Gamla papper och andra fynd

På något outgrundligt sätt har det spritts ett rykte på bygden, att vi samlar på allt gammalt.

Ja, jo, lite kan det ju ligga i det.

För några veckor sedan ringde en kvinna och ville prata med Pensionären, hon höll på att städa ur sitt hus för hon skulle flytta och hennes man som varit död i många år hade en del papper som Pensionären kanske kunde vara intresserad av. 

I en gammal trött portfölj som verkar ha varit med på många turnéer fanns bl a detta. Vishäften med noter från 20-30-talen. 

Ganska slitet

Halvårskoll lördagsbloggen

Frånsett att Blogger och jag inte kommer överens så ber jag att för önska er ett nytt trevligt år.

Vikingakvinnor i Årsunda vikingagård, det var ganska ruggigt den dagen yllekläder hade inte varit så dumt.

Juli, det är då det är som mest intensivt och bor man i ett turistområde så är det många besök. Det är mycket intensivt och lika kul och tids nog blir det november. Men vi hann med ett besök på textilvecka i Årsunda vikingagård.
Och det var vårdplanering för farmor som får flytta till äldreboende, äntligen.

Augusti Då fick vi glida fram med Ångbåt Engelbrekt och blev serverade middag medan vi kunde titta på duggregnet utanför fönstren. 

Lisselbyutställningen, årliga utomhusutställning gick av stapeln, en fantastisk tillställning som tyvärr ofta krockar med en annan fantastisk tillställning. Och så plockade vi bär, hallon blåbär lingon, Pensionären plockade mest. 

Farmors lägenhet skulle städas ur. Och när folk började prata om sista semesterveckan och inskolning och termisstart så insåg jag att jag är pensionär numera, det var mycket behagligt att luta sig tillbaka och tänka att det där skiter jag allt i.

september Mera lingon, Syjuntan ordnade födelsedagsresa till Växbo lin. Där tyckte dom tydligen att jag handlade för lite för de hade dragit dubbla summan från mitt konto, kan vara bra att kolla sånt ibland.

Pensionären begrundar Getabocken hos Pettas på Geta.

I september åkte syrran, pensionären och jag och hälsade på Pettas på Åland och lyckades pricka in konstveckan, det var mycket lyckat.

Gänget ordnade en överraskningsresa till en Ljuskväll i Bäsna trädgård. Visserligen fyller jag år i maj men då är ju livet så kul ändå så det är ju alldeles jättebra med uppiggande på höstkanten. Visst har jag trevliga vänner!

Farmors äldreboendet ville ha inflyttningssamtal men det flyttades fram, igen. Och så ramlade hon och bröt armen.

oktober farmor blev allt sjuk och dog den 31 okt.

november Jag lyckade äntligen komma med på kursen i yllebroderi, tyvärr var det tack vare någon som hade vinterkräksjuka som fick lov att lämna återbud.

Emma flyttade,  och vi kånkade flyttkartonger och städade och städade.
Och så var det begravning.

December, gick i ide, eller nej, bara nästan.

Någon dårfink sågade av majstången mitt i natten.  Man blir bara trött på dumt folk.

Jag bakade hårt bröd och matbröd och så bakade vi tunnbröd. Barnen kom hem och jul blev det också och slutligen stickade en mössa som blev så ful så jag började fundera på om jag ska utlysa en tävling om hur jag ska kunna få en mössa som inte får folk att se så förfärligt roade ut.
Tack Gnuttan i Wienerbrödslandet för kul bloggteman i december

God SlöjdarJul

God och glad slöjdarjul önskar jag alla. Nu när vi har stressat klart med julklapparna så kan vi slå oss ner med nöjesstickningen.

För det var väl ingen som trodde att jag skulle kunna låta bli. Det här blir en provlapp, spännande att se om jag klarar Tant Koftas uppifråntröja

Tradition del II. Bitå.

Vi bakade som sagt tunnbröd, till Pensionärens och mågens stora förtjusning.
–Detta är mat i sin renaste form, sa mågen högtidligt.
Folk som inte har den här tunnbrödstraditionen kallar ibland tunnbrödet för Moratidningen.

Såhär går det till att göra en tunnbrödsbitå. Det här är kult och tradition.

Man breder smör på en bit tunnbröd, mosar kokt potatis, stek sill och stekt fläsk (faktiskt) och breder ut på brödet

 Sedan rullas det hela ihop

I ena änden viker man upp en bit så inte det ramlar ut en massa mat.

Sedan är det bara att äta sin bitå, och han åt och njöt.

Nya traditioner lördagsbloggen

Idag vill Gnuttan i Wienerbrödslandet att vi ska skriva om Nya traditioner och i går började jag med en ny tradition hoppas jag.  Fler lördagsbloggare finns i fliken ovan.

Jag har länge letat efter en möjlighet att lära mig baka tunnbröd. Alla bagerskor som jag frågat har sagt att jadå, jodå, visst. Sedan har jag inte hört av dom mera. Förrän jag pratade med gamla grannen och väninnan Alice. Ja kom ni, jag har ugnen varm. sa hon. Emma hängde med. Kolla här också.
Men nu var det ju inte så enkelt, det är en del förberedelser och det mesta stod Alice och hennes Bengt för.

Bakugnen ska värmas upp, d v s den ska eldas med ved i en vecka.
Det ska inte vara vilken ved som helst. Det går att värma upp ugnen med granved men det går inte att baka med för granved sprätter. När man gräddar ska det vara björkved, så vi körde dit ett lass granved och några lådor björkved.




Så behövs det potatis, tio liter kokt och skalad potatis.

Så var det bara att packa, rågsikt, förkläde, sjal kring huvudet, sköna skor och kameran. Alice hade kornmjöl så det räckte åt oss också och rågsikten behövdes aldrig.


Potatisen ska malas, men inte allt utan lagom mycket.

Sedan gör man en deg av potatis och kornmjöl, det gjorde vi i assistenten och degen ska ha lagom konsistens. Därefter knådar man in lite mera kornmjöl och tar lagom stora degklumpar, en i taget.


Och så är det dags att göra ämnet, det ska kantas så att kanterna inte spricker när man kavlar ut kakan.




Och så ska det kavlas och kavlas och kavlas och hela tiden ska det vara lagom mycket kornmjöl under och över kakan. Kakan får inte lyftas för då går den av. Men Alice kunde jonglera med kakan och hon lyfte kakan så hon fick under luft och kunde svänga runt den. Det borde jag ha filmat.

Kakan ska kavlas tills den blir drygt en halvmeter i diameter. Så rullar man upp kakan på en pinne och stoppar in den i ugnen och rullar ut den på hällen i ugnen. Det var också en form av akrobatik som vi nästan lärde oss behärska efter ett tag.

Och så ska man vända kakan uppåner i ugnen,  även det fungerar osannolikt nog.

Så är det klart?

Nejdå. Mjölet ska borstas av och kakan vikas och hängas luftigt.


Förr hängde man kakorna i härbret, var det fuktigt väder så hade man mjukt bröd (blotbrö) och var det torrt så hade man hårt tunnbröd (skarpbullan).
Men har vi inget härbre så jag får väl ta ett snack med Pensionären, det är ju han som promt vill ha tunnbröd.

Nu är mina fötter alldeles platta och armarna alldeles slaka och om jag hade orkat så hade jag nog brett mig en macka.
Jag gör det sen.

Bara en sjal till

Jag ska verkligen inte sticka flera sjalar, dvs jag ska inte börja på någon före ju i alla fall.

Men ibland är det ju kul att se om jag lyckas lista ut mönstret.

Den här gången hade jag inget mönster utan körde med fria fantasier, det var mest konstruktionen, jag ville helt enkelt se hur fungerade.

När man stickar en trekantig sjal så kan man  ju börja i nacken, t ex. Man kan naturligtvis börja var som helst men ofta blir det i nacken och så ökar man i ytterkanterna och i mitten. Problemet är att en trekantig sjal har med mesta tyngden i ryggen och den glider lätt av. Det är trist. 

Jag är en frusen tant så jag vill ha sjal runt om så jag gjorde två i en liksom.

Varven blev ohyggligt långa och när det är sisådär fyrahundra maskor på stickorna så är det väl inte så smart att avsluta med en volang. 

Men nu är det avmaskat och klart och jag ska inte börja på någon mera sjal, den här veckan.

tror jag.

I dag, Lördagsbloggen

I dag vill Gnuttan i Wienerbrödslandet att vi ska behandlat ämnet I dag. Övriga lördagsbloggare finns  fliken ovan.

Men tyvärr, jag hinner inte blogga idag.

Väninnan och hennes hund är här och hon vill gå en loppisvända, hunden är nog inte så intresserad, men loppis är ju alltid kul så jag är med, mest som guide för väninna har lika klent lokalsinne som jag. Prylar har jag så jag klarar mig, men det är klart att hittar jag en vacker vävnad eller ett gammalt hellinnelakan så får det nog följa med hem.

Egentligen borde jag nog baka igen för det där hårda brödet bara försvann, och kakorna, ja jag vet precis vart dom tog vägen och nu är dom slut. Men inte idag, jag får baka en annan dag.

Det hade varit trevligt om vi hann baka pepparkakor tillsammans med vi kanske ska ta det en annan gång för i dag blir det nog lite stressigt.

Men nästa vecka, då ska jag verkligen…

Bakverk

I december är det Gnuttan i wienerbrödslandet som hittar på bloggteman åt oss lördagsbloggare, kolla i fliken ovan.

– Ta en kaka till, sa svärmor och det gjorde vi så gärna. Hon bakade allt vi kunde konsumera och lite till. Det kom en strid ström av bullar och kakor från hennes kök.
– Det ska vara riktigt smör, sa hon, och grädde.
Hennes mjuka pepparkaka med lingon, gräddfil, smör och mycket kryddor var en dröm. Som en dröm var också havrekakorna, mina favoriter.
När hon inte bakade så stickade hon raggsockor. Varma fötter och mätta magar, det var viktigt.

Och det var så gott och jag tog gärna en kaka till. Det slutade naturligtvis med att jag måste skärpa mig och nöja mig med en kaka och lite annan skärpning överlag och efter ett år hade jag faktiskt gått ner 7 kg.

Nu lever inte svärmor längre och strömmen av kakor har sinat. Hennes receptböcker hamnade hos oss och vandrade snabbt vidare till dottern som ruvar på dom som en skatt.
Och här sitter jag och väntar på kakor!

Men jag har receptet på mina favoriter.
och det ska ni få, smör ska det vara som sagt, mycket smör.

Svärmors havreformar
4 hg smör
6 dl vetemjöl
1,5 dl socker
6 dl havregryn (gärna fiber-)

Det är så mycket smör i degen så man behöver inte smörja formarna. Man trycker bara ut degen ganska tunt i formarna och gräddar i … tja 220 grader. Det finns sällan någon beskrivning på hur beredningen ska gå till.

Nej nu måste jag baka havrekakor.

Men häromkvällen var jag väldigt ambitiös och bakade  hårt bröd och det är väldigt nyttigt och väldigt gott och här kommer det receptet:

Nej, jag har inte gräddat i stora bakugnen

Hårt bröd

13 dl 37-gradigt vatten

50 gram jäst

1,5 liter grovt rågmjöl

1,5 liter vetemjöl 

1,5 msk salt

1,5 dl linfrö, 

2 dl sesamfrö 

2,5 dl solrosfrö 

Det skulle nog blir bra med lite anis och fänkål i också, jag har inte prövat än.

Rör ut jästen i vattnet, och tillsätt resten av ingredienserna. Arbeta till en smidig deg.

  

Kavla ut i grovt rågmjöl till tunna, tunna kakor först med slät kavel och sist ett drag med kruskavel. 

Grädda i 250 grader 6 min. Jag har plåtarna kvar i ugnen så de är heta och brödkakorna lägger jag på bakplåtspapper och drar över dom på plåten. Det är bra att vara två, en kavlar och en gräddar. 

Av den här satsen blir det jättemycket bröd, men det är bara att ge bort några kakor

Uppdatering

Havrekakor enligt svärmor. Nu känns det mycket bättre.

På allmän begäran (dvs syrrans) kommer här receptet på svärmors mjuka pepparkaka. Det smälta smöret ska nog i smeten i samband med mjölet och kryddorna tror jag.

Såga majstång

En annan majstång

Någon drabbades i natt av arbetslust och tog sig för med att såga ner majstången i byn. Helt meningslöst och väldigt obegripligt.

Det är ju inte helt ovanligt att det sågas ner julgranar på bus, det kanske någon slags motsvarighet till att elda halmbocken i Gävle så nu tog man en majstång som omväxling, kanske dom inte visst att granen som skymtar till vänster är vår rotfasta julgran.

Självklart tycker alla att det är osedvanligt korkat.  Och sjävklart ställer det till väldigt mycket extra arbete. En majstång i våra trakter är nämligen inte vilken stolpe som helst. Den återanvänds år efter år tills det är dags att byta ut den eller tills den, ve och fasa, går av när man reser den på midsommarafton.

Det ska vara en senvuxen gran, lång, eller hög, den ska fällas mitt i vintern därför att då är den som torrast. Sedan ska den ringbarkas och torka långsamt i skuggan. Så efter ett par år kan den tas i bruk.

Om man har väldigt mycket arbetslust kan man t ex stapla några  kubikmeter ved åt mig. Snart finns det snö att skotta och skulle arbetslusten dröja till sommaren så ska huset målas om.

Förberedelser lördagsblogg

Idag tycker Pysseliten att vi ska skriva om förberedelser. Jag tror hon siktar på julförberedelser.

Att stöpa ljus är väl en typisk julförberedelse, det här är förra årets insats på den fronten. Det var andra  gången i mitt vuxna liv som jag gjorde det.

Förberedelser är något som folk alltid hållit på med. Man samlar och plockar och gör förråd. Och så småningom börjar man döstäda och göra sig av med alltihop.

Den här bilden är alldeles obegriplig utan förklaring. Så här är det, de där trästolparna som sticker upp ur sanden är inte träd som har vuxit där utan tunna trädstammar som bankats ner i strandkanten, kallas mjogar, och stenarna har lagts dit, allt för att strandsko älvstranden så att vårfloden inte skulle ta med sig marken. Det hade nämligen hänt allt för många gånger. Varje hemman var skyldiga att leverera en viss mängd mjogar försedda med bomärke till strandskoningen. Nu är älven reglerad och faran är över.

Och hela arbetslivet har vi sett fram emot pension, en del med bävan och en del med förväntan, men är vi förberedda?

Vi har förberett oss för vintern

Men grannens vedtravar var vackrare så jag visar inte våran. Barksidan ska vara neråt så att veden kan torka bättre och vedtraven ser så mycket gladare ut.

I våras var det en blåmes här och förberedde sitt boende men det var för litet, det skulle visst bli tillökning, så det blev aldrig någon inflyttning. Dessutom tror jag den var lite för tjock för hålet.