Livsrummet

Idag tycker Karin på Pettas att vi ska skriva på temat Klocka. Kul teman har hon gett oss i mars och nu tar Musikanta vid. Mer om lördagsbloggarna i fliken ovan. Klockstapeln i Mora är påklädd Klocka var det ja, Musikanta snodde klockstapeln innan jag hann sätta pennan i den och likaså med kyrkklockorna. Men hon gjorde det så bra så hon är förlåten, det är ju liksom hennes område. Å andra sidan har jag väl ett givet tema i Moraklockan. När jag var barn lekte jag ofta med grannkillen, Bernt, han bodde på en bondgård och i det köket, bredvid kökssoffan stod en moraklocka. Mellan köksfönstret och soffan stod den. Bukig åt sidorna och platt på framsidan och med ett lock som satt fast med en träpinne i ovankanten. Tjock - tjock - tjock lät den. Inte något fint litet tick tack tick tack, nej den gick med stora steg och sa tjock - tjock - tjock. Och på kökssoffan satt Bernt och jag och läste Kalle Anka. När mamman, Britta, hade bakat fick vi limpsmörgås och det var de ...

Det vore ju förfärligt synd om ni missade den här bara för att är utsläppta från arbetsmarknaden.

Jo jag vet att jag borde plantera om pelargonerna nu. Men de krukor jag har är försmå, vartenda år är dom för små. Jag fattar inte hur det går till, dock ska jag plantera om blommorna, någon dag. Är ju pensionär, hinner senare. När PettasKarin föreslog Kruka som dagens tema så kom jag genast att tänka på när föräldrarna skulle flytta från det stora huset som de bott i, bara tillfälligt, i fyrtio år. Flera lördagsbloggare i fliken ovan. Fullt hus Det var mamma som inte stod ut med att bo på svärmors vindskammare medan pappa var inkallad så hon hyrde en lägenhet på en skola. Skandal och ekonomisk katastrof för hela släkten sa svärmodern som alltså var min farmor. Åren gick och de blev ägare till huset och hade lyckats fylla det med auktionsfynd och gamla bra-att-ha-saker. Och fyrtio år senare var det alltså dags att flytta. Och vi packade och packade och fördelade saker. Varje helg åkte vi dit och packade och flyttade, det tar tid att tömma ett sådant hus. Jag tror vi...

Första gången jag förstod vitsen med en vits när jag var barn så var det när jag såg en liten skämtteckning på ett par katter som satt utanför en fabriksport med skylten MÖSSFABRIK.  – tror du vi kan ha missförstått något? sa den ena katten. Mössor är ju ett problem, vad jag än sätter på huvudet så är det missklädsamt och jag ser uppriktigt samt inte riktigt klok ut.  När mamma och jag behövde pigga upp oss så provade vi hattar och fnissade glatt. Ett annat problem med mössor är att det försvinner en per säsong, jag har ingen aning om vart dom tar vägen men borta är dom och i vinter försvann favoriten ganska tidigt.  Numera har jag ju tid så jag satt igång att sticka en mössa Den blev väldigt ful och det är precis mina färger, grå-beige-blek. När jag satt på mig den skrattade alla åt mig och skakade på huvudet och sa Nej.  Så det var bara att sätta igång med en till Det blev inte bättre, den är jättestor och passar nog på en ungdom me...

I Margareta Ekströms bok berättar katten Olga om sitt liv i huset där det också bor en människa. Olga är ganska ointresserad av människan även om hon måste tillstå att hon är lite imponerad. Människa kan nämligen öppna konservburkar. Det är en alldeles underbar liten bok med mycket filosofi Man kan inte äga en katt heter en diktsamling som gavs ut 1976. En bok att spara och läsa i vid behov. Den lilla diktsamlingen finns säkert på www.bokborsen.se Och har du inte hittat Bokbörsen tidigare så är det verkligen dags, men skyll inte på mig. Så förnedrande, och det står Error på displayen Den här lådan med pyttesmå kattungar stod under min säng när vi hälsade på bekanta på Ljusterö. Det var full fart i lådan i tretiden på natten och jag sov inte mycket.  Sonen ryska katter är inte så rädda för vatten Murre som bodde med oss länge hade sina spanarplater En mycket gammal och trött Murre, 19 år gammal. Ytterligare en katt har Simon , korta tecknade f...

Solen sken och jag drog på mig stövlarna och tog en promenad. Det finns en stig utmed älven och nu på vintern har någon kört med snöskoter där och packat till snön så det går bra att gå också.  Men det var inte inspirerande att bada. Jag störde nog en svan, den lät sur och simmade iväg. På andra sidan älven ligger en fin stuga, där bor en man som heter Olle, han har föreslagit att jag ska komma och hälsa på. Det har jag inte gjort. Lite längre bort efter stigen hittade jag ett gult troll, eller vad det var… Jo det var tydligen ett öltroll, verkade ha fått lite för mycket. Men sådär kan det ju inte få se ut så jag plockade i alla burkarna i lådan och traskade hem med skräpet. Så om ni hör något rykte om att jag har synts på byn som en ölburksplockare så stämmer det.

Förlåt att jag är sen men jag är faktiskt sladdbarn och har aldrig kommit ikapp. Men jag jobbar på't. Kolla! Exotiska blommor Falsk Jag tog ledigt från vintern och for till Stockholm för att möta våren och umgås med syrran och redaktören men syrran bad om ursäkt och drog sig tillbaka med en dunderförkylning. Men innan förkylningen slog till på allvar hälsade vi på hos den osannolika Sven Harry och hans guldhus i Vasaparken. Sven Harry samlar konst och har utställningar i guldhuset. Nu är det Nathalia Edenmont och hennes fotografier som visas. Försåtligt vackra bilder. Men jag visar inga bilder här, sök henne på nätet eller gå dit om du har en chans, det är klart värt det. Man kan göra ett besök i Sven Harrys herrgård också, eller i alla fall i den kopia av herrgården som byggts upp ovanpå guldhuset. Där finns den konst han samlat men Helene Scherfbecks självporträtt får hänga på toa för det är en förfalskning. Zorn var också där men han fick hänga i hallen fö...

Dvs nu skulle det ha blivit vår. Enligt traditionen är vasaloppssöndagen den första vårdagen men det verkar ha blivit fel i leveransen. Men det är ju rätt vackert i alla fall.

Nu är det över, bara städningen kvar liksom. Såhär har vasaloppsspåret sett ut hela året, nästan. För att man ska veta var det går så har det markerats med vita gatstenar rakt över rondellen vid kyrkan Sedan blir det Vasalopp men först blir det tjejvasan, öppet spår, kortvasan, skejtvasan och blåbärsloppet och sen blir det alltså Vasaloppet. Det tar en vecka drygt. Och för att åkarna ska kunna komma fram till målet så lägger man ut snö, tonvis med snö, konstsnö och natursnö. det innebär att man stänger av en del vägar och gator Men då gör man en genomfart, i alla fall för gångtrafikanter. Här nånstans under snön är rondellen. Och så är ju kommersen på plats, här är det skinn och godis och stickat och valla bl a. I de stora tälten längre bort håller de stora firmorna till. Dit gitte jag inte gå. Nu är det bara städningen kvar.

Nu är det Kvarn som ska diskuteras. Det är Karin på Pettas som har hand om teman i mars. Kolla i fliken ovan. Och kryddkvarnar tål verkligen att diskuteras.  Finns det någon som är bra? En gång fanns det en kvarn med två handtag som man tryckte ihop, den var bra men den slank ner i en soppa och försvann sedan under oklara former. Den saknar jag. Den som är längst till vänster är helkass och borde avyttras men jag tror ju alltid att det är maskinisten det är fel på men nu är det utdömd av andra också. Nästa är ganska bra men tom. Själva kvarnen sitter i locket  och det lyckades jag ju få dit men jag klarar inte av att ta bort det och fylla på burken och nu är den i det närmaste tom. Träkvarnen är är ganska bra men nu ser jag ju att den borde saneras och så har vi nykomlingen den svarta skönheten med extra funktioner. Man kan ställa i tre olika grovlekar på malningen. Den där svarta lyxkvarnen flyttade in i huset när fem gäster åkte härifrån häromdagen. De hade åkt sla...