Kamp om tiden
Om man tittar väldigt noga ser man små knoppar |
Nu börjar den där underbara tiden när man kan stressa sig
fördärvad med allt som ska göras i trädgården och alla utflykter och
intressanta trädgårdföreläsningar och på onsdag blir det en om att odla
klimatsmart och vinrankan har redan börjat visa små knoppar.
Och hur ska jag hinna med allt?
För att inte tala om allt jag ska göras klart innan jag får
gå ut och köra händerna i jorden.
Sedan återstår att se om jag klarar av att packa ihop den och vänta till hösten. Men det vore bra kul att sätta upp ett klänningstyg...
Utan att egentligen veta någonting om vävning tycker jag att det ser ut att vara läge för glädjefnatt: bara glahål så långt ögat når! Och du kan ta det lugnt med odlandet – det lär väl ta någon månad till innan tjälen gått ur jorden, däruppe på tundran. Vinrankan bor ju inomhus, så det gills inte.
SvaraRaderaOch sedan är det som sagt 1,5 meter kvar... Diverse plantor prunkar för glatta livet, och man ska inte så rosenböna i februari. Snart krävs det djungelkniv för att ta sig fram i huset.
RaderaDet är inte nyttigt att fnatta runt och ha bråttom! I synnerhet inte när man har nått nästan mogen ålder... Minns Galenskaparnas underbara livsbetraktelse "Jag går och fiskar..." en av radera går ungefär så här "Spring inte runt och vela, då förstör du det hela". Åsså refrängen "det ska va gött, gött, gött å leva".
SvaraRaderaNjut av väven o galhölen o våren o vin(rankan)!
det var inte "förstör" det ska vara "sabbar"....
RaderaDu har så rätt och det fåniga är ju att jag skyndar mig för att jag ska slippa stressa. Dvs, när jag fått ner den där väven så kan jag slå mig ner i växthuset och lyssna till hur vindruvorna mognar.
RaderaMen å andra sidan blir det säkert regnvädersdagar som jag kan ägna åt vävning, om jag inte skulle hinna/orka nu alltså.
Å andra sidan blir jag ju lite "vårgalen". Vårlycklig, nu när det äntligen är över och jag vill inte tänka på att det blir sådär igen om ett halvår.
SvaraRadera