torsdag 30 januari 2014

Stressad pensionär

Nu börjar det köra ihop sig. Jag drar igång det ena efter det andra och det är jätteroligt att börja på nya projekt, och det är nästa lika roligt när man hittar halvfärdiga saker 20 år senare.


Häromdagen hittade jag ett ufo, en nästan färdig tröja, det var ju bara ärmarna kvar att sticka. Om man tänker efter ordentligt så inser man att ärmarna är nästan lika mycket jobb som själva kroppen på tröjan. Men skam den som ger sig, jag gillar garnet, jag fryser och jag behöver en stickning som jag kan ha medan jag inte kan göra något annat.


Och så började kursen i bandvävning förra veckan och det band som jag ritade mönster till alldeles själv och satt upp för ett år sedan, ja det satt ju kvar i geten, dvs bandvävstolen. Det var nämligen så att jag inte vet hur man gör med band i bandvävstol, tacka vet jag bandgrind. Men nu är jag igång med bandet i vävstolen.




Det där lingarnet som jag fick av en vänlig människa är nu varpat och pådraget och jag har solvat hela och skedat halva. Så nu kände jag att det var dags för gofika trots att det är 17 meter kvar till glahål. Gofika får man när man kommit så långt i väven så att varpen släpper från varpbommen och man bara ser snörena.



Men det var så jättekonstigt, när jag skulle sätta mig och fika (trots att inget var klart) så var kakan borta! och jag var alldeles ensam hemma  och inte har vi några svårartade möss heller. Den hade bara försvunnit fullständigt oförklarligt Men man får väl acceptera att det händer underliga saker ibland. Jag tog en kaka till.

Syltrutor sid 123 i Sju sorters kakor.

6 kommentarer:

  1. Hua.. mycket att göra när man är pensionär, längtar dit : ) Fint mönster på ditt band, längtar även tills att jag kan väva så fint, har i alla fall fått tag på en Bandgrind, så nu har jag inget att skylla på, nu måste jag väva band, får väl börja med något enkelt. Får fråga Emma om lite tips när hon kommer hemåt. Ha det så bra / Pirjo

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är bara kul men man måste nog ha lite disciplin och inte bara gå på impulser.
      För mycket länge sedan lekte och pysslade och grejade och sedan klev jag in i arbetslivet. Nu har jag frisläppt och har tagit upp lekandet igen. Skitkul. Men kanske inte allt på en gång.
      Klart du ska väva band, det är behändigt.

      Radera
  2. DET kallar jag kämpatag. I stället för att sucka som jag: Mitt liv är en kyrkogård av begravda projekt!

    Jag tror att en del av recepten på de där kakorna i Sju sorters kakor är av en slags självförintande materia. Liksom Gretas havreformar... Vi fick ju en hel ask full. Det är den inte nu.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men det är ju bara kul när man hittar något som är nästan färdigt. Bara att avsluta liksom.

      Js så är det självklart, i synnerhet de här syltrutorna, det är ju lingonsylt i dom och lingon lär ju ska motverka fettets negativa verkningar, det kan nog bli överslag så dom förintar sig själv.

      Radera
  3. Underbart vackra färger på din stickning! Kör på bara, så får du en supervacker tröja!

    Hehe... försvinner dina kakor som mitt godis råkar göra ibland. Fattar inget, bara acceptera faktum... ;-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja de där hjortronmyrsfärgerna är mina favoriter, men det går trögt med stickningen, det är roligare att väva nu.

      Vart godis tar vägen är verkligen ett mysterium.

      Radera