lördag 21 mars 2015

Planering Lördagsblogg

Jodå, jag har hittat på det alldeles själv, dagens tema, för det är jag som har hand om teman i mars. Flera lördagsbloggare finns i fliken ovan.

Visst har jag hittat på't alldeles själv, ämnet Planering. Undrar hur jag planerade då? Egentligen hade jag tänkt skriva blogginlägget i går kväll (som jag alltid tänker) men så blev vi bjudna på middag hos goda vänner och det blev oskrivet.

Jag är inte bra på det där med att planera och jag tror det är en släktkrämpa. När jag läste syrrans blogg så hade hon redan berättat om problemet.
Problemet är Ändringskommittén. Eller egentligen är det kanske att vi (=jag) låter mig styras av Ändringskommittén. Lite beundran känner jag allt inför folk som gör det som de hade tänkt sig utan att ängsligt snegla på andras behov och önskemål.

Ändringskommittén består dels av lättsinne och lättja, prokrastinering säger syrran och det låter ju bättre. Det betyder att man skjuter upp det som ska göras. Putsa fönster, skriva en succéroman eller eller tvätta bilen t ex. Och dels befolkas den av yttre omständigheter såsom väder (det regnar och då putsar man inte fönster) eller helt enkelt oväntat besök, det vill man inte missa i glesbygden. Då stannar man hemma och tar hand om gästerna även om man planerat att åka till fäboden t ex.

Till fäboden och tystnaden åker man med bok och stickning. 

Plötsligt händer det hävdar trisslotteriet. Visst, men mina vinster är så konstiga. Svågern frågade om jag ville ha ett knippe bambu. Jatack, det kan ju vara bra i något slöjdsammanhang och ett knippe är väl vad man greppar om med en hand. Trodde jag.


Så kom han med en släpvagn, det hade jag inte planerat med.

När man går på auktion är det svårt att planera vad man ska ha med sig hem.
Jag hoppas att jag är förlåten för att jag tog med mig en hög med gamla vävskedar i trä för några år sedan. Auktionen var avslutad, ingen hade visat intresse för vävskedarna som låg och skräpade bakom ett uthus. Då tog jag dom. Då hade jag inga planer för vävskedarna men det kändes som om det skulle kunna bli något.


Nu vill Sätergläntan ha vävskedarna, där blommar kreativiteten ymnigt. Det ska bli spännande fortsättningen.

Den här dikten har följt med genom alla mina datorer, det är mycket man inte planerar men som blir gjort ändå.

Husmor!
På väg till toa städar jag.
När jag går genom vardagsrummet
vattnar jag blommorna,
sopar undan i öppna spisen,
viker ihop tidningarna.
På väg genom köket
ger jag hunden mat.
plockar undan koppar,
sätter på kaffet.
I hallen rätar jag till mattan,
lägger vantarna i lådan..
I badrummet äntligen.
Jag plockar ihop torra kläder,
byter handdukar.
slår på tvättmaskinen.
Och så sätter jag mig på toaletten.
Medan jag sitter där torkar jag golvet..


Av Berit Östberg ur tidningen Sirene 3/83

21 kommentarer:

  1. Den dikten gillar jag men undrar ibland hur det går till att torka golvet medan man sitter på toaletten. Det kan ju bara vara en liten bit man når, eller? F ö brukar jag rensa i kattlådan när jag sitter där. Det kanske också räknas...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det var nog en väldigt liten toa. Kattlåda räknas säkert, istället för hund liksom.

      Radera
  2. Ja, det var en effektiv husmor i dikten. Det är roligt att planera, men ännu roligare att få oväntat besök! Det får man sällan här i min Stockholmsförort.
    Trevlig helg!
    Hälsningar
    Birgitta

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja självklart är det roligt med oväntat besök (utom när en lastbil lutade sig mot huset) och det händer då och då att man tittar in till varandra här i byarna. Men ska man fara iväg och ha en tid att passa så blir det ju lite tråkigt.

      Radera
  3. Underbar dikt - det är ju som det brukar vara. Innan jag sätter mig vid datorn måste jag...
    Igår fick vi ett oväntat besök. En flicka från mellanstadiet frågade om vi hade batterier eftersom de samlade sådana i klassen till en tävling. OM vi hade! Härligt att bli av med. Helt fantastiskt också att du blev av med en massa vävskedar som du inte hade användning av.
    Det där med prokrastinering känner jag väl igen. Det går ju så jättebra att skjuta upp allting nu när man är pensionär. Blir det inte den här veckan blir det kanske nästa. Eller aldrig...
    Önskar dig en skön helg!
    Ingrid

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja medan brödet gräddar så laddar man tvättmaskinen och diskar och hämtar posten och vips har man bränt brödet bara för att man bytte några ord med grannen...

      Visst, man blir prokrastineringsporffs med tiden, det gäller bara att träna lite strategiskt.

      Radera
  4. Alla dessa vävskedar; metervis med mattor, löpare och klädestyg ser jag för mina ögon! Livsväv och dunka dunk, någon sa att kvinnornas frustration, ilska och slit vävdes in i tygen. Att dunka ut sin frustration och Dikten Husmor här ihop. Tänk att den blivit så "gammal" fast nog är den tidlös kanske. Hon hade skurtrasa på skaft, så hon kunde ta hela golvet så klart! Faktum är att jag testade en gång .... vad en liten gumma kan gno ...
    Det är kul att läsa din inlägg som förut sagt.

    SvaraRadera
  5. Så är livet enligt dikten. Jag känner igen det och det andra du skriver i din bloggLördag också.
    Kram Marie

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den dikten verkar vara evig, om du läser mitt inlägg under rubriken Citat så har jag ett citat av Selma Lagerlöf där hon tror att jämställdheten ska ta 100 år att få till. Och det räckte ju inte.

      Radera
  6. När funderade lite till på det där som ibland uppfattas som bristande planering kom jag på att jag nog skrivit om det tidigare. Något om att överplanering är en större tidstjuv än underplanering. Och ser man på! Det var ju lördagstema redan i juli 1012 (fast då var det fredagsteman): http://www.karinenglund.com/2012/07/fredagstema-planering/

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja jäsiken, har man sett! Vad ska man dra för slutsatser av detta? Och till råga på allt är det jag som föreslagit det båda gångerna. Ett trauma jag inte kommer ifrån?
      Tur att det är så många nya med i bloggänget.

      Radera
    2. Tema på tema ..intressant upptäckt systrar! Ni är för härliga! Vi nya känner ju inte igen det. Så nu blir det mer planering om planering ..

      Radera
    3. ..läste nu ditt inlägg om planeringen 2012 + kommentarer: Mycket nöje!

      Radera
  7. Gillar dikten. Kanske p g a att jag känner igen mej! Supereffektiv eller kanske bara tankspridd!?!?!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Observant och praktisk skulle jag vilja säga.

      Radera
  8. Jag är inte heller någon bra planerare. Försökte kommentera ditt inlägg i början av veckan, men något hände och kommentaren försvann. Planerade då att göra det nästa dag, men glömde det, men nu är jag i alla fall här... gillar att läsa dina texter... och dikten är fantastisk :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Blogger lever sitt eget liv, ibland är det alldeles tji.

      Dikten är fin och visst känner vi igen oss, den förekom i de flesta radikala tidningarna på 80-talet. Men vem Berit Östberg var kom vi aldrig underfund med.

      Radera
  9. Har aldrig fått medalj i planering! Har aldrig torkat golvet när jag sitter på toa heller men dikten är slående för morsor med många järn i elden tror jag! Missade ditt lördagstema förra veckan tydligen. Fäbodar har jag många barndomsminnen från. Det fanns barn som fick en grindslant när de öppnade grinden för bilar som var på väg till fäboden! Det minns jag som satt i bilen och hellre skulle ha velat öppna grinden! Fäbodar har en väldigt speciell charm!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja fäbodar är fridfulla, eller var. Nu är det icke önskvärt att ha varken kor eller getter där och motorgräsklipparna knattrar omkring. Ackja, det är nya tider nu.

      Radera
  10. Åh, det här temat får jag nog också återkomma till! Hinner inte med att blogga - eller om det är den där planeringen som stökar.

    SvaraRadera