fredag 28 januari 2011

Handlingsplan och vinter


Denna gamla bild får symbolisera vad jag tycker om vintern

Nu har jag varit på arbetsförmedlingen och gjort handlingsplan, det gjorde inte alls ont. Den vänliga handläggaren och jag enades om att arbetsmarknaden är tuff för tanter i min ålder och dessutom är jag utbildningshandikappad enligt maken. Jag ska hålla mig uppdaterad och söka lämpliga jobb. Så jag letar projektjobb i stil med sammanställningar, utvärderingar och liknande. Och så har jag ju yogan som jag kan utöka lite. Hur mycket klarar kroppen?
Skidåkning klarar den tydligen inte. Jag har gjort det igen, åkt på ändan, och det gjorde precis lika ont som förra gången.
Såhär var det. Solsken, –3 grader, perfekt för skidåkning och jag tog mina lånade skidor och åkte i spåret en liten bit hemifrån. Jag strävade uppför backarna och gled över vidderna och när jag hållit på ganska länge så såg jag en skylt intill spåret, 1 km, stod det. Det kanske var felmärkt tänkte jag och strävade vidare för nu hade jag fått in en meditativ lunk. En liten backe upp och liten backe ner som plötsligt visade sig vara en hisklig backe. Den ville inte jag – men det ville skidorna för de fortsatte. Det var då rumpan råkade illa ut igen.
Jag tog mig hem och erfaren som jag är så vet jag ju numera att man ska undvika sådant som ökar blödning. Alltså ingen värme och ingen acetylsalicylsyra.
Jag får nog ägna mig åt stillsammare spår utan backar, eller dra på mig broddarna och ta fridfulla promenader.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar