Konsten att hålla klaffen, ibland


628 meter lång, för att ångbåtarna skulle kunna lägga till.
Bilden har jag lånat från Vikipedia. 

När man åker tåg kan man få höra mycket.
När man åker tåg till Mora så blir det ofta kommentarer när man närmar sig Rättvik och ser Siljan. 
T ex:
Mamman: Här är Gärdebyn där Gärdebylåten kommer ifrån, och så trallar hon Frisells gånglåt.
Eller
Barnet: Titta pappa en jättelång bro!
Pappan: Nej det är en pir.
Eller
Pappan: Se så lågt vatten det är, man ser sjöbotten långt ut.
Barnet: varför är det så?
Pappan: Det är ebb.

Ibland förundras man över att föräldrar har svar på allt och att man själv lyckas hålla klaffen.

Kommentarer

  1. Karin12 april 2012 kl. 09:02

    På A svarar jag Hjort-Anders, på B brygga och på C småler jag lite trött. Det kommer facit, väl?
    (En som inte skulle ha kunnat hålla klaffen)

    SvaraRadera
    Svar
    1. englundskan14 april 2012 kl. 22:13

      Helt rätt, dvs, det där med HjortAnders och Gärdebylåten kan ju diskuteras som så många andra låtar som någon satt namnet under. Låtar vandrar, lånas och snyggas till under sina vandringar.

      Radera
  2. Black Iris12 april 2012 kl. 12:26

    Haha,, undrar om jag hade kunnat vara tyst..

    Maidi

    SvaraRadera
    Svar
    1. englundskan14 april 2012 kl. 22:15

      Ibland är det ju nästan så det kommer ut genom öronen istället

      Radera
  3. www.evaswedenmark.blogspot.se14 april 2012 kl. 10:25

    jag fick en stark känsla av igenkänning och undrar hur många som bitit sig i tungan när det hört mig ge besynnerliga svar på barnafrågor :)

    SvaraRadera
  4. Kulturchefen16 april 2012 kl. 22:07

    Ja, frågan gällde då badförbudet ... får man inte bada när det är ebb, för att det går ångbåtar sexhundra meter ut? Fattar't inte, som sagt.

    Frågar både här och där; http://t.co/GTcrjogG

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Knäpphärvil

Bild
Vad är det egentligen, knäpphärvel? Ska man använda det som skällsord så passar det ganska bra på en virrig människa med många idéer, men rätt praktisk också.  Knäpphärveln är en praktisk sak nämligen. På 1700-talet kom man på att nu skulle vi inte importera textil från andra länder, transporterna var osäkra och kvalitén skiftande. Dessutom behövdes det jobb. Nu skulle det produceras inom landet (verkar bekant). Man importerade fårraser för ullproduktion och man odlade lin men det fick ju lov att vara nån ordning också så det infördes en standard. En härvel skulle ha en omkrets på 1,5 aln. En passma, del av härva, skulle ha 60 varv och en härva skulle bestå av 10 passmor. När sedan spinnerskan kom till uppköparen med sina härvor så blev härvorna vägda och därmed blev priset satt. Garnet som spunnits på spinnrocken vevar man upp till härveln. Spolar till gamla spinnrockar är en bristvara. Det måste ha varit lite kul att göra en knäpphärvel. Om man vevar lite till kommer den lilla pi...
Läs mer

Gran, typ jul.

Bild
Det ska vara julgran i år, hämtad i skogen. Barnbarnets föräldrar vill ha det så. Det blir alltså inte granen som står bakom dasset i fäboden, den har blivit för stor. Förra året var vi ensamma på julen och ingen av oss orkade riktigt med det där med julgran. Men efter jul kom de tämligen vuxna barnen hem och jag tyckte att vi borde ha vara slags gran. Det blev det i all hast i skymningen och det syns ju. Granarna här i bygden är ganska magra och ämliga. Annat blev det när en av kvinnorna i Mora Hemslöjdens Vänner fick syn på en virkad julgran från sina hemtrakter, Schweiz. Sån ska vi göra! sa hon och fick fart på en väldig massa kvinnor i Dalarna med omnejd. Det blev ganska många mormorsrutor över, jag föreslog att hon skulle ta itu med klockstapeln men då backade hon. Men våran julgran då? nja, jag prövade att bygga en alternativ gran med lite fiberfästen till spinnrockar men det blev bara spretigt. Och vad är ett fiberfäste, jo (och nu börjar det bli riktigt intr...
Läs mer

Horisontell kontramarsch

Bild
Jag har köpt en vävstol av min släkting , till min dotter egentligen, men jag har vårdnaden om den till vidare. Hon har varken utrymme eller tid nu. Visserligen har jag redan tre vävstolar men den här var försedd med kontramarsch och det är bra. Det innebär att skaften inte krånglar och det blir ett bra skäl hela tiden. Men det är väldigt många linor och lattor som ska vara rätt. Men min släkting är en ordentlig kvinna och har förberett allt. Alla linor var prydligt sorterade och packade i märkta påsar. Men hur skulle skaften knytas ner till tramporna? En hel dag gymnastiserade jag mig in under vävstolen för att knyta upp tramporna och upp igen för att kolla om det funkade. Det gjorde det inte. Finns det någon som har en begriplig beskrivning på hur man knyter ner fyra skaft på en horisontell kontramarsch?
Läs mer