Julkort

Jag skickar bara ett julkort i år och det går till läkare utan gränser.
Och inte heller skickar jag något julbrev och berättar hur året har varit. Orsaken är bara att jag inte vill göra någon avundsjuk.

Vi har det helt enkelt väldigt bra och ingen dramatik har inträffat. Pensionären har avslutat flera uppdrag och vi äter frukost tillsammans nästa varje dag! Han har dessutom börjat röja i sitt rum och slängt sisådär 150 kg papper (det märks inte).

Eftersom vi inte har någon katt får jag spinna själv. Det är mycket lugnande.


En lugn och fridfull jul önskar jag alla och ett lika fridfullt 2016. Världen är nog dramatisk runt om oss.

Ps och inga raketer och sånt va, det bara kostar pengar och skrämmer djur. Ds

Så har det alltid varit Lördagsblogg

Idag tycker Anna att vi ska skriva om hur det alltid varit. Hur de andra lördagsbloggarna har det kan få reda på via fliken ovan.

Hårt bröd,
sånt gör jag alltid till jul nuförtiden

Fast det var ju länge sedan jag gjorde som det var förr. Traditioner förändras och liksom klingar av till förmån för nya. För traditioner har alltid funnits, så har det alltid varit.

Det lär ha funnits en hushållsgris i min familj man skulle ju ha det förr. Men det var innan jag föddes, jag vet inte riktigt om jag ersatte grisen eller hur det var.

Visst julstädades det väl som seden föreskrev, men inte överdrivet, mamma hade ofta roligare saker för sig. Jag minns att vi åt middag vid diskbänken ibland för att matbordet var belamrat med papier mache eller lera eller batik eller vad det var som för tillfället var på tapeten. Just det tapetklister användes t ex när vi gjorde trådballonger.
Så var det ofta förr, d v s i mitt barndomshem. I alla fall är det så jag vill minnas det.

Och så bakade hon, pepparkakor, lussekatter, pepparnötter och strassburgare. Moster Frida kom med polkagrisar och en fruktkaka som var torr redan från början. Och en filt från Tidstrands yllefabrik. Hon köpte ofta stuvbitar och ansåg att det räckte till barnfilt. Det gjorde det inte.

Prästgårdsnötter, andra bakningen,
den första tog slut

Skyltsöndag var det också och det var spännande. Nu i vuxen ålder har jag pratat med bekanta om hur vi såg på sakerna i skyltfönstren. Finaste dockan i skyltfönstret med leksaker t ex. Den ouppnåeliga som bara var till för att titta på. En bekant var helt oförstående och sa att hon den skulle hon ha, det var bara så. Det är tydligen lite olika hur man förhåller sig till saker och ägande redan som barn.

Idag var det repris på julskyltningen här i byn, dvs köpmannaföreningen hade skaffat tillstånd till försäljning för alla. Det innebar att skolklasser och andra fick sälja sina bullar mm på gågatan. Syjuntan tog dit bord och två av kvinnorna från asylboendet kom sålde sjalar och broderier som de gjort under hösten. Några av oss infödingar var med och raggade kunder och hjälpte till.
Det kan behövas förklaringar ibland, det är inte så lätt när man kommer från Etiopien och Syrien.
Dom sålde nästan allt och var väldigt nöjda och ganska frusna.

Men det roligaste var att alla var så välvilligt inställda och hjälpsamma. Så tror jag också att det alltid varit.

Men tog jag några bilder, icke, jag frös för mycket om fingrarna, så har det också alltid varit.

Salig blandning Lördagsblogg

Idag vill Anna att vi ska skriva om Salig blandning. Och jag har funderat och funderat... till slut hamnade jag i julkrubban. Det är väl en salig blandning det. Där är både människor och djur från alla håll. Men med den rådande debatten som bakgrund så måste man ju fundera ett varv till. Om man tar bort flyktingarna från julkrubban, och judar och araber och afrikaner så blir det ju bara kvar en åsna och en ko.
Så det är nog bra med en salig blandning.

Den andra saliga blandningen jag kom att tänka på är mat. En soppa som serverades i församlingshemmet en onsdagslunch. Det var kockens avskedslunch innan han gifte sig med sin vän och flyttade från orten. En riktigt god soppa var det.

Fisksoppa med curry
1 stor lök
1 msk curry
1 msk smör
Hacka löken och fräs alltihop i en kastrull
1 pressad vitlöksklyfta
0,5 liter buljong
1 burk hackade tomater
(hit kan man förbereda)
2,5 dl grädde
1 burk persikor i bitar
300 torsk i bitar

En annan maträtt som väl också kan kallas salig blandning är Axnérs nirvanagryta.
Jag fick receptet av honom någon gång på 80-talet som tack för receptet på min choklad som jag gjorde för att stilla chokladsuget vid mensen.

Den döptes senare om till Jourgryta eftersom den blev kvinnojourernas nationalrätt i flera år.

Flera lördagsbloggare httar du i fliken ovan

lördagsblogg Övning ger färdighet

Idag vill Anna att vi ska skriva om att övning ger färdighet.

Och det är ju så sant så, men så ska man komma sig för också.
Syrran skriver om yoga (hon snor ofta mina ämnen innan jag hunnit skriva, hur vet hon?) Men jag skriver också om yoga. Det var förresten hon som satte mig på yoga-spåret. Förmodligen var jag ganska otrevlig, sur och bitter och nybliven arbetslös på ojusta grunder.
– Yoga, sa syrran
– Phf, sa jag, det kan nu roa er med i stan, sånt finns inte här i skogsbrynet.
Men det gjorde det, en Prova-på-yoga. Det räckte.

2004 började jag en yogalärarutbildning på Deva Espania. Vid vägs ände i Andalusien.  Och sedan dess har jag hållit på och nu får jag inte sluta för deltagarna,  det är nog tur för mig det.
En del har hängt med från början.

Här är en liten julklapp, ett yogapass som jag komponerat. Man börjar i sängen och slutar passet med att man står på golvet, vaken och pigg: God morgon yoga

Favoritställning

Men så har jag övat på annat också, jag fick ju för mig att jag skulle bevisa att jag inte var helt obegåvad, så jag skulle sticka spetssjalar. Det gick väl sådär.

De där tussarna nere till vänster är misslyckanden som jag rivit av och börjat om. Sedan kom jag väl en bit och tyckte mönstret var för tråkigt så jag började på en annan sjal. Som blev klar faktiskt, och en till och en till...

Jag kanske borde ge mig nu.

Panna Frost Flower heter den.

Men så var den en som var så vacker och den ville jag verkligen klara av och det gjorde jag också. 

Sevilliano

Nu har jag hittat en som jag har gått bet med. Hittills. Det finns inga mönsterrapporter och varje varv är unikt men skam den som ger sig, jag ska nog klara den också, så småningom. 

För närvarande är det muddar. Jag övar.

I en flik ovan finns det flera lördagsbloggare.