onsdag 25 november 2020

Mora sommardräkt del fem

 Nu gäller det livet.

Vi var ju tre kvinnor som ville ha tyg till livet på Mora sommardräkt. Det är en livkjol, dvs det sitter ihop. Grön varp hade vi enats om men inslagen varierade, jag hade samma i inslag som i varpen, Agneta hade en lite annan grön nyans och Birgitta hade oblekt lingarn som hennes mamma spunnit, eller var det mormor? Lyxigt.

Lingarn 16/2 i både varp och inslag


Till slut blir det lite för trångt för att få igenom skytteln.

Birgittas tyg syns nästan inte men det finns där nederst, men vart tog den gröna varpen vägen?


Gör en provlapp säger dottern och innan jag satte saxen i mitt egenhändigt vävda tyg så ville jag verkligen sy en provlapp, dvs ett provplagg. Det fladdrar lite fånigt vid ärmhålet. Bystveck hade man inte på den typen av plagg, inte ens byst.  Det var bara i vägen när man jobbade. Men man kan dra i rynktrådar så formar sig tyget lite.


Sen är det bara att klippa då. Ganska nervöst var det ju.


Men kjoltyget då? Tyget som jag inte klarade av att plissera själv för mina artroshänder vad hände med det? Jo det visade sig att det finns en kvinna som äger en plisseringsmaskin och dit for jag med tyget. 
Hon hade köpt plisseringsmaskinen från stockholm!

Så nu var det bara att vänta, igen.

2 kommentarer:

  1. Ujejujjejuj! Att sätta saxen i ett sånt tyg är inte lätt!
    (Och ligger inte bakstycket upp och ner ... ?)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det var verkligen nervöst, och mönstret jazzade runt på många sätt för att vara så tygekonomisk som möjlig. På bilden ligger bakstycket mot vikt kant. Sidstyckena är rejält förlängda ifall man skulle behöva lägga ut det. Eventuellt.

      Radera