VATTEN och krånglande brunnsrör
Siljansfors skogsmuseum öppnar snart och allt ska vara i ordning men i höstas hände en katastrof som var mer katastrofig än vi trodde.
Ni anar inte hur spännande det har varit!
Här följer en kort sammanfattning av dramatiken och nu kan vi andas ut, problemet är (nästan) löst.
Vattenpumpen gick sönder. Antagligen är det lätt hänt med en pump som sattes ner på 70-talet. Men det var ju höst och museet och restaurangen stängde det blev kallt och snö. Det var inte kul att jobba där då men Pensionären och Olle försökte få upp pumpen ur borrhålet som är 84 meter djupt. Det gick trögt. Sedan gick linan av. Vi tar det i vår, sa herrarna och så fick det bli.
Men när våren kom var det fortfarande stopp i röret, 24 meter ner. Röret är 15 cm i diameter.
Rörfirman konsulterades men dom kunde inte göra något. Borrfirman konsulterades och dom kan borra nytt hål men si det fanns det inte pengar till.
Stålröret som är själva brunnen är fodrat med ett plaströr och det verkade smart att ta upp plaströret, det borde funka om det inte har varit jordbävning eller liknande.
Pensionären lyckades få upp 1,5 meter rör. Sedan 6 meter. Men det återstår alldeles för många meter. Rören var skarvade och tejpade i skarvarna och det höll ju inte att lyfta.
Agne tillkallades, han kan allt och tillverkar ångmaskiner till båtar och är en uppfinnarjocke. Han konstruerade en grej som kunde expandera nere i röret och så kunde man lyfta upp en bit till.
Men sedan var det stopp.
Igen.
Dagarna gick.
Restaurangen öppnar snart. Toaletterna på rastplatsen måste öppnas och det måste finnas vatten.
Pensionären funderade, och jag med, hur såg stoppet ut och varför hade det uppstått?
Agne hade något innåtvänt över sig och tänkte
Han konstruerade en ny grej. En dubbelhake.
Efter mycket slit och mycket experimenterande fick de upp röret som fått en förträngning och hur det uppstått är det ingen som listat ut än. Det skulle faktiskt vara lite intressant att veta.
När Pensionären kom hem i kväll konstaterade han att han skulle ringa rörfirman i morgon bitti och be dom sätta i en ny pump men nu skulle han ha en whiskey.
Ni anar inte hur spännande det har varit!
Här följer en kort sammanfattning av dramatiken och nu kan vi andas ut, problemet är (nästan) löst.
Vattenpumpen gick sönder. Antagligen är det lätt hänt med en pump som sattes ner på 70-talet. Men det var ju höst och museet och restaurangen stängde det blev kallt och snö. Det var inte kul att jobba där då men Pensionären och Olle försökte få upp pumpen ur borrhålet som är 84 meter djupt. Det gick trögt. Sedan gick linan av. Vi tar det i vår, sa herrarna och så fick det bli.
 |
| Pumphus med dramatik |
Rörfirman konsulterades men dom kunde inte göra något. Borrfirman konsulterades och dom kan borra nytt hål men si det fanns det inte pengar till.
Stålröret som är själva brunnen är fodrat med ett plaströr och det verkade smart att ta upp plaströret, det borde funka om det inte har varit jordbävning eller liknande.
 |
| Block och talja som lyfthjälp |
Agne tillkallades, han kan allt och tillverkar ångmaskiner till båtar och är en uppfinnarjocke. Han konstruerade en grej som kunde expandera nere i röret och så kunde man lyfta upp en bit till.
Men sedan var det stopp.
Igen.
Dagarna gick.
Restaurangen öppnar snart. Toaletterna på rastplatsen måste öppnas och det måste finnas vatten.
Pensionären funderade, och jag med, hur såg stoppet ut och varför hade det uppstått?
Agne hade något innåtvänt över sig och tänkte
Han konstruerade en ny grej. En dubbelhake.
Efter mycket slit och mycket experimenterande fick de upp röret som fått en förträngning och hur det uppstått är det ingen som listat ut än. Det skulle faktiskt vara lite intressant att veta.
När Pensionären kom hem i kväll konstaterade han att han skulle ringa rörfirman i morgon bitti och be dom sätta i en ny pump men nu skulle han ha en whiskey.
Här kommer lite bilder från dramatiken
 |
| Trångt och eländig arbetsställning |
 |
| Agnes konstruktioner, jag tänker inte försöka förklara |
 |
| Själva röreländet, Varför har det vikt sig så? |
Ja, det kan man fråga sig! Varför har röreländet vikt sig så....förskjutning i den dalska jordskorpan? Ni har verkligen djupgående arbeten på gång. Hoppas att det inte tillstöter några problem nu på sluttampen...
SvaraRaderaVatten är nödvändigt gott!
Rörmokaren och nya pumpen kommer på tisdag, måtte det fungera och i månadsskiftet öppnar restaurangen och museet.
RaderaJag skulle väldigt gärna vilja ha en förklaring på varför röret vikit sig på länden. Det kan väl inte vara något unikt för vårt rör?
Ser ut som ett begynnande tarmvred. Och det är väl inte helt klarlagt hur sådana uppstår heller, eller?
SvaraRaderaMen vilka fantastiska insatser av alla de slag, mycket imponerande!
För häftiga tarmrörelser i brunnen? njae. Förslappning i materialet, nja. Har materialet svällt och inte kunnat expandera utåt alltså vek det sig inåt. Plast är ju inget åldersbeständigt så att det handlar nog om materialet i plasten, skulle jag tro
RaderaGrävda brunnar kan man ju klättra ner i (falla ner i också om det vill sig illa) men såna är väl ännu dyrare än borrade. Hur som helst är vatten livsviktigt. Undras hur länge vi i vårt hörn av världen får ha rent vatten i kranen, så mycket skit och gift vi släpper ut.
SvaraRaderaJa det var det som var så lurigt att de inte kunde se något nere i det trånga röret som hela tiden fylldes med vatten. De hade fått lånat en kamera men den hade använts till att inspektera avloppsrör så den var inte så lämplig att skicka ner i dricksvattnet.
RaderaRent vatten, ja när ska vi lära oss att uppskatta det - och inte tvätta bilen och spola på toa med det.
Underbart att det finns så händiga människor. En sån skulle man behöva i sin allra närmaste omgivning. Helt fantastiskt att dessa män lyckades fixa stoppet!
SvaraRaderaIngrid
Ja tack och lov har jag en av dom i huset, men så var det det här med smedens märr och skomakarens barn...
Radera