Livsrummet

Gott nytt stickår

Eva i Stäket, hon kan sticka hon! Bild från hennes blogg Jag satt här i godan ro och slirade omkring på nätet och kollade andras länkar och bloggar, mycket kul och fint finns det. Och Plötsligt befann jag mig på Eva i Stäkets blogg. Sedan halkade jag vidare till butiken   Jag fick faktiskt hjärtklappning, var ligger Stäket, jag måste dit NU. Eller i alla fall när jag vunnit på triss (fast då måste man kanske köpa lotter också) eller rånat en bank. Dom rånar ju oss så man kan väl råna tillbaka lite. Eva i Stäket har alltså en garnbutik, med böcker bland annat. Den japanska stickbibeln t ex, diverse mönstersamlingar och garnerna! Det finns kaschmirgarner och alpacka och silke, men silket var borettsilke, men ok det var silke i alla fall. Vill ha! Alltihop! Hon har både webbutik och "fysisk" butik. Men när det gäller garn och tyg så vill man ju gärna ta i det, klappa på det, se färgerna och lukta på det (atjoo). Det är väl bara så att jag m...

En budgetkrisgran Julgranen är på plats med dotterns hjälp. Plockad i skydd av mörkret, vi är faktiskt delägare i mark i närheten men sådär i mörkret kan det ju vara lite svårt att se var rågångarna går. Den såg rätt bra ut när vi var i skogen, det gick över när vi kom in. Dock har vi en gran. Julskinka har vi däremot inte, vegetariandottern säger att det inte gör något, vi har ju choklad. Jag önska bara att alla ska få en lugn och skön helg.

Soffstickningen, fantasilös näverstickning Ojdå det ska visst bli jul sägs det. Här i skogsbrynet är det lugnt och stilla och jag märker inte av eventuell julstress och så har jag råkat få igång två stickningar, så jag har också hållit mig lugn. Garnet tog slut på den ena sjalen så det blev bara en liten sjalsnutt. Jag låtsas att det är bra att det inte är en massa knöligt trassel som bara är i vägen. Sjalsnutten, den ska kantas också, på något vis. Och jag har bakat strassburgare och fruktbröd och jag har gjort leverpastej och bakat saffransbröd med svärmor. Och hårt tunnbröd med mycket frön i. Jag anser att jag har snyggat till mitt husmorsrykte hyfsat, det får duga så. I morgon ska jag nog städa lite, men bara lite sedan får dottern strö lite julstämning i form av hjärtan och tomtar över det hela. Och så var det det där med julgran. Julgran är ett årligt familjetrauma. Jag föreslår i lugn och avspänd ton att någon ska ta en sväng i skogen och fånga en julgran, en ...

Jag har ingen stickning på gång, undrar om det kan leda till depression. En hopplös historia har jag repat upp. Det skulle ha blivit en sjal men tenderade att bli ett vinterbonat indiantält. En påse alpacka lejde jag ut till en proffsstickerska Kicki Dahl som har Mora Stickverkstad. Men här kan man hitta hennes tröjor och mycket annat fint. Så jämnt och fint och snabbt som hon stickar kan jag inte sticka. Hon har ingen hemsida än, hon stickar ju i stället, men hon har ett telefonnummer, 070-3021012 om du behöver stickhjälp. Och resten av mina projekt är färdigstickade, så när som på urstickningen, ärvd av syrran för säkert 30 år sedan, upprepad ett par gånger, garnet är omodernt, färgen är fel men jag kan ju inte slänga garn.  Det går ju inte, så GÖR man INTE! Evighetsstickningen får vila ett tag Så nu sitter jag här som en tandlös hund i en benhög, jag har garn, jag vet hur man gör men jag vet inte vad jag ska göra. Fast egentligen vet jag ju att det blir e...

Det är inte så att jag samlar på porslin men en del porslin gör mig fundersam. T ex den här tallriken, som föll i golvet häromdagen. Det är Bengt Berglund på Gustafsberg som formgett den och den heter Bågskytt. Men motivet är ju lite besynnerligt, på en matservis. Är det från grekiska mytologin? I så fall skulle det väl vara en hind som fick pilen i sig? Eller hade Berglund problem med att svälja och satte maten i halsen? eller kanske en kanin Den lilla vasen är tydligen en produkt från studion men vad betyder den lilla katten? Eller är  det en råtta?

Det är kaos- och katastrofväder sägs det och något måste göras. Det är säkert kommunens fel. Men här är det lugnt och fridfullt, som alltid. ett stilla snöfall och kanske en decimeter snö.   Ljusen i växthuset har slocknat så det får jag väl fixa till men annars så är här så fridfullt så. Förutom att Blogger busar.

Den här helgen har varit fylld av vackra bilder vackert hantverk trevliga människor och ett riktigt skitväder. I Gävle hade Lisbeth Wahlberg   vernissage. Här och här finns artiklar om det.  Fantastiska textila bilder, nålningar skev en reporter.  Broderi, nej inte riktigt men stygn och ibland broderi och mycket applikation och mycket färger och mycket bra gjort. Jag blev så till mig så jag kom inte mig för med att ta upp kameran. Det var slarvigt. F’låt. Emma kan man se mera av på Emma Frost På söndagen var det öppet hus på Sätergläntan . Verkstäderna befolkades av engagerade elever som slöjdade och berättade. När man lever internatliv i en så stimulerande och fokuserad miljö så är det naturligtvis lätt hänt att bli nörd och blir man inte det så är man inte riktigt seriös. Fin söm på skjortan Går man på träutbildningen så vet man att trä är ett oslagbart material som kan användas till det mesta. Smideseleverna vet att järn...

Har sökt jobb idag jag, lite svårt att uppamma den riktiga entusiasmen. Får jag jobbet blir det tredje gången. Jaja, det var inte fel på jobbet men att bli anställd tredje gången på samma ställe ... Återstår att se hur det går.

Köp inge brännvin till pappa… Och inte till mig heller. Vi har lite problem med spriten i det här huset nämligen. Det är inte så att vi är så värst törstiga av oss. Dessutom är jag är ju allergisk mot rödvin. Och här i skogsbrynet gäller det att hålla sig nykter, rätt som det är ska man köra bil. Den sista bussen går i sjutiden på fredagskvällen och nästa kommer på måndagsmorgonen. Ska man någonstans så blir det till att ta bilen eller cykla, en halvmil minst. Inte är det så lyckat att dricka någon form av alkohol när man stickar eller väver heller.   Och pensionären, f’låt Medaljören är mestadels på språng eller jobbar med något. Nej problemet är att barskåpet är fullt. Det är inte exklusiva viner och uråldrig cognac och whiskey som står där och trängs, acknej, det är diverse mystiska likörer och konstiga saker som ungdomarna lämnat efter sig, bl a. Det bär mig emot att säga till att nu får ni komma hem och ta reda på resterna. Dom verkar ha samma problem so...

Det är kanske inte så dumt med lite planering Hur kunde jag glömma? När jag kom ner i källaren hittade jag den senaste spetssjalen som jag blockat på ett par liggunderlag. Golvvärme är bra när man blockar stickat, och det var ett par dagar sedan jag gjorde det. Fria fantasier i hela sjalen, ingen som helst planering, bara testat hela tiden. Bra blev det inte men det kunde blivit värre. Den första och andra delen stickade jag: omtag, ta ihop 2 och ta ihop 2, omtag. Det blev väldigt elastiskt jämfört med mönsterfigurer som jag stickade därefter. Mönstret drar ihop den delen och blir inte bra. Garnet är lite för hårt och stickigt för en sjal också men jag gillar färgen.

Hela helgen går åt Ibland kör dit ihop sig nåt alldeles förbaskat. Dels har det kommit en massa roliga tidningar och jag vill göra chokladgodis och garva skinn (dvs lära mig) och planera trädgården och Gudrun Sjödén-katalogen glömde jag nästan att det var en klädkatalog för det var så fina bilder från Carl Larssongården. och det är inte allt Och så borde jag ta itu med juleljusen, hälften funkar, dvs hälften på varje slinga. Vad gör man med det? man kanske kan väva in det i en varp och använda det till ljusvägg? men då är det väl bra om hela funkar kanske. Och är en hyfsad färg och inte kallt blåvit.

Det är något lurt med den vänstra koppen I morgon ska det vara syjunta här hemma. Jag vet inte riktigt hur man gör men det ska nog bli trevligt.   Det kommer en massa kreativa människor så det ordnar nog. Troligen ska det drickas kaffe också, så jag har förberett mig lite. Det är en nåldyna. Fatet är fastlimmat och koppen är fylld med en påse sand och ett kaffebrunt tyg.

Hårdfrusen jord, ( fryst, frusen, frysen?) Vitlök ska sättas i jorden sent så den inte börjar gro för tidigt och eftersom det inte har varit kallt, så värst, så blev det inget av med den sådden. Förrän i går.   Då var marken frusen och jag kom ingen vart med min lilla spade.   Men hällre brödlös än tandlös, eller hur det var, jag hämtade den gamla isborren som vi brukar gripa till när marken frusit. Jag vann! Det är en fördel om inte grannarna ser när jag står och borrar med en isborr i trädgårdslandet. Dom kan börja undra. Men när du ändå är här så kan du väl kolla länken på inlägget nedan, det är så fint. Ljudet på!

En underbar gosskör , bara njut. En del kan hålla sig för skratt, men inte jag

Bra faktaböcker är guld. Men kan man tänka sig någon töntigare titel än Hemmets handarbetslexikon? I 20 band! Den är alldeles underbar och tar upp, inte allt men det mycket när det gäller textila tekniker, textil historia och textil konst mm. Tre sätt att sticka hälen på sockor t ex. Får man tag på den komplett så har man gjort ett kap. De första 4-5 delarna är lätta att hitta, det är sedan det blir svårt. Nästa kap är Stickboken av Maria Natter, ICA förlag. Där får man veta hur man lägger upp en stickning, eller virkning för både högerhänta och vänsterhänta. Varje textillärares dröm, för att inte tala om vikarien. Sedan fortsätter boken med instruktioner i avigt och räta maskor, resårstickning, patentstickning, hoptagning, flätor, spetsmönster och mycket annat. Det finns både diagram, teckningar och foton. Det är så pedagogiskt så man blir alldeles imponerad. Och sedan ska man sticka något och ibland är det svårt att ha koll på var man ska börja med ök...

Hur kan det komma sig att det samlas så många konstiga vävstolar här hemma? Först ärvde jag mammas, som varit farmors, en normal trissvävstol. Sedan fick jag en liten behändig sak som visserligen har full bredd men är kort. Det innebär att den har dåligt skäl och man måste släppa fram varpen ofta.  J.C.Iwalds vävstol är t o m hopfällbar Såhär ser själva kontramarschen ut. Därefter fick jag en vävstol med kontramarsch. En mycket egendomlig variant med linor och trissor. Konstruktören hette J.C. Iwald från Rörösjö, det står så på en mässingsskylt, patentnummer och allt.  Kontramarschen finns i en låda ovanpå vävstolen och det behövdes ganska mycket funderande innan jag kom på hur det eventuellt fungerade. Riktigt knepigt blev det när en lina gick av... Ingen vet något om Iwald trots efterforskningar. Och 20 meter plädvarp  från 70 talet  satt det i den.  Det var väninnan som tömde sitt föräldrahem. Jag fick en normal vävstol också, 130 bred, ...

Kräver koncentration Nu har jag kommit igång med rosengången. Äntligen. Problemet är bara att det otroligt vackra mönster jag såg och blev inspirerad av inte alls är vackert längre. Det är rent ut sagt grovt och klumpigt. Så nu får jag tänka om. Det ska vara lite tunnare, lite nättare. Hur det nu ska gå till i ett ylledraperi. Och det ska vara ljusa nyanser hela vägen. På bilden är det bara prov, jag försöker komma fram till hur rosengång fungerar, det var ju ett tag sen sist, 40 år – drygt, eller vänta liten nu... Nej nu vill jag inte räkna mera det blev för mycket, jag måste nog sätta mig och sticka några lugnande varv.

Pandasjalen är klar, den blev väl lite sisådär. Troligen gör den sig bättre i flerfärgat garn. Lisbeth på textilkonst tipsade om Katarina Bahwahs hemsida den fick mig att nästan tappa andan, där kan man snacka om stickning! För att inte tala om vävarna. Alldeles underbara. Kerstin och Annika som jag fick följa med till vävmässan , dom vann minsann en väska i tävlingen med vävtekniker. Väskan var vävd av videoband och riktigt rolig. Och naturligtvis var jag till återvinningscentralen med tre kassar videoband på sensommaren för nu skulle det röjas. Det ångrar jag nu. Vem kunde ana att gamla inspelade disneyband skulle komma till användning?

Nej nu får det bli rättning i leden här. Här dräller det häxor lite hipp som happ och godis ska de ha. Var det inte häxhelg förra helgen när det var Hallowen? Och så kommer de på nu Allhelgonadagens kväll! Samma sak var det i påskas. Nej jag drog ner min häxhatt och väste åt dem att de var ute en vecka för sent, men som tur var hade jag inte smällt i mig allt godis så det fanns lite kvar åt dem. Men de fick inget av blåbärstryffeln som VävAnnika kom med smakprov och recept på.  Spökligt gott. Blåbärstryffel 175 gr mörk choklad 1 dl vispgrädde, men jag tog cermé fraiche ¾ dl mörkt muscoadosocker 2 msk smör 1 dl blåbär råsocker till garnering Hacka chokladen och lägg i en bunke. Koka grädde, socker och smör och häll över chokladen, låt det stå tills det smält. Rör ner bären. Häll upp smeten i en pappersform, Annika föreslog en mjölkkartong delad på höjden, så det blir som en lång låda alltså. Ställ det svalt, slicka bunken. När smeten stelnat skär ...

Nu skulle ni fått se på fan men orken tog slut. Rosengångsväven är klar att börja väva på. ”Lekväven” i källaren är bara att solva och skeda. Men det tog stopp. Hungrig är jag också, det får bli yoghurt. Och jag vet vad det beror på, först ett besök på Arbetsförmedlingen för att göra handlingsplan vilket är det mest meningslösa som uppfunnits i den branschen. Därefter har jag varit anhörig och sett till att gammal trött sjukling kom till sjukvården. Vet ni att vid sjuktransport är det en chaufför och ingen vårdpersonal? Det förutsätts att patienten ska kunna ta sig ut till bilen mer eller mindre för egen hand, dvs fot. Det gick inte så nu har jag burit bår, ganska tungt faktiskt. Bara båren vägde 20 kg. I ambulans är det två personal. Det enda jag orkar göra åt bloggen idag är att byta vinjettbild, det var ju på tiden.  

Silke liksom bara rinner iväg Pandasjalen som Susilull stickade inspirerade mig att sätta igång. Visserligen har jag viss aversion mot stickbeskrivningar på engelska, i synnerhet om det inte är konsekvent med förkortningar. Till slut lyckades jag lista ut hur det var tänkt och nu är jag inne på den andra sjalen. Denna gång i vitt ganska grovt silkigt silke. Det är visserligen inget kyrkbröllop i annalkande så vitt jag vet men nog skulle den passa på en brud – om den blir bra – om den blir färdig. Och om jag kommer underfund med hur jag ska blocka den. Ska man blocka stickade silkesjalar? Någon som vet? Jag har letat på nätet men inte hittat något om den saken. Den där konstiga lilla korven är nystanet som jag stängt in i ett plastnät, ett sånt där som vitlöken ligger förpackad i.

Tvångsfotograferad tveksam medaljör I måndags var det dags för Nordiska Museets högtidsdag, den 24 oktober, och utdelning av medaljer och stipendier. Pensionären har jobbat med ansökningar till stiftelser och fonder hela vintern och fått ihop pengar som möjliggjort flytten av Gysinge flottningsmuseum till Siljansfors skogsmuseum. Hela sommaren har han jobbat med att se till att museiföremål flyttats. Han har varit med och byggt utställningshall och förråd, han har funderat och planerat. Fem kilo har han gått ner. I fredags var det invigning, vilket inte betyder att det är färdigt. Problemet med att leva med en pensionär är att man inte har en aning om när det kan tänkas bli semester, det är som att vara arbetslös – man är liksom aldrig ledig för vad ska man vara ledig från? Nu är museet i alla fall invigt och medalj utdelad. Arbetande Medaljör i trivselkläder Så kan man naturligtvis resonera länge om vad en medalj står för.

Ångvarpbåten Laxen tillhör numera Siljansfors skogsmuseum Ångvarpbåten Laxen, även den är igång och i sjön för första gången på flera år. Siljansfors skogsmuseums   flottningsdel är färdig och invigd. Ånglokomobil, dvs flyttbar ångmaskin Eller i alla fall invigt. Som vanligt var det jobb, småfix och puts i sista stund. På invigningen hade jag en dammtrasa i väskan och hann snygga till en glasskiva framför en fackföreningsfana innan gästerna kom. Falukurirens reportage om invigningen kan du läsa här Dalademokratens finns här . Nu ska jag ta det lite lugnt och vila högerarmen som tydligen fick slita lite mycket med tandborsten när jag putsade ren modellerna. Och jag tänker inte försöka förklara varken ånglokomobiler eller andra föremål, det är inte min bransch, jag bara snyggade till dom lite, fast inte ångmaskinen. Flottningsmuseet låg tidigare i Gysinge. Orsaken till att museet måste flyttas var främst att Sandvikens kommun minskade bidraget till flot...

Stenkista i minimodell Pålkran ca 70 cm Om man hittar en stenkista på matbordet så är det inget konstigt med det och en pålkran och en timmerränna i arbetsrummet är helt naturligt. Plus en massa saker som jag inte vet vad det är. Allt har med flottning och timmerhantering att göra och är skalenliga modeller. Jag förväntas göra ren sakerna från fågelskit och spindelväv. När jag gjort det körde jag ut alltihop till Siljansfors skogsmuseum , eftersom jag har en mycket liten bil var det ganska svårt att få in timmerrännan och pålkranen, stenkistan gick däremot bra. I Siljansfors står ett helt skilje och ännu flera saker som jag vet ännu mindre om och som också ska göras ren. Det är brådis för på fredag är det invigning. Siljansfors skogsmuseum har fått överta hela Gysinge flottningsmuseum och nu har alla saker flyttats. Båtar och pinaler i massor. I Siljanfors stod modeller som var för stora för att transportera och det är onekligen lättare att transportera mig än dam...