Livsrummet

Jag är en torris, håret är torrt, huden är torr och jag smörjer in mig och kletar på det mest egendomliga krämer och tvättade länge hårtet i receptbelagda schampon. Men så läste jag på innehållsförteckningen och blev väldigt fundersam.  Schampot verkade vara bekämpningsmedel och innehållet i krämerna var mycket suspekt.  På Bäckedals folkhögskola i Sveg finns en kurs som heter Örter, salvor och annat ur naturen och jag anmälde mig till den. Skolan är ett fint ställe, god mat och sköna sängar. Vi var tolv personer som under ledning av den kunniga Gunilla satt igång och plocka, mala, sikta, koka och röra. Ofta började vi med att något skulle koka eller ligga och dra i olja eller vatten och under tiden fortsatte vi med något annat medan björklöven (eller vad det nu var) fick dra i avkoket. Många gånger hade vi två olika saker på gång samtidigt och jag var nog ganska förvirrad. Men Gunilla hade imponerande koll på alla våra pytsar och burkar.  De...

En mycket fridfull midsommar önskar jag alla. Och en god bok. På något sätt ska jag ta mig igenom 700 sidor om Emma Zorn, jag studsade redan i första kapitlet, i Emmas barndomshem fanns det fjorton dussin damastservetter bl a.  Undra på att hon hade känsla för textilier och att Emma Zorn och Gerda Boëthius ofta letade efter textila fragment i trossbottnar och mellan stockar när gamla timmerhus skulle flyttas. Hon betydde mycket för hemslöjden. Men midsommar är blommor. En del blommor som jag tryckt ner i diverse pytsar verkar förstå vad jag menar Ängsklockorna tyckte det var trevligt att bo ihop med klematisen och det blev ju bra  Jasminen, eller vad det är kommer med underbar doft och löss. Missväxt Men grönsakslanden är något av en tragedi. Jag köpte jord i våras, ett helt släpvagnslass. Det hette "åkerjord" men visade sig vara sandblandad gips.  Först får jag spraya lite försiktigt på jorden så att ytan löser upp sig, sedan kan j...

Idag är det världsstickdagen , jag tror jag låter bli att sticka alldeles idag. Det har blivit lite mycket på sistone Förra vintern gav jag mig 17 på att jag skulle bevisa att jag var så pass begåvad så jag kunde sticka spetssjalar. Det blev några stycken innan jag fattade att jag kunde. Det här är inte alla, några har vandrat vidare i form av presenter och resten är nog att betrakta som provlappar. Men den finaste sjalen, målet och lite examensprov i spetsstickningsskolan är nog i alla fall Sevilliano . Ännu ostickad av mig, bara för att jag inte har orkat köpa mönstret. Hur gör man? Det ska man nämligen göra på Ravelry . TantKoftaKofta, VålstedtsKofta och syrran 40-åring Den här vintern blev det tröjor och mössor. Samt ett par lovikavantar. Diverse UFOn måste avslutas och Tant Koftas stickmönster måste prövas. Tant Koftas mönster är jättebra men det bör läggas till en krage eller göras någon koves (≈abrovink) så att halslinningen formar sig bättre. Nu är halskant...

Att sticka på maskin kan vara en rätt tuff tålamodsprövning. Jag har haft tur att få tag i en stickmaskin med motor. Den svarta runda grejen på golvet är en strömbrytare som jag startar och stannar med. Och får jag bara till det där med uppläggningen så fuknar det riktigt bra. Men det är uppläggningen som oftast trasslar. Dessutom finns den en liten grej som jag verkligen älskar; trådkontrollanten. Om tråden går av och släden fortsätter sticka utan tråd så faller stickningen ner på golvet och själv valler man i gråt.  Men kontrollanten har koll, går tråden av så bryts strömmen och släden stannar. Tack! Det är mer maskinkunskap än stickning egentligen.  Ytan blir ganska tråkig, om man inte gör något med den.  Och så korvar det ihop sig, fem meter yllekorv, hur kul är det? Då får man rulla ut korvkanterna och tråckla upp dom på ett tyg och köra det i tvättmaskinen. (det här är andra försöket på bilden) Syntettvätt 40 grader brukar bli bra. Så ja...