lördag 25 november 2017

ekologiskt och eller närproducerat

Varför välja?
Ekologiskt och närproducerat är ju inte nödvändigtvis samma sak, men det kan vara det.

Jag går till grannen och köper ägg, samtidigt tar jag med mig lite hönsmat i form av potatisskal  från den ekologiska potatis jag köpt från grannbyn. Torrt bröd från ekologiska bageriet kan de också få mm.
Äggleverantörerna har nog frusit om rumpan för så värst mycket ägg har det inte blivit på ett tag.

Sen tar jag en promenad och kollar hur det står till med ullproducenterna som betar i hagen ner mot älven.
För närvarande håller jag på att spinna förra årets ull och snart kommer årets lammkött.
Alltså, först klappar jag dom sedan spinner och stickar jag av dom sen äter jag upp dom. Så är det, livet på landet.
Landskapsvårdande ull- och köttproducent, som kinderägg nästan

Värre är det med mejeriprodukter men det lär ska vara från dalakossor.

Hjortron, blåbär hallon och lingon kommer också från trakterna även om det kräver viss bilåkning, vinbär och krusbär från trädgården.
Det är ingen promenad i parken att plocka hjortron och glest är det mellan dom
Trattisar däremot kan det finnas obegränsat av och det gjorde det i år, till slut vägrade jag plocka mera.

Hejdlösa
Men vi har problem i den här byn. Mager sand ger det dåligt att odla i, morötterna blir som stoppnålar. Purjolöken ser ut som vanligt gräs.
Karl Erik Forslund skrev Med Dalälven från källorna till havet. Han var en grundlig man och skrev om varje by. Om vår by skrev han sålunda:

"I Selja voro de först också urmakare, sedan gjordes här mest massarbeten av enklare slag, främst urtavlor och mässingskammar, i synnerhet på 60 och 70-talen, Folket var klartänkt och filosofiskt anlagt, men ansågs mindre för sig, hade dåligt jordbruk och var undernärt. Handlaren Bergqvist på Strand var deras förlagsman, han skickade ut flera hästlass kammar i veckan och vart stormrik, men urmakarna och de kringvandrande försäljarna voro och förblev fattiga."

På ett annat ställe skriver han att jorden är mager men går att odla om man blandar med torv. Men jag tar min skottkärra och går till grannen och får hästdynga, för hästar är det gott om. Även om jag fått råden att antingen flytta härifrån eller odla i pallkrage så ska jag väl kunna klämma något ur jorden.


Arbetshästar som levererar dynga, ibland går dom på forkörning till Röros.

7 kommentarer:

  1. Mina kommentarer försvinner. Alltför olämpliga?
    Försöker väl ett annat spår, dårå: jag tror att den där rättstavningsfuriren varit framme och gjort om ett ekologiskt bageri till ett ekonomiskt. Kanske är både och?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Skumt, men detsamma hände mig hos Olgakatt för ett tag sedan.

      Radera
  2. Svar
    1. Alldeles utan att jag gjort nåt...men det är väg bra om det läker av sig själv.

      Radera
  3. Hästdynga och guldvatten därtill kan bara bli bra! Du ska se att morötterna blir som åtminstone lillfingrar. På tal om att till slut äta upp lammen så undrar jag hur de sk djurvännerna tänker när de vill att kor och grisar ska få leva ”naturligt” och inte slaktas eller mjölkas. Var skulle dessa fria kor och grisar bo och leva? Och av vad vintertid?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja dynga är nödvändigt och guldvatten. Det finns ett uttryck här: "Hem och pissa på umborrn". Om ett barn frågade om hen fick springa till grannen och leka så blev svaret att hen skulle komma hem och "pissa på umborrn". Umborr är ett dialektord för torvströ.
      Numera göder vi sjöarna med det.

      Radera
  4. Tänker mig att du som tänker så klokt och ekologiskt och ekonomiskt med tanke på miljön kanske kan sälja morötterna som stoppnålar. Ett litet öga i ena änden bara...
    Ett tips vad gäller morötterna är att också återanvända komposten innan den har blivit kompost, gröngödsling. Gräv ner i morotslandet och det blir som tummar eller så.

    SvaraRadera