söndag 13 november 2011

Konstiga vävstolar


Hur kan det komma sig att det samlas så många konstiga vävstolar här hemma?
Först ärvde jag mammas, som varit farmors, en normal trissvävstol. Sedan fick jag en liten behändig sak som visserligen har full bredd men är kort. Det innebär att den har dåligt skäl och man måste släppa fram varpen ofta. 
J.C.Iwalds vävstol är t o m hopfällbar
Såhär ser själva kontramarschen ut.
Därefter fick jag en vävstol med kontramarsch. En mycket egendomlig variant med linor och trissor. Konstruktören hette J.C. Iwald från Rörösjö, det står så på en mässingsskylt, patentnummer och allt. 
Kontramarschen finns i en låda ovanpå vävstolen och det behövdes ganska mycket funderande innan jag kom på hur det eventuellt fungerade. Riktigt knepigt blev det när en lina gick av...
Ingen vet något om Iwald trots efterforskningar. Och 20 meter plädvarp från 70 talet satt det i den. 

Det var väninnan som tömde sitt föräldrahem. Jag fick en normal vävstol också, 130 bred, det är bra när man väver stora plädar.
Sedan köpte jag en vävstol med horisontell kontramarsch, den var svår att förstå sig på, jag fick tillkalla hjälp.



Henning är inte som andra bandvävstolar,
men välgjord
Därefter kom Henning, ett underverk till bandvävstol. Jag har letat uppgifter om Henning men det är tji, någon har någon gång vävt ett band i den men sedan har jag inte hört ett knyst om den vävstolen. Tveksamt om det var någon succé, man kommer ju ganska långt med en bandgrind också, men man kommer verkligen ingen vart med Henning för den är tung och tar mer plats än en bandvävstol brukar göra.
Sedan kom dottern hem med en vävstol som är det klumpigaste jag sett, Mycket ved! sa jag och dottern morrade.
Jag har intressanta vävstolar, finns det några vävstolsforskare därute?

12 kommentarer:

  1. Hej. Vi har nyligen lanserat STOORSTÅLKA bandgrind - för den som vill ha en bandgrind supermaterialet akrylplast. Glöm alla flisiga gamla bandrgrindar i trä.

    SvaraRadera
  2. Nädu, nog ska det vara trä, lent mjukt trä, välbearbetat och nött, så snickadotter jag är, och lite hysteriskt historisk.

    SvaraRadera
  3. Våra erfarenheter säger att akrylen är mycket mer skonsam mot garnet än trä. Man slipper flisor som garnet fastnar i och det är mycket fördelaktigt, speciellt om man ska väva långa band då varpen riskerar att nötas sönder. Däremot kan ju en vacker bandgrind i horn vara en värdig konkurrent till akryl.

    SvaraRadera
  4. Börjar förstå varför du var måttligt intresserad av diverse vävstolsliknande attiraljer på bodvinden. Du verkar välförsedd. Och det kanske inte ens var något åt vävstolshållet, egentligen.

    SvaraRadera
  5. Envist och vrångt hävdar jag att hantverk ska vara hantverk, jag har nog en släng av syntetallergi. Men horn är fint och helt ok.

    SvaraRadera
  6. Jo, hantverk ska ju vara hantverk, men hantverkare ska ha bra verktyg. Jag tycker till exempel att mina virknålar av stål virkar bättre än min mormors gamla av vadben från ren. Och när jag snickrar använder jag gärna en hammare av stål istället för en av flinta. Och även om favoritsymaskinen är från 1940-talet så går den på el, även om det hade gått säkert lika bra att trampa. :-)

    SvaraRadera
  7. Vad sjutton är kontramamasch för något?

    SvaraRadera
  8. Karin: vävstolar har jag gott om och det som fanns på uthusvinden var mest tillbehör, det som möjligen var intressant var varpan men den var ju så väl förborgad bakom en stora tunga saker så den får vara kvar. Jag har varpor på närmare håll.

    Stoorstålka; Jag skulle gärna ha en virknål från vadbenet från en ren.

    Hundraprocent: Kontramarsch är en anordning som gör att skaften på vävstolen höjer och säker sig parallellt och inte vinglar hit och dit. Det blir bättre skäl helt enkelt. Kolla på Blocket skillnaden mellan vävstolar med och utan K-marsch. Men det finns som sagt några varianter.

    SvaraRadera
  9. J C Iwald var min farfar. Hans patent på skaftväxlingsmekanismen (lådan med trissor) möjliggör en stor variation av mönster. Du kan läsa mer om hur det fungerar här:
    http://www.prv.se/spd/pdf/Drc9z%2B1%2FoHb%2BK3KB9lstjg%3D%3D/SE146895.C.pdf
    Iwalds syster var den legendariska konstväverskan och uppfinnaren Margaret Bergman, som är den enda kvinnan representerad i Snilleriket
    http://www.snilleriket.se/margaretbergman.asp
    Min farfar vidareutvecklade sin systers vävstol (hopfällbarheten är hennes uppfinning) med bl.a. skaftväxlingsmekanismen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åh där är du ju! Jag har faktiskt letat letat efter någon Iwaldättling. Det här var roligt!
      Jag har läst lite om Margret Bergman och henne i Snillriket men inte mycket. Vet du mera? Hon turnerade i Amerika har jag för mig? Har du några vävar kvar efter henne, eller bilder på vävar, vävnoter eller annat som kan vara historiskt intressant. Det vore kul om det blev bevarat.
      Kvinnan som ägde vävstolen tidigare kom från Jämtland.
      Ser att du är nykommen i bloggvärlden, välkommen. Här kan det hända mycket kul, man kan hitta folk med gemensamma intressen och gamla vävstolar t ex.

      Radera
    2. Jag har lagt upp en liten film på youtube om Margaret Bergmans vävnader på Nordic Heritage Museum, Seattle USA.

      http://www.youtube.com/watch?v=gSEAwbOQNEY

      Sedan har jag startat en facebook-grupp om Margaret Bergman. Du är välkommen dit
      http://www.facebook.com/#!/pages/Margaret-Bergman-and-Bergman-loom/269498539788043

      Radera
    3. Vilka vävar! Det där skulle man ha sett på närmare håll.

      Radera