fredag 25 september 2015

Säsong lördagsblogg

– Hösten är den tid på året när morsan lurar i äpplen i allting, var det någon som sa, tror faktiskt det var ett uttryck som gick i släkten.
Säsong var ordet, jag funderade på turistsäsong men fastnade för skördesäsong, oklart när den börjar och slutar.
Jag tar det från början. Rabarbern kommer först, i alla fall i mina trakter, är man ambitiös kan man ta björksav och björklöv också. Om man är sån alltså.


I våras bakade jag en rabarberkaka och tog med mig till asylboendet på Gesundaberget. Jag tog med mig en hel rabarberstjälk med blad och allt också. Så blev det språklektion, rabarber är ju ett roligt ord och alla fick smaka en bit så begreppet sur fick ett ansikte liksom, både tjurig och sur smak. Och så blev det rabarberkaka, den var söt, ganska i alla fall, en bebis fick vara det andra betydelsen av söt.

Säsong var det ja, murklorna struntar jag i numera. Sparrisen är däremot värd att vänta på, nu har min sparris fått vara ifred i flera år men i våras fick jag en liten skörd. Men nästa år, då!

Om man tittar väldigt noga kan man ana några bleka strånkar
Är det lugnt ett tag sedan? Är det något som ska tas omhand innan hallonen är klara? Färska hallon är mina favoriter.

Hallonen kommer i juli, samtidigt med hjortronen tätt följd av blåbären. Vinbären, de svarta vinbären måste få bli sylt, bladen kanske har blivit saft redan. Hur ska man komma ihåg allt?


Blåbären var sena i år men det var alla bär. Visst är det gott men lite trist att plocka.
Och kantarellerna, men när man går på promenad i skogen så här års bör man ha något mer än kamerafodralet att samla i. 


I september har även älgflugorna börjat dyka upp, tyvärr, dom är rätt äckliga.
Äpplen, sommarfrukt, höstäpplen och vinteräpplen som det blir så väldigt mycket av när det blir.


Pensionären betraktar äppeltavlan i Simrishamn, nej Kivik var det naturligtvis. Ack ack ack hur dom gör med de rara äpplena. Det är exotisk frukt för oss i zon 5-6.

Och så är det dags för den stora lingonsäsongen. Men jag tror inte jag ska plocka så mycket i år. Däremot ska jag ta med mig hinkar och pengar och åka ut i skogen. Ibland träffar man på folk som vill sälja och jag betalar gärna mer än uppköparna.

Potatisen ska väl upp då också. För 20 - 30 år sedan hade vi två åkrar som vi odlade potatis på. Svärfar och svärmor var med och det var viktigt med potatisen och källaren skulle vara full med potatis. Det skulle räcka till sju-åtta personer och dessutom så skulle det finnas till tunnbrödsbaket.
Numera stoppar jag ner några potatisar i en gammal hink, oklart varför, men det räcker till ett kok eller två.

Och så måste jag berätta, jag var i Uppsala i går sneddade genom en park. 
Men jag tyckte gräset såg lite konstigt ut.


Det var konstgräs, jag blev nog lite chockad, konstgräs i en park!? 
Men varför? 
Kan någon förklara för mig varför man har konstgräsmatta i en park.


Ha en skön hösthelg och passa på att gå på det gröna gräset innan det snöar över. 
Flera lördagsbloggare finns i fliken längst upp och i spalten till höger.
Tack Olgakatt för kluriga teman i september.

11 kommentarer:

  1. Jag känner mig lite skyldig till det där uttrycket om äpplen i allting. Jag vet att jag på förekommen anledning svängde mig med det där uttrycket i småskoleåldern.
    Som barn hade jag en totalfobi mot allt som eventuellt kunde innehålla en vitamin eller två, inklusive äpplen (det har blivit *lite* bättre sen dess). Vi hade ju världens överflöd av dem, det måste ha varit runt 20 träd som skördades, allt skulle tas tillvara. Så om höstarna förekom äpplen i *all* mat. Det blev väl lite för mycket av det goda för mig. Ofta var äpplena väl maskerade, som i såsen till söndagssteken... svårt att undvika, och dessutom gott!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja det var det jag hade för mig.
      Jag har nog drabbats lite av samma åkomma, ta tillvara allt i möjligaste mån och äpplen är ju lite märkvärdigt i vår klena jordmån.
      Hur gör ni nu? Kör ni äpplena till något musteri?

      Radera
  2. Språklektion över rabarber och en rabarberpaj! Underbart! De roliga orden är nog de som är lättast att lära eftersom man får skratta :-) Härliga bilder på alla säsongsbetonade ätbarheter! Kantareller i kamerafodral inte minst! Kram och trevlig helg!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Språklektion med alla sinnen liksom, sedan kanske inte Rabarber är det viktigaste ordet ätt lära sig som nyhitkommen.

      Jag kom plötsligt på att jag hade en sjal att ta kantarellerna i så det ordnade sig med den saken också.

      Radera
  3. Troligen är det säsong för konstgräs? Tror du inte det? Man hör ju talas om konstgräs både här och där. Egentligen skulle det ju vara praktiskt. Rulla in gräsmattan på hösten och rulla ut den igen på våren.

    Språklektion på ditt sätt är ju precis som det ska vara. Ett levandegörande språk, praktiskt och fullständigt underbart i mitt tycke.

    och ja, det blir inget konstgräs här, helt säkert så gillas inte en sådan säsong alls.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Att man kan vilja ha konstgräs i refuger och rondeller där det är svårt att komma åt med gräsklippare kan jag förstå, men i en park, näää.
      Jag säger som Alfred i Lönneberga när Lina ville gifta sig, Det skiter vi allt i.

      Radera
  4. Du snuddar det naturliga med språklektion i rabarbers goda!
    Konstgräs unddradejag också över - men det har sin funktion - en rullstolsburen jublade- jag kan ta mig runt på gräset i parken!
    Så det så ...

    SvaraRadera
  5. Nu ska vi se om kommentarsfunktionen är på bättre humör än i går.
    Och så gäller det ju förstås att försöka komma ihåg vad det var jag försökte kommentera...

    Jo, till exempel om det där är konstgräs, eller om det är "elefantgräs" (tror jag det kallas). Sånt som man brukar använda där det behövs något slitstarkt. Det är små plantor som man sätter en och en, vilket är lite pillrigt, men det är outslitligt, sägs det.

    SvaraRadera
  6. Åh, jag älskar verkligen alla dessa höstiga bidrag. Hösten hör helt enkelt till en av mina favoriter, med allt vad naturen har att erbjuda. Är förresten lika förundrad över konstgräset...

    SvaraRadera
  7. Det där med konstgräs är för mig obegripligt. Tycker bara det är otäckt att gå på fast det är nog inte meningen man ska gå på det. Börjar dyka upp i refuger, bredvid gångpromenader och lite över allt. Tacka vet jag det som lever men gillar du inte jordgubbar, det är mitt stora sommarbär. Tänk vad vi har att gotta oss i denna årstid. Ha det gott!

    SvaraRadera