Livsrummet

Här sitter jag och väntar på att få gå på julshow, de börjar dugga tätt nu julshowerna, och vi klarar av det redan i oktober så är det gjort. Det är ju advent snart och det är ju verkligen den kristna världen i väntans tider, eller var. Det verkar som om många glömt bort den där fattiga ogifta kvinnan som födde en liten plutt i ett stall. Jag hörde en gång julevangeliet på älvdalsmål , där förkunnades att Maria var på syten. Rakt översatt blir det att Maria var på smällen (eller tjocken). Ganska befriande. Och medan jag sitter här och väntar på julshowen så väntar jag på att routern ska förstå att jag vill komma ut på nätet. Snart ska vi få bredband, det har vi väntat på rätt länge och nästa år ska det ske. Säger dom. Apropå vänta så har jag gått i väntans tider, alltså väntat på en kallelse till starroperation, men det kan ta låååång tid, det har man ju hört. Och så kom den! Bara sådär efter ett par månader och nu är det gjort. Det var inte mycket till väntan det inte, allt var k...

Nu har jag hittat på rubriker till November åt lördagsbloggarna 5 nov Ögon 12 nov Fiber 19 nov Sits 16 nov Grått Någon däremot?

Jag lovar ingenting, för närvarande. Det är vanskligt med löften, de bör specificeras annars har man olika förväntningar och ambitioner. Vad är det som utlovas, när ska det genomföras, hur mycket? Löftet att dela på något, må vara godis eller pengar, säger inget om det ska delas fifty fifty, t ex. De flesta löften bryt i morgon, vem har inte lovat att börja banta, sluta röka, städa garaget  osv, i morgon? Vad hände? Inget, man fortsätter som vanligt och det enda som hände var att man bröt sitt löfte. Det verkar som om det begreppet devalverats. Annat var det förr, då var ett löfte ett löfte och ett handslag detsamma som en underteckning. Här är mitt senaste loppisfynd. Det är bordsbön och verkar väldigt allvarligt, eller tråkigt. Mycket potatis får man men sovler verkar magert,  och mannen på höger kortända, pratar han i mobilen? Dock tror jag att jag vågar lova att fortsätta roa mig på loppis. Konstnären heter A. Köhler i Malmö? Flera temabloggare i fliken ...

Enligt månades rubriksättare,  PettasKarin , står begreppet Idyll för problemfri. Kanske är begreppet granne till Utopi? Hur hittar man då en idyll? Tja, man kan börja med att se sig om och/eller fundera på hur man värderar det man ser. Ser man bara att hur besvärligt allt är och allt arbete det innebär då ser man aldrig någon idyll. Är det sagolikt idylliskt eller kallt och grått ? Efter en ovanligt regnig, myggig och tråkig sommar fick jag för mig att ett växthus vore bra att ha. En trött man (inte min) lär ska ha konstaterat att en kvinna som vill ha ett växthus är besatt av en naturkraft. Roten var gigantisk, det här är inte ens hälften  Det stod en jättebjörk där jag ville ha växthuset, den togs bort och så småningom  också roten, det tog väl ett år ungefär. Såna här bygg projekt kan ta tid Sommaren därpå hade jag ett grönsaksland där växthuset skulle stå och det diskuterades om det behövdes bygglov för ett litet växthus. Jag vann och bygglov bev...

Idag ska det handla om katter på bordet tycker PettasKarin . Och visst sitter katter på bordet vare sig de får eller inte. I allmänhet får dom det inte och det vet dom. Dvs de vet att det blir besvärligt om de sitter på bordet när matte och husse är hemma. I övrigt gör de som de vill, det är ju katter vi pratar om. Vi har haft tre katter. Den första var svart och hette Julle, egentligen Julius Nyerere, efter en president i Tanzania. Dessvärre blev den kissen påkörd. Den andra hette Disa, döpt efter Elisabet Hermodssons Disa Nilsson, hon dog i en dåligt isolerad högspänningsstolpe. För så är det med katter, det finns så mycket som de inte förstår sig på, trafik och högspänningsstolpar t ex. Den tredje katten, Murre, levde i betydligt lugnare miljö och blev över 19 år. Han var en riktig personlighet och bidrog gärna med en mus när vi hade vänner på middag. Det hände flera gånger att han kom in med sin fångst och vi var väldigt otacksamma. Sonen har två katter, lite märkliga ä...

Idag vill PettasKarin att bloggen ska handla om begreppet "Ju fler kockar". Jag antar att uttrycket syftar på att det blir rörigare när flera lägger sig i.  Eller var det någon som hade ett hemligt recept och ville vara ifred i köket? Men uttrycket gäller inte Syrrans och Redaktörens Sås. Deras såser har gått till historien många gånger och jag har nästan gett upp såskokandet för jag kommer aldrig i närheten av deras såsnivå. Jorå, säger syrran, om man bara häller i madeira så blir det så bra så.  Jag kollade i barskåpet och insåg att sprit tydligen är det enda man kan ge en karl i present, det fanns nästan bara whiskey. Och en liten flaska madeira som jag köpt just för såskokning, men den var tom.    Någon i min närhet gillar madeira. Idag längtar jag efter flera kockar, och bra recept på hur man tar reda på kartiga tomater. Det kommer att bli kallgrader i natt och rädda vad som räddas kan. Alltså efterlyser jag flera kockar och trevliga recept på m...