Tystnad som talar

Det är Pettas som har uppfunnit teman för september och idag är ska vi behandla Tystnad som talar och därmed har jag pratat färdigt, nästan.






En ängel som finns på Kastelholms slott på Åland påminner oss om att gå och rösta i kyrkovalet i morgon


Kommentarer

  1. Pysseliten15 september 2013 kl. 08:00

    Det ärendet som är så härligt med bilder! Dom talar för sig själv. Ofta när jag tittar på konst, vill jag inte ha konstnärens "förklaring", utan få den själv - från bilden.

    SvaraRadera
    Svar
    1. englundskan15 september 2013 kl. 09:55

      Men ibland är konstnärerna så kluriga så det kan vara kul att se hur dom har tänkt, men är det rätt skönt att tänka själv också.
      Och jag vill inte träffa konstnären, i synnerhet inte favoriterna, dom når sällan upp till den tron man satt deras bilder på.

      Radera
  2. Karin15 september 2013 kl. 08:47

    Ängelns tysta budskap hörs klart och tydligt.
    Fina bilder!

    SvaraRadera
    Svar
    1. englundskan15 september 2013 kl. 09:57

      Tack (noterar nöjt att jag har nästan samma skärpa i bilden som den på Gullefjun)
      Ängeln var bra snäll som ställde upp.

      Radera
  3. HeLena15 september 2013 kl. 11:10

    Landskapet höljt i dimma är mycket skön talande tystnad.

    SvaraRadera
    Svar
    1. englundskan15 september 2013 kl. 12:54

      Då är det stilla och lugnt. Det kan behövas i skarven mellan höstens brokighet och vinterns mörker.

      Radera
  4. Musikanta16 september 2013 kl. 14:28

    Underbart inlägg!
    Ingrid

    SvaraRadera
  5. Musikanta16 september 2013 kl. 14:28

    Underbart inlägg!
    Ingrid

    SvaraRadera
  6. Musikanta16 september 2013 kl. 14:29

    Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  7. Musikanta16 september 2013 kl. 14:30

    Det blev dubbelt, därför tog jag bort kommentaren.
    Ingrid igen

    SvaraRadera
    Svar
    1. englundskan16 september 2013 kl. 15:15

      Jag blir bara gladare av sådana upprepningar. Underbarast var i alla fall museievakten som snällt ställde sig framför vingarna. Han verkade faktiskt ganska van.

      Radera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Knäpphärvil

Bild
Vad är det egentligen, knäpphärvel? Ska man använda det som skällsord så passar det ganska bra på en virrig människa med många idéer, men rätt praktisk också.  Knäpphärveln är en praktisk sak nämligen. På 1700-talet kom man på att nu skulle vi inte importera textil från andra länder, transporterna var osäkra och kvalitén skiftande. Dessutom behövdes det jobb. Nu skulle det produceras inom landet (verkar bekant). Man importerade fårraser för ullproduktion och man odlade lin men det fick ju lov att vara nån ordning också så det infördes en standard. En härvel skulle ha en omkrets på 1,5 aln. En passma, del av härva, skulle ha 60 varv och en härva skulle bestå av 10 passmor. När sedan spinnerskan kom till uppköparen med sina härvor så blev härvorna vägda och därmed blev priset satt. Garnet som spunnits på spinnrocken vevar man upp till härveln. Spolar till gamla spinnrockar är en bristvara. Det måste ha varit lite kul att göra en knäpphärvel. Om man vevar lite till kommer den lilla piggen
Läs mer

Konstiga vävstolar

Bild
Hur kan det komma sig att det samlas så många konstiga vävstolar här hemma? Först ärvde jag mammas, som varit farmors, en normal trissvävstol. Sedan fick jag en liten behändig sak som visserligen har full bredd men är kort. Det innebär att den har dåligt skäl och man måste släppa fram varpen ofta.  J.C.Iwalds vävstol är t o m hopfällbar Såhär ser själva kontramarschen ut. Därefter fick jag en vävstol med kontramarsch. En mycket egendomlig variant med linor och trissor. Konstruktören hette J.C. Iwald från Rörösjö, det står så på en mässingsskylt, patentnummer och allt.  Kontramarschen finns i en låda ovanpå vävstolen och det behövdes ganska mycket funderande innan jag kom på hur det eventuellt fungerade. Riktigt knepigt blev det när en lina gick av... Ingen vet något om Iwald trots efterforskningar. Och 20 meter plädvarp  från 70 talet  satt det i den.  Det var väninnan som tömde sitt föräldrahem. Jag fick en normal vävstol också, 130 bred, det är bra när man väver
Läs mer

Blåblus och spetssjal

Bild
Pensionären, dvs maken, har problem och därmed har jag också det. Han vill inte jobba för han har ingen blåblus. De han hade har tagit slut. Men det är ju bara att köpa nya, såklart, sa jag. Men si det var det då rakt inte. Det finns inga blåblusar längre. Men det är ju klart att det måste finnas arbetskläder tänkte jag och sökte på nätet. Jag har absolut inget emot Björn Skifs (mer än att han inte såg mig på Folkets hus i Säter 1965) Det är rockbandet Blåblus med Björn Skifs som är det enda alternativ jag får på nätet. T o m Wikipedia förklarar frankt att Blåblus var ett svenskt rockband. Tvärs av i ryggen sprack den, för när karlar tar av sig skjortor och tröjor så tar dom ett stadigt tag bak i skjortkragen och drar, klart det går sönder. När kvinnor drar av sig så lägger vi armarna i kors och tar tag i sidsömmarna och lyfter upp tröjan över huvudet. Varför är det så?  En blåblus är en klassisk arbetsskjorta i bomull. En bussarong helt enkelt. Den har sina fördelar.
Läs mer