Lördagsblogg Sommarläsning

Idag tycker Karin att vi ska redovisa vår tilltänkta sommarläsning.
Vad de andra lördagsbloggarna tänker läsa kan du se i högerspalten eller i fliken ovan.

Karin har bidragit till min boktrave med en alldeles otroligt spännande bok, Brutus Östlings Konsten att fotografera fåglar och andra djur. Tusen tack!

Det här med måsar är lite speciellt

Egentligen är det nog en uppslagsbok, om än mycket underhållande. Boken är indelad i kapitel, Tanken, Ljuset, Naturen, Djuren, Hantverket, Tips, Trix, Inspiration.
Vid varje bild redovisar författaren inställningen på kameran. En mycket generös bok som man inte läser ut, man återvänder till den.

Men det är inte så lite frustrerande att läsa den nu när min kamera är på undersökning/reparation.
När garantin gått ut gick det inte längre att få skärpa i bilderna.
Så nu sitter jag här med en väldigt bra fotobok och ingen kamera, mer än mobilkameran som faktiskt är mycket bättre än den lilla röda kompaktkameran.
Förargligt, jag famlar hela tiden efter Kameran, som är hos kameradoktorn.

Och så ska jag läsa intressanta artiklar i diverse tidningar. Jag ligger efter med Hemslöjd. Alltid fullmatad med artiklar som inspirerar till både det ena och det andra i diverse material.
Det här numret som kom idag handlar om får, (man skulle kanske ha några får...?) Mattor i Kirgiztan, fettsvansfår, hur man klipper får, det kan man läsa om t ex. Det är inte första gången Hemslöjd har temanummer om får men ämnet är oändligt. Ändå tar de inte upp recept på mat.

Vid en avtackning häromdagen fick jag en bok om den svenska skogens historia. Lars O. Lagerqvist och Herman Lindqvist skrev och det verkar intressant, ska bli kul.

Zweigbergks bok Än klappar hjärtat har legat på nattygsbordet länge, och det är ju dumt eftersom jag inte kan läsa liggandes.

Men det här blev ju mest faktalitteratur. Mitt dåliga samvete, ett av dom, är klassikerna.

En radda finböcker står i bokhyllan och väntar, t ex den här.

När man läser så vackra böcker bör man nog tänka på hur man är klädd och sitta i en presentabel fåtölj eller vita trädgårdsmöbler under ett skuggande träd.
Växthuset duger nog det också.

Det finns så mycket jag skulle vilja läsa, men först ska jag få någon ordning på ögonen, det är liksom förutsättningen för att kunna läsa längre texter.

Fotografering Lördagsblogg

Det är syrran som har hittat på teman för maj och idag vill hon att vi ska ägna oss åt fotografering. Och det kan ju hon göra som har en ny fin jätteduktig kamera. Ganska onödigt egentligen för hon tog väldigt bra bilder med sin gamla kamera. Inte är jag avundsjuk inte, nähäädå.
Inte alls nästan.

Flera lördagsbloggare finns i spalten till höger.

Jag har minsann också en kamera, en liten kompaktkamera och är röd, faktiskt. Man kan ta rätt bra bilder med den också, tror jag. Det stod så i reklamen i alla fall. Om inte motivet flyttar på sig för då blir det svårt. Och så har jag ju iPhonen och den är ju hyfsad kamera i den också.
Och förr i tiden så dög det med lådkameror, för att tala om Instamatic.
Vem minns inte sin gamla Instamatic med kub-blixt.

En gång i tiden hade jag en liten Minox, fiffig liten kamera, den var så liten så den försvann.

Sjuk, eller möjligen lat

Jamen ärligt, såhär år det. Jag har ju en Nokia Coolpix P510, ganska bra faktiskt. Den var i alla fall det ända till garantin gick ut. Sedan började det bli svårt. Zoomen hängde inte med riktigt, det fungerade ok till hälften sen gick det inte att få skärpa där jag ville ha skärpa.
Den där fina fjärilen/fågeln som satt en bit bort den ville inte kameran se, låtsades inte om den bara och den där knallgula spindeln ignorera den totalt.

Jag klagade och gnällde och frågade dottern som är född i digital tid. Hon fixade och trixade och ändrade och skruvade, men det blev just inte bättre. Jag frågade sakkunskap om råd och fick väldigt många goda råd.
De flesta kunniga herrarna och damerna i fotoklubben pillade på kameran.


Sedan var den alldeles vimmelkantig och jag fick nolla den och ställa in datum och tid och ta bort ljud och sånt.

Men jag fick ändå inte någon ordning på zoomen. Det antyddes att det var SBK (skit bakom knapparna) och RTFM (Read the fucking manual) handhavandefel och jag kände mig bara dummare och dummare och riktigt misslyckad.

Den här pippin hittade ju kameran på

Men den här kanariefågeln (ellervadetär) gillade den inte, 

grannens buskar var intressantare.

Slokörad lommade jag iväg med kameran till butiken där jag köpt den och pep hjälp.

Det var Annika som tog emot mig och mitt problem. Hon pillade vant på kameran för hon är född i kamerabutiken och har en likadan kamera själv. Hon föreslog att jag skulle ändra fokuspunkt, det hade jag redan gjort. Annika småpratar med sig själv för det mesta och det låter såhär ungefär, Jahaja mhum, jaja, visst, jodå...
Hon började kolla zoomen och lät såhär ungefär Jahaja, mhum, jomen nu, nähä, men kolla nudå, nä det funkade inte, men den sladden ska den väl hitta, jomen nej ... osv

För varje gång kameraskrället  missade att fokusera  gladdes jag i smyg, det kanske inte jag som var oduglig fotograf. Det slutade med att hon tog kvar patienten och skulle kontakta Nikon eller skicka iväg kameran på reparation.
Men, sa hon oroligt, då blir ju du utan kamera men du kan väl låna den här så länge. Då blev det väldigt svårt en stund. Det var den kameran som syrran skrev om och länkade till den här artikeln. Om jag skulle låna den kameran så skulle det nog bli väldigt svårt att lämna tillbaka den.
Det är försäljningsknep det. Jag lånade den inte.

Så tyvärr, det blir ingen fotografering för mig den här veckan.

Fåglar Lördagsblogg

Idag skriver lördagsbloggarna om fåglar. Det har Karin Englund bestämt. Fler lördagsbloggare finns i spalten till höger för nu har jag möblerat om, har jag missat någon så finns alla kvar i fliken ovan.

Fåglar är inte mitt bästa ämne. Jag skiljer på två huvudgrupper, pip-pipare och gack-gackare. 

Pip-pipare har inte simfötter vilket gack-gackare plägar ha. 

Men jag lär mig och jag har förstått att den här lilla tjockisen är en blåmes, till synes ganska sur.

Jag tyckte löven på gräsmattan rörde sig och det var fåglar, bergfinkar enligt sakkunskapen. 

Jag har inte lyckats räkna hur många det är.

Ett rart domherrar poserade snällt på gräsmattan och Pensionären sa bestämt Nej det där är bofinkar. Näää, när jag nu änligen har lärt mig hur en fågel ser ut så ska han inte komma och påstå att dom bytt namn, heller!

Det här är en bofink och dom kan inte se ut hur som helst. 

Rättelse, det är en berfikhona.

Det är inte lätt att fotografera fåglar, men det satt en här alldeles nyss

Den här är jääättestor och jag lyckades få upp kameran innan den försvann i det blå, men jag undrar vad det är, fiskgjuse, örn?

Det är som sagt inte lätt att fotografera fåglar, huvudlösa är rätt ointressanta

Typiska gackgackare

Och så skulle fotoklubben ut och fotografera måsar. Det gick väl så där lagom bra

Inte riktigt det perspektiv jag ville ha

En gedigen samling halva måsar har jag i alla fall, fokus och skärpa hann varken jag eller kameran med. Men jag jobbar på det.

En trädgårdsbok att fnissa till

I helgen var vi hemma hos syrran och redaktören i södra Dalarna. På kvällen botaniserade jag i bokhyllorna efter något att somna till. Det är lite tunt med slöjdböcker så jag tog den trädgårdsbok jag hittade, dom kan ju vara rätt sövande.


Men det var inte den den här. Klockan blev sent innan jag somnade. Och jag hade roligt hela tiden, tack Elin Unnes.

Det finns både, inte alltför högtidliga, goda råd och vackra bilder och väldigt mycket humor.
Det här stycket t. ex:
"Enligt en amerikans undersökning sänker man risken att dö i förtid med 39% om man äter grönsaker som innehåller alfakaroten. Enligt den här helt och hållet seriösa undersökningen är det inte bara risken att dö i förtid av sjukdomar utan risken att dö, lite i största allmänhet, som sjunker. Alltså, du cyklar inte omkull lika ofta, blir inte påkörd lika ofta, stoppar inte fingrarna i ägguttaget lika ofta om du är er morötter."


Visserligen varnar hon för ta in pepparrot på tomten, den den sprider sig ohejdat. Och jag som blev så lycklig här jag hittade en 40-årig pepparrot som stått alldeles tyst och stilla i ett hörn av tomten, jag hade bara inte vetat vad det var för stora vackra blad. Nu har jag försökt flytta den, försiktigt. Varvid den tvärdog, det tyckte jag var lite otacksamt.

Den goda Elin kan ju teoretisera om odlingar , hon lever i växtzon 2 och då är det väl ingen sport. men kom igen på den här tundran i växtzon 5-6. Det är en utmaning.

Ät morötter!

Museer Lördagsblogg

Naturligtvis skriver jag om Siljansfors skogsmuseum.
Vad de andra lördagsbloggarna skriver om kan man se om man kollar fliken ovan.

Ett skogsmuseum kan ju låta lite märkligt, och det är det. Det här skogsmuseet handlar i korthet om hur man arbetade i skogen förr. "Förr" var i detta fall från början av 1800-talet och framåt.

Skogen är faktiskt grunden i Sveriges ekonomiska utveckling, av skogen gjorde man kol till ångmaskiner, hyttor och masugnar. Kolet användes till ånglok och ångbåtar som fraktade malm och allt annat.
Apropå malm så föreslår sakkunniga träkännare att man ska ha fura i stöttor i gruvorna, fura knakar i tid innan de går av så man hinner sätta sig i säkerhet. Kan vara bra att veta.

Den här träbiten är från den tallen,
årsringarna är täta

Förutom alla de byggnader, verksamheter, redskap och verktyg som finns på museet så finns det också träd (!) Bland annat en stock av en 7000 år gammal tall.

Om man lyckas förstora den här bilden nedan så kan man se hur mycket som har hänt medan tallen låg gömd i sanden. Det var jorderosion som gjorde att tallen kom fram, i de här trakterna är det sandjord och tallen låg under 1,5 meter sand.  Man insåg att ett stock som låg så långt ner i backen måste ha legat där mycket länge.
En analys med C-14-metoden visade att den var 7000 år gammal. När den föll var den ca 300 år, ytveden har ruttnat bort men kärnveden är  kvar. Nu är den konserverad med samma metod om regalskeppet Vasa och ligger i sin monter på samma sand som den legat på de senaste 7000 åren.

Jag har verkligen försökt ta en bra bild av tallen men vem är fotogenic vi den åldern, i en glasmonter så det får räcka med den lilla avsågade biten.

Det här är en bild som visar vad som hände medan tallen låg där den låg, om man förstorar bilden så ser man mycket intressant, temperaturkurvan t ex.

Det är så fiffigt att museet ligger alldeles intill SLUs försökspark, (Sveriges LantbruksUniversitet) och där finns också ett arboretum. Dvs ett levande trädmuseum. Eftersom jag är en inbiten trädkramare så önskade jag mig en guidning i detta arboretum av chefen på försöksparken. En mycket kunnig och engagerad karl.

Flottningsrännor hör till skogsbruket. På vintern körde man fram virket till vattendragen och på våren flottade man virket. Ofta var det så lite vatten i åarna så man dämde upp och samlade vattnet i flera dammar och släppte sedan iväg vattnet med stockarna i tur och ordning, damm efter damm. 

Samlingslokalen Milan

Det finns en restaurang också

Man kan diskutera det här med skog väldigt mycket. Vad är ett kalhygge? Står det fröträd kvar så är det inte kalhygge, säger vissa och andra säger att det är det. 

Blädning är ett begrepp, det innebär att man tar ner de träd som är färdiga för avverkning. Men det är då bara fasligt romantiskt och oekonomiskt säger en del som vill ha rationellare drift. 

Hur tätt ska man plantera? Man ska plantera för tätt då drar stammarna iväg på höjden och sedan gallrar man, står plantorna glest så blir det kvistigt virke. När man är på skogsexkursion kan man få höra två professorer gräla om detta bl a. 

Experterna är många som vanligt.

Ska det gödslas i skogen? Förr gick kor, får och getter i skogen, de betade sly och såg till att det inte växte igen och så gödslade de också, alldeles naturligt.

Naturligtvis så handlar det om skogsproduktion, att få fram så mycket virke som möjligt på kortast tänkbara tid, och nästan alltid fura, men det börjar resoneras om andra träslag också.

När jag ser skogen så ser jag slöjdmaterial, bär och svamp och vila. I morgon ska jag ta björklöv och hittar jag granrötter till att fläta korgar så vore det ju kul.

Och grankåda vore ju också bra.

Tråkig skog, alla träd är lika höga och lika gamla, och inte en buske inte kul att bli pinknödig här.

skogsmuseum

Maj lördagsblogg

Förra veckan var det "nästa vecka" som var lördagstema och den veckan har alltså varit. Och det blev inte som jag tänkte mig men det hade jag nästan tänkt mig, att det inte skulle bli alltså. Ändringskommittén är aktiv.
I maj är det syrran som har hand om våra teman och hon går ut hårt med maj som tema. Flera lördagsbloggare finns i fliken ovan.
Jag tror hon tänkte på månaden maj men i det här gänget har vi fri tolkningsrätt.

I maj händer allt på en gång, det ska röjas ur uthus och städas tomt och has avslutningsfester och avtackningar och gödslas i landen och grävas och planteras ut om man törs. Man åker till den nya återvinningscentralen och lämnar saker där och till Röda korset och loppisar. (och gör fynd) 

Men i juni kommer järnnätterna så då får man breda över det man planterat ut och skydda så gott det går för man vill ju så innerligt gärna att det ska vara sommar nudå.

Vinterkläderna krockar med sommarjackor i farstun och träskorna har flyttat ut på trappen och är svinkalla när jag ska kila ut och titta till i växthuset på morgnarna.

Men jag börjar med Första maj, en hårt beskuren bild där Pensionären demonstrerar sitt missnöje med att bankerna inte vill hantera kontanter. Och visst är det väldigt konstigt och ganska besvärligt, i synnerhet för näringsidkare som ska lämna in dagskassor och banken bär sig åt som om dom bara vill motarbeta verksamheten.

Och så blommar det. Men inte än, just nu är det inte mycket med växtligheten, vitlöken har börjat titta upp och det knoppas överallt men för tillfället är det mesta gråbrunt. Men alldeles snar så blir det så fint så.

Grannens häggmispel kan bli överdådig och när bären mognar är det ett stilla prasslande när fåglarna mumsar i sig.

Gulltöreln går inte heller av för hackor, den är liksom fin hela tiden

Vallmon lyser upp och den behöver man inte truga, den dyker upp lite här och där och jag har ingen ordning i min trädgård så det får väl vara så då.

 Smörboll fick jag av syrran, den är så fin och har vuxit till sig, vilket är duktigt gjort i den här sandjorden

Fiskgjusarna håller på och fixar och inreder i sina reden. Idag var jag bergis på att Kalakotka skulle lägga ägg, det såg ut som om hon krystade och nu ligger hon där och ser ut att ruva, men hon kanske bara tränar. Kalakotkas 2 verkar vara lite mera tankspridda men det händer saker även där. Det ska bli spännande att följa dom i år, måtte det gå bra.