Livsrummet

Spånad, jag råkade hamna på en spånadskurs. Nej, jag täljer inte och inte tänker vi ut fiffiga idéer heller. Vi spinner garn och det heter att vi håller på med spånad när vi spinner. Konstigt nog. Hur meningsfullt det är att spinna sitt eget garn tänker jag inte ge mig in på att diskutera.  Men det vore ju väldigt meningsfullt att ta reda på all den ull som finns i landet. Det gör man inte nu, fårbönderna får inget betalt och gräver oftast ner ull en eller bränner upp den. Och det  är ju väldigt meningslöst. Det skär i hjärtat för en återbrukande snåljåp som jag, så mycket material! Spinnrocken, vi har lite svårt att komma överens. Om jag håller hyfsad fart på hjulet så blir garnet för hårt tvinnat och trampar jag långsammare så vänder hjulet åt andra hållet och tvinnar upp garnet istället. Men jag vet, det är alltid maskinisten det beror på. Det finns många modeller på spinnrockar, de nyare verkar mera praktiska och stabila och framför allt behändigare. ...

– Har du gjort omstart? Det var det första frågan datasupporten frågade när det datorn bar sig illa åt. Väldigt ofta hade jag ju missat det, i alla fall i början. Selfie Men visst hjälper det, fräsch upp liksom, att starta om och ta nya tag. Det ska jag göra nästa vecka för då anser jag att jag är frisk igen efter en fullkomligt vanlig bonnsnuva. Ovan som jag är, både vid förkylningar och att vara pensionär så började jag fundera vart man ringer och sjukanmäler sig. Väninnan med ny höftled ska också göra en nystart och det känns ju bra. Att vara sjuk och tvingas förändra sitt liv, byta kost, börja motionera och ändra hela livsföringen är ju dramatiskt, men ändå positivt. En sådan omstart borde de flesta göra mer eller mindre. Men att tvingas göra en omstart av hela livet och tillvaron på grund av krig och förföljelse och sedan få väldigt dåliga förutsättningar för själva starten det är naturligtvis förödande. Den här sången  Flykten från Sverige  är både viktig oc...

Idag vill Pettaskaring att vi ska skriva om Vingslag, jag tar det bokstavligt och letar fåglar. Flera lördagsbloggare i fliken ovan. Eftersom jag tycker det är kul att fotografera så blir det lite fåglar, och det är ju dumt. Dom är väldigt flaxiga, det är liksom deras grej. Fotografering är inte så lätt ju, men i fotoklubben finns det väl kunskap tänkte jag och gick med i Mora Fotoklubb och visst fanns det kunskap. Och kameror har dom, och så kom jag med min lilla låda, kändes nästan som en instamatik, den där lilla automatiska som fanns för 30 år sedan. Men så skulle vi ut och fotografera måsar en kväll. Det gick väl sådär. Så länge pippin står still så går det bra Det är svårt att välja ut en mås, finns det mat att slåss om så är dom i alla fall ganska samlade Men rätt som det är börjar dom flyga och då blir det ännu svårare med skärpan Automatiken i kameran hinner inte med och inte jag heller, men längst ner i vänstra hörnet syns en liten bit av e...

Sorry, blev visst lite sen. Jag har haft annat för mig och lördagar kommer ju så plötsligt nu för tiden. Havets är lite långt borta för att jag ska finna naturliga brödämnen och stort är det också, havet alltså. Men Mashavet kan ju eventuellt duga, dvs Siljan. Men i så fall blir det lax som blir Havets Bröd. På vårvintern smet 70 000 glada laxar från en odlingskasse och alla fiskeintresserade stack iväg och drog upp lax efter lax. Grannen som inte har någon frys drog upp ca 300 kg. Jag har frys och härbärgerade ganska mycket. Vi är lite trötta på lax nu den sista fick grannens hundar häromdagen. Men om jag tänker mig Havets bröd verkligt konkret så blir det mat av tång och alger. Jag skulle köpa kaviar på burk lite tankspritt tog jag en burk i hyllan, när jag kom hem såg jag att det stod Tångkaviar på burken. Det finns många fabrikat och det skummaste är nog det som heter Pålägg. Jag värjer mig mot begreppet Pålägg, på tub. Däremot har jag inget emot mat som är tillverkad a...

Nu är det PettasKarin som har hand om lördagsteman och hon tycker att vi ska skriva om Märkeskvinna den här lördagen. En märkeskvinna är en kvinna som utmärkt sig för att vara alldeles speciellt duktig och framgångsrik och därför får hon en utmärkelse och benämns Märkeskvinna. (sedan kan vi medelmåttor sitta där och skämmas för att vi inte är så duktiga, å andra sidan, utan oss medelmåttor så hade hon ju inte haft någon att vara duktigare än) Begreppet Märkeskvinna verkar vara vanligare i Finland och norra Sverige. Det är något visst med det där med märke i relationen mellan Finland och Sverige. År 2009 gavs det ut en enkrona som var randig på ena sidan, den markerade att det var 200 år sedan märkesåret 1809, då Finland och Sverige gick skilda vägar. och nu har jag letat igenom alla väskor, fickor, börser, och insett att mina märkeskronor ligger i någon parkeringsautomat. Men nu var det märkeskvinnor det skulle handla om. Dom är många. Elise Ottesen Jensen, Selma Lagerlöf...