onsdag 19 mars 2014

Mössfabriken

Första gången jag förstod vitsen med en vits när jag var barn så var det när jag såg en liten skämtteckning på ett par katter som satt utanför en fabriksport med skylten MÖSSFABRIK. 
– tror du vi kan ha missförstått något? sa den ena katten.

Mössor är ju ett problem, vad jag än sätter på huvudet så är det missklädsamt och jag ser uppriktigt samt inte riktigt klok ut.  När mamma och jag behövde pigga upp oss så provade vi hattar och fnissade glatt.

Ett annat problem med mössor är att det försvinner en per säsong, jag har ingen aning om vart dom tar vägen men borta är dom och i vinter försvann favoriten ganska tidigt. 


Numera har jag ju tid så jag satt igång att sticka en mössa

Den blev väldigt ful och det är precis mina färger, grå-beige-blek. När jag satt på mig den skrattade alla åt mig och skakade på huvudet och sa Nej. 
Så det var bara att sätta igång med en till


Det blev inte bättre, den är jättestor och passar nog på en ungdom med korvhår. Eller också kan man använda den som bollkasse till ett handbollslag, nästan i alla fall.

Så det blev till att leta mönster igen, och garn



Den här blev till slut en favorit men jag har testat några varianter innan jag kom fram till detta:
Jag stickade en remsa 16 maskor och 150 varv rätstickning. Sedan stickade jag ihop remsan och plockade upp maskor på kanten (75 m) och stickade ett varv. Nästa varv ökade jag en maska mellan varje maska (150 m). Därefter ökade jag lite efter behov, jag tror det blev var 10-de maska på de två följande rätvarven. Sedan blev det 15 varv rakt på slätstickning eller vartannat varv avigt och vartannat rätstickning. Sedan räknade jag antalet maskor och delade med 6 och stickade ihop var 6-de maska på ett rätvarv och fortsatte minska var 5-de, var 4-de osv på vartannat varv. Tror jag.


Sedan blev det en grön mössa och en blå och en grön till men dom har vandrat iväg åt olika håll. Mössor gör ju så.

8 kommentarer:

  1. Mycket lyckad modell, kan jag intyga, eftersom det var till mig som den blå och gröna vandrade!

    Mössfabrik… he, he. Du har inte teckningen kvar, händelsevis?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja på med mössan nu så du inte den där hiskliga influensan tar om igen.

      Jag var nog ganska liten när jag såg den där teckningen, kunde jag ens läsa? Du får rita den själv.

      Radera
  2. Den vitsen var fin! :)
    Och mössorna med, fastän du är självkritisk, som alla konstnärliga personer är
    och jag förstår att mössorna får fötter
    Hälsningar från ett grönvitt Åland

    SvaraRadera
    Svar
    1. Visst är det trevligt med vitsar som inte ha sexuella anspelningar eller är elaka. Men dom är sällsynta.

      Radera
  3. Visst har jag mössor, ett flertal t o m, men jag begråter ändå den som jag glömde på tåget till Flen.... Och modellen är slut hos Gudrun Sjödén!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Usch vad man kan gräma sig över såna förluster. Men jag tror att det finns möjligheter att efterlysa favoriter hos Gudrun Sjödén, på hemsidan, tror jag.

      Radera
  4. Det är inte bara mössor som ger sig av, mina handskar har samma sjukliga längtan efter nya ägare, kanske jag missbrukar dem?. Brukar bli minst ett par par per vinter

    SvaraRadera
    Svar
    1. Handskar är nästan värre på att försvinna. Det är nog när man kommer in på tåget och tar av sig handskarna som dom smiter.

      Radera