Lördagsbloggen Trappor

Karin vill att vi skriver om Trappor den här gången, flera lördagsbloggare i fliken ovan.

Det är onaturligt att gå i trappor sa en sjukgymnast, och det är säkert många knän som instämmer. Hon menade att man använder både knän och fötter på fel sätt.

Men livet är fullt med trappor och vi lär inte komma undan. Och nu blir det lite begreppsförvirring; här på trakten säger man bron och menar yttertrappen. Jag säger nog bara trapp om alla trappor.

Här var det meningen att vi skulle åka från Skogbergs på Åland men när vi stod ute på trappen dök det upp flera intressanta ämnen som måste avhandlas, jag tror det var gamla båtar. 

Trappor är ju rätt centrala egentligen. Det är där det händer liksom. Det är där man sätter sig med kaffekoppen en tidig sommarmorgon. Man tar man gruppfotot när släkten samlats och man radar upp sig på trappen för att det är praktiskt och småttingarna sitter på nedersta trappsteget och så säger man att vi får sända en tanke till dom som saknas. Man går ut på trappen och vinkar av besökare och blir stående och prata en stund till.

På trappen ställer man det som ska flyttas på. Det är en mycket tillfällig parkeringsplats för allt som ska någon annanstans, till soptunnan, förrådet, bilen eller uthuset. På trappen står vedkorgen, förhoppningsvis fylld men vanligtvis tom. Det är en evigt pågående kamp för att för att hålla trappen ren och välkomnande.

Det är nästa samma sak med källartrappen, där åker smutstvätten ner och ligger i en hög på avsatsen. På översta trappsteget hamnar andra saker som ska ner i källare, tomma blomkrukor t ex. Jag ska ta ner det, senare. Oftast mycket senare.

Bebisar gillar att krypa i trappor och kvicka är dom och för äldre med dålig balans är det också rena ättestupan.

I värsta fall ramlar man.

Det är en kvinnlig åkomma att ramla i källartrappor sa en insiktsfull läkare på akuten.

I går kom det två killar med den nya tvättmaskinen och dom hade lite besvärligt att ta sig ner för trappen med den tunga maskinen men mer om det nästa lördag.