil från andra länder, transporterna var osäkra och kvalitén skiftande. Dessutom behövdes det jobb. Nu skulle det produceras inom landet (verkar bekant). Man importerade fårraser för ullproduktion och man odlade lin men det fick ju lov att vara nån ordning också så det infördes en standard. En härvel skulle ha en omkrets på 1,5 aln. En passma, del av härva, skulle ha 60 varv och en härva skulle bestå av 10 passmor. När sedan spinnerskan kom till uppköparen med sina härvor så blev härvorna vägda och därmed blev priset satt. Garnet som spunnits på spinnrocken vevar man upp till härveln. Spolar till gamla spinnrockar är en bristvara. Det måste ha varit lite kul att göra en knäpphärvel. Om man vevar lite till kommer den lilla piggen
Läs mer

Blåblus och spetssjal

Bild
Pensionären, dvs maken, har problem och därmed har jag också det. Han vill inte jobba för han har ingen blåblus. De han hade har tagit slut. Men det är ju bara att köpa nya, såklart, sa jag. Men si det var det då rakt inte. Det finns inga blåblusar längre. Men det är ju klart att det måste finnas arbetskläder tänkte jag och sökte på nätet. Jag har absolut inget emot Björn Skifs (mer än att han inte såg mig på Folkets hus i Säter 1965) Det är rockbandet Blåblus med Björn Skifs som är det enda alternativ jag får på nätet. T o m Wikipedia förklarar frankt att Blåblus var ett svenskt rockband. Tvärs av i ryggen sprack den, för när karlar tar av sig skjortor och tröjor så tar dom ett stadigt tag bak i skjortkragen och drar, klart det går sönder. När kvinnor drar av sig så lägger vi armarna i kors och tar tag i sidsömmarna och lyfter upp tröjan över huvudet. Varför är det så?  En blåblus är en klassisk arbetsskjorta i bomull. En bussarong helt enkelt. Den har sina fördelar.
Läs mer

Horisontell kontramarsch

Bild
Jag har köpt en vävstol av min släkting , till min dotter egentligen, men jag har vårdnaden om den till vidare. Hon har varken utrymme eller tid nu. Visserligen har jag redan tre vävstolar men den här var försedd med kontramarsch och det är bra. Det innebär att skaften inte krånglar och det blir ett bra skäl hela tiden. Men det är väldigt många linor och lattor som ska vara rätt. Men min släkting är en ordentlig kvinna och har förberett allt. Alla linor var prydligt sorterade och packade i märkta påsar. Men hur skulle skaften knytas ner till tramporna? En hel dag gymnastiserade jag mig in under vävstolen för att knyta upp tramporna och upp igen för att kolla om det funkade. Det gjorde det inte. Finns det någon som har en begriplig beskrivning på hur man knyter ner fyra skaft på en horisontell kontramarsch?
Läs mer