Livsrummet

Hur tänkte Karin nu? Det är hon som föreslagit att vi lördagsbloggare ska skriva om Träning. Kolla hur det går för dom andra i fliken ovan. Undrar varför Emma står i Eldris och håller i ett par skidor? Jag tränar inte. Jag förstår bara inte vitsen med det. Ska man skaffa sig kondition och muskler så ska det ske på naturlig väg tycker jag. Jag promenerar, cyklar och väver mm. Men jag springer inte i onödan. En gång för länge sedan stod vi och väntade på att sätta oss i bilarna. Det var kusinen med fam och vi. Kusinens fru uppmanade sonen att röra på påkarna, upprepade gånger, han gjorde sig ingen brådska. Så vände hon sig till mig och frågade uppgivet Har du någonsin sett en Englund springa?!  Nej, nja, kanske, men inte onödigtvis och definitivt inte för nöjes skull. Vi går, gärna och ganska fort men vi springer inte. Och inte befolkar jag något gym heller, Jag försökte ett tag men det var så otroligt tråkigt så jag släppte den idén. Jag förstod bara inte varför jag var...

Idag tycker Karin att vi ska skriva om tvätt. Flera lördagsbloggare finns i fliken ovan. Tioårig tvättmaskin med svårartad förstoppning Den senaste månaden har jag haft ett stressat förhållande till tvätt. Tvättmaskinen slutade centrifugera. Fast egentligen slutade den pumpa ur vattnet och därmed vägrar den centrifugera. Anledningen visade sig vara att slangen var platt, under maskinen. Jag vägrar tro att någon krupit under maskinen och plattat till slangen, jag fattar helt enkelt inte hur det gått till. Pensionären som anser att det mesta går att laga skaffade en nu slang, det hjälpte inte. Ung reparatör idkade handpåläggning (på tvättmaskinen) och det hjälpte, men bara en gång. Det tog några veckor det där, att få slangen och att få dit reparatören och tvätthögen växte. En del av tvättberget Jag körde tvätt till dottern. Rysligt opraktiskt. Tänkte på reparatören igen men man kan ju inte ha en ung reparatör stående i källaren så jag gav upp och for till Tvättmaskinsa...

En vänlig människa gav mig några rullar lingarn och en annan vänligt människa varpade 17 meter handuksvarp åt mig. Nu har jag vävt tre handdukar och börjat på den fjärde, dom blir låånga, ca 170 cm. Inslaget är grovt cottolin. Det kommer nog att riva ganska bra. Vävstolen är min farmors gamla vävstol. Det är inte så att jag lider brist på vävstolar, jag har tre (eller om det är fyra) men jag valde farmors vävstol den här gången, gammal är äldst, trodde jag. Spåren i skedklaven var för smala så att skeden gick inte ner ordentligt. Pensionären uppfann ett … tja …hjälpmedel typ hålfotsinlägg och skruvade fast det i botten på skedklaven. Den övre delen breddade han helt enkelt med en såg. Sedan blev det konstigt på höger sida av varpen, den blev bara slappare och slappare. Det visade sig att stolpen som håller bröstbommenhade spruckit och varje gång jag spände varpen så vidgades sprickan. Hu så hemskt! Pensionären fick rycka ut igen och dra i ett par skruvar. Nu ska d...

Karin vill att vi skriver om Trappor den här gången, flera lördagsbloggare i fliken ovan. Det är onaturligt att gå i trappor sa en sjukgymnast, och det är säkert många knän som instämmer. Hon menade att man använder både knän och fötter på fel sätt. Men livet är fullt med trappor och vi lär inte komma undan. Och nu blir det lite begreppsförvirring; här på trakten säger man bron och menar yttertrappen. Jag säger nog bara trapp om alla trappor. Här var det meningen att vi skulle åka från Skogbergs på Åland men när vi stod ute på trappen dök det upp flera intressanta ämnen som måste avhandlas, jag tror det var gamla båtar.  Trappor är ju rätt centrala egentligen. Det är där det händer liksom. Det är där man sätter sig med kaffekoppen en tidig sommarmorgon. Man tar man gruppfotot när släkten samlats och man radar upp sig på trappen för att det är praktiskt och småttingarna sitter på nedersta trappsteget och så säger man att vi får sända en tanke till dom som saknas. Ma...

Idag har Karin hittat på att vi ska skriva om tåg och det gör jag gärna. Tåg är det bästa jag vet i transportväg, nämligen. Visserligen är det här inlägget lite försenat men det är naturligtvis en anpassning till verkligheten. Förra våren var jag på diverse museer, bl a tågmuseer, det finns en hel del. Snart flyger dom iväg till tågens himmel På ett museum i Skåne fanns ett stationshus och i det huset fanns gardiner från den tiden då SJ var  en stolt verksamhet. Här ser man en rälsbuss, det är tågföreningen som kör till Orsayran . Jag åkte ångbåt.  Rälsbussarna gillade jag aldrig, dom lät illa och luktade illa och var bara kalla, skakiga och jobbiga. Mens hade jag också, det var bara usch alltihop. Tåg är så vackra och jag är så glad att inte behöva möta allt detta på vägen eller det här. Ropen skalla Mer tåg åt alla!