Bära blommor

Semestern var slut och trots att jättebjörken var fälld och bortburen, Jätteroten var uppgrävd och bortforslad så hade det inte blivit något växthus. Det hade tagit ett par år. Hösten började göra sig vacker, en kylig skönhet. Morgnarna som källvatten i kristallglas och när solen steg blev det åter högsommar och morgonens långbyxor byttes till sommarklänningen som åkte av mot kvällningen och långbyxorna kom på igen. Det började dra råkallt och knotten kom i horden.

I ett växthus skulle man kunna sitta i lä och ha värmen kvar en stund till på kvällen menade jag. Men maken frös inte och knotten besvärade honom inte.

En natt i mitten av augusti var det varning för nattfrost.

Det är likadant vartenda år och jag glömmer det alltid. Dags att kånka blommor, pelargoner och krasse och alla de andra som inte tål något.  Av någon anledning åker penséerna in också, de är ju faktiskt frosthärdiga, i alla fall var de det i våras.

Det är en gammal vana det där att få penséerna att klara sig genom hela sommaren. Mamma och jag tävlade om det, nu är mamma död sedan många år, men jag fortsätter med mina penséer. Hon kanske ser.

Vår och höst är det samma kånkande, de små bräckliga plantorna ska ut i ljuset och värmen på våren men på nätterna ska de in igen. Sådär håller jag på att kånka i maj och juni. I detta köldhål kan man inte hoppas på töväder på nätterna förrän efter midsommar. Därefter följer en och en halv månad som är intensiv. Jag LEVER. Det växer och blommar och sköter sig själv ganska bra. Det är underbart!

Plötsligt är det över och bärandet börjar, först räcker det att hänga över något som skyddar lite och jag bygger kojor med trädgårdsstolar och gamla sängöverkast och filtar. Ibland glömmer jag att rusa ut i trädgården i arla morgonstund och ta bort lumpen. Det ser verkligen bedrövligt ut.

När det blir lite kallare måste krukorna in.

Lite försynt påpekar jag att det hade varit praktiskt med ett växthus. Men maken har slagit dövörat till och om han över huvud taget kommenterar mina högsta drömmar så är det med att räkna upp vad som behöver göras på bilen, huset och tomten innan det är dags för växthus. För att inte tala om bastun som han planerat i 15 år

Håhåjaja.