lördag 21 november 2015

Dofter Lördagsblogg

Dofter är dagens tema för lördagsbloggarna, det har Musikanta bestämt.

Dofter, luktar gott, lukter bara luktar och odörer är då verkligen inget vidare. En del parfymer verkar vara en lättare form av kemiska bekämpningsmedel och finns det doftljus och liknande i en butik så vänder jag i dörren.
Men alla dofter/lukter är hopkopplat med minnet, erfarenheter och sinnesstämningar och det handlar mycket om överlevnad. Luktar maten gott så är den nog ätligt, luktar den ruttet så är det nog lika bra att slänga om det inte är surströmming då.

Vi människor klarar oss ganska bra med vårt taffliga luktsinne, men tänk om vi vi hade ett mera utvecklat luktsinne och kunde sniffa oss fram till svampställena.

Någon gång för länge sedan hörde jag en radionovell om en kille som hade luktsinne som en hund. Det blev problem. Hans pappa kom hem efter jobbet och luktade en parfym som killen inte kände igen. Syskonen kom hem och bar tydliga lukter med sig men det var det bara killen som kände och vid middagsbordet ljög alla om var de var de varit under dagen.
Jag minns inte hur det slutade men jag insåg att ett överutvecklat luktsinne kan vara besvärligt. Lika besvärligt som motsatsen. Lukter är så mycket information.

Här är en kort sammanfattning av dofter hemifrån till Stockholm med buss.


Det doftar
kaffe
bensin
parfym
diesel
apelsin
choklad
kaffe
avgas
avgas
avgas
arkiv
matos
.
Det doftade inte blommor någonstans.

Nu är jag hemma igen och det luktar kaffe, vedspis, vanlijkakor.

Sven Harrys har Inger Johanne Rasmussen en utställning med textila bilder. De blommorna luktade inte men de var imponerande.

Fler lördagsbloggare i spalten till höger och i fliken ovan.

18 kommentarer:

  1. Jag MÅSTE till Sven Harrys, fattar inte varför det aldrig blir av. Den där radionovellen skulle jag faktiskt vilja höra! Kul idé/tema!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja det måste du, och se till att komma med på en guidning av repliken av undervåningen av Sven Harrys hem som står på taket på museet. Där finns en konstsamling som duger minsann.
      Radionovellen slutade tragiskt har jag för mig, killen blev ett nervvrak.

      Radera
  2. Först tack för ditt inlägg som alltid en "livsrumsvariant" som jag uppskattar som du vet redan.
    Så tack för länken till textilkunstnerinnen :-) Fantasifull, skikkelig i blomsterhavet og andre hav!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack tack.
      Konstlänkar är (nästan) alltid kul.

      Radera
  3. Ber om ursäkt för vår påvra luktmiljö! Nästa gång kanske vi ska ta och gå över Katarina kyrkogård och sniffa in doften av höstlöv, eller ta Djurgårdsfärjan och känna lite (OK liiiite) havsbris. Eller gå in i bageriet som doftar oemotståndliga kardemummabullar...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åja, inte är det väl du som har ansvar för stans dofter, i så fall hade det nog varit bättre. Men gärna lite kardemummabullar och havsbris.

      Radera
  4. Roligt att du tänkte på lukterna/dofterna på bussen! Se vad lördagstemat kan trigga igång... Väldigt roligt att läsa ditt inlägg och synd att jag missade Sven-Harrys när jag var uppe senast. Fast Nordiska Museet var också trevligt att gå en runda på.
    Ingrid

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nordiska är alltid intressant och jag går ofta och tittar på den där svanen på utställningen Dukade bordet och minnas hur förundrad jag var som barn, det är jag nog än förresten.

      Radera
  5. Ja, det måste ha varit underbart att komma hem igen och tända vedspisen. Minns den doften också från min brors sommartorp. Underbar värme också.
    Trevlig helg!
    Hälsningar
    Birgitta

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är något visst med vedspis, dels värmen och dels att göra sig av med pappersskräp och så höra hur det sprakar. Att sitta på vedlåren och värma fötterna i varmugnen under spisen har blivit mitt senaste njutningsmedel. Ålderstecken?

      Radera
  6. Lukterna där på bussen är lite kul för mig som inte åkt buss på minst 15 år... så är det när man bor på landet utan några kommunala faciliteter - vedspisen däremot... den sprakar hemtrevligt här också :)
    Ha en bra söndag!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har en bekant som är allergisk mot citrus och jag har blivit observant (av solidariska skäl tror jag). Sitter någon och skalar apelsin i bussen så får hon vänta på nästa buss.
      Vedspisen är bra, jag har svårt att tänka mig en bostad utan eldstad.

      Radera
  7. Det lät trevligare med dofterna på hemmaplan än de på väg till jobbet. Arkiv luktar ju faktiskt väldigt speciellt när du säger det...Jag var som barn inne då och då i arkivet på pastorsexpeditionen och jag kan än idag minnas lukten men absolut inte säga vad det luktar. Det luktar arkiv. Väldigt vacker tavla, den med blommorna. Den är målad på textil alltså? Superfin verkligen. Tack för ett trevligt inlägg om dofter :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den arkivdoft du menar tror jag kan vara det material som pärmar kläddes förr. Och så gammalt papper naturligtvis.
      Den textila bilden är intarsia, dvs konstnärinnan har fogat ihop tygbitar kant-i-kant med små 8-formade stygn. Gigantiskt jobb.

      Radera
  8. Arkivdoft, ja. Jag tänker ju på de gamla journalarkiven på sjukhusen, förstås. Och då förs tanken till doften på biblioteken förr, antagligen var det de röda omslagsbindningarnas lukt. Oj, vad jag blev lässugen av bara minnet av den doften!
    Apelsinskal betyder barnkupé på tåg! Fanns det nåt som hette barnkupé??
    Verklig allergi är ett gissel men en hel del personer terroriserar dessutom sin omgivning med påhittade dylika, tyvärr. Minns en patient som med emfas hävdade att hon var allergisk mot "narkos" och lokalbedövning. När jag undrade om hon ville bli opererad utan bedövning alls så ville hon inte det heller. Efter ett gediget detektivarbete med framskaffande av alla gamla journaler (ett jäkla jobb) från hela landets sjukhus visade det sig att hon inte var allergisk alls.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej någon barnkupé har jag inte hört talas om på länge. Men det vore kanske en bra affärsidé för SJ. Hitta på något nytt liksom.
      Inför en operation fick jag en spruta och hann meddela att nu svimmar jag. All personal som skulle hantera mig fick upplysning om att jag reagerat på ... kan det ha hetat Petidin. Det var nog 15 år sedan och jag vet fortfarande inte riktigt vad som hände.
      Men allergi, nä.

      Radera
  9. jag har ganska bra smak- och luktsinne

    SvaraRadera