söndag 30 mars 2014

Klocka d v s Moraklocka lördagsblogg

Idag tycker Karin på Pettas att vi ska skriva på temat Klocka. Kul teman har hon gett oss i mars och nu tar Musikanta vid. Mer om lördagsbloggarna i fliken ovan.

Klockstapeln i Mora är påklädd
Klocka var det ja, Musikanta snodde klockstapeln innan jag hann sätta pennan i den och likaså med kyrkklockorna. Men hon gjorde det så bra så hon är förlåten, det är ju liksom hennes område.

Å andra sidan har jag väl ett givet tema i Moraklockan.

När jag var barn lekte jag ofta med grannkillen, Bernt, han bodde på en bondgård och i det köket, bredvid kökssoffan stod en moraklocka. Mellan köksfönstret och soffan stod den. Bukig åt sidorna och platt på framsidan och med ett lock som satt fast med en träpinne i ovankanten.
Tjock - tjock - tjock lät den. Inte något fint litet tick tack tick tack, nej den gick med stora steg och sa tjock - tjock - tjock.
Och på kökssoffan satt Bernt och jag och läste Kalle Anka. När mamman, Britta, hade bakat fick vi limpsmörgås och det var de gångerna jag åt när jag var barn. Brittas limpmackor var det godaste som fanns och så moraklockans tjock - tjock som såg till att allt skedde i lagom takt. Och så smöret, Britta kärnade smöret själv men osten kom från mejeriet, en stor rund hushållsost. Vi åt och vi åt …

Ja apropå moraklocka då.

Det var på 1700-talet som golvuret började bli på modet och i Polhems mekaniska verkstad i Stjärnsund lärde dalkarlarna sig hur det gick till att göra klockor.

Det var folk från trakterna norr om Siljan som lärde sig att arbeta med finmekanik.  Marken var för mager för odling och man var tvungen att hitta på något annat att försörja sig med. I en av morabyarna, Östnor, arbetade man med klockor i varenda gård, och i grannbyn Selja på andra sidan älven var man inte långt efter.
Bossel Anders med keling Lund Mait
Fotot är troligen från tidigt 1900-tal och Anders är stolt över klockan
Bossel Anders satt i sin stuga och filade på sina kugghjul. Marken här består av mager sand och det går bra att gjuta i och man gjöt i mässing och svarvade detaljer och filade och gjorde klockor, dvs urverk. De urverken gick man omkring och sålde och fodralet tillverkades på plats så det var tidens mode som fick styra om det blev ett rakt eller bukigt golvur.
Bossel Anders på gamla dar enl Anders Zorn.
Men så finns det ju kyrkklockor också både på kyrktorn och i klockstaplar. Vid klockstapeln i Mora finns ett litet torg som heter klocktorget. Enligt sägnen ska man ha gjutit kyrkklockor där.  Traditionen att gjuta klockor och pinglor finns kvar än men nu är marknaden för hästpinglor inte så stor. Hästpinglorna var förresten till för att varna timmerkörarna att nu var det en häst med lass på väg i den enkelspåriga forvägen. Det gick ju inte att mötas på forvägarna.

Världens vackraste kyrktorn enligt vasalöparna
Mitt inlägg på temat Klocka kommer lite sent och jag har en del att skylla på, dels har vi firat en 30-årig och dels har vi ingen moraklocka i huset (vilket är snudd på skandal) så jag fick gå runt i byn och be att få fotografera ett. Det här stod hos grannen Maria och är tillverkat i här i byn troligen i huset den står i.

En riktigt fin moraklocka 
Så ser stängningen ut.

8 kommentarer:

  1. Jamen visst! Vem skulle skriva om en sådan om inte du av oss alla!
    En självklarhet.
    Så fint du beskriver ätandet av limpmackan och tjocktjock-ljudet från klockan:)
    Tack för intressant inlägg!
    Jag gissar att om temarubriken skulle ha varit KNIV så hade du också vetat vad du skulle skriva om:)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack.
      Om knivar finns det väldigt mycket att skriva, det har du alldeles rätt i.

      Radera
  2. Fin läsfaktor i detta moraklockiska inlägg, fina bilder illustrerar!

    SvaraRadera
  3. Intressant läsning om Moraklockan! Vilken skönhet, den där grann-Moraklockan. Perfekta proportioner!

    Och n'Bossel Anders, kan det kanske vara självaste Zorn som målat'n?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jovisst var det Zorn, borde ha skrivit från början. Anders Zorn stannade ju ofta till här när han for till vildmarks atelien i Gopsmor.

      Och visst borde vi ha en moraklocka här i huset?!

      Radera
    2. Det borde ni verkligen ha! Snudd på skandal att ni inte har någon Moraklocka.
      Den där lilla stängningsmanicken, den måste vara en härvel, eller hur?

      Radera
    3. Nejnej, en härvel är som en nystvinda, nästan, fast tvärtom, man gör härvor på den. Den mer avancerade modellen är knäpphärvel. Den räknar varven och när man har härvat ett visst antal varv knäpper det till i räkneverket.

      Klart vi ska ha en moraklocka.

      Radera
    4. Äsch, närvel, menar jag ju:
      http://www.karinenglund.com/2011/08/narvel-varvel-harvel-%E2%80%93-sprakspekulationer-mm/

      Klart ni ska ha en moraklocka.

      Radera