söndag 25 mars 2012

Brickband


Om man tittar noga så ser man att de sitter fast i väggen, det är inte 
för smitningsrisken utan för att hålla varpen sträckt.
Jag har varit på kurs i brickbandsvävning i helgen. Det var Louise Ström på Spångmurs som ledde ett gäng entusiastiska kvinnor.
Konceptet var enkelt, knytkalas och sova där det fanns plats. Tyvärr var jag sist in med anmälan och då var det fullt i stugan så jag fick sova på vandrarhemmet , alldeles ensam i hela kåken.


Lia gjorde brickor av förpackningar, det funkade bra
Brickband är alltså inte (i första hand) till för att hänga upp severingsbrickor i, man väver med fyrkantiga brickor och det är väldigt fiffigt och variationsmöjligheterna verkar vara oändliga. Tekniken är uråldrig, och praktisk. Man behöver inte släpa med sig någon vävstol och som brickor kan man klippa till gamla kartonger, t ex. 

Louise hade massor med material och redskap, så det gick bra att handla också.

Louises band är alldeles osannolikt fina, bandet i mitten är vävt av
 silke (tror jag). Klicka på bilden så får du en förstoring.


Men hur i hela friden har hon gjort?! Det får nog bli flera kurser.
Jag har för mig att jag lovad att visa några dräktband, var det något mer jag lovade mer än receptet på svärmors havrekakor?

Magdband från Mora, är också fina
Bildena visar både aviga och räta
Vill du har bättre bilder så du kan lista ut mönstret så får du höra av dig, jag har flera band också.


8 kommentarer:

  1. Oj! Och allt detta med hjälp av mjölkkartonger?

    Den där byggnaden … en lada med ingång på mitten, timrad del till vänster, med fönster och brädväggar till höger och så ett dass längst ute på kanten… Den känns lite bekant!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det var makaronkartonger också och alla möjliga kartonger, fast jag tror att Louises brickor var bäst.
      Bilden är lite missvisande, "dasset" är inget dass utan en vedbod som står en bit ifrån huset. Men annars så påminner det väldigt mycket om ett annat hus inte så långt därifrån. Men i det här huset var det kilsågat golv, bl a. Och massor med garn och vackra band och intressanta böcker ...

      Radera
  2. Det måste ha varit roligt! Och vad fina band!! vojne vojne. vill också...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja det var riktigt bra, men du, det är ju bara att anmäla sig. Det brukar vara två kurser/termin så till hösten finns det nog plats.

      Radera
  3. Jamen det där andra huset har handbilat golvplank (väl?), väldigt många böcker och ska det vara på det sättet kan jag nog slänga in några överblivna garnhärvor också...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nähädu, handbilat golv har du inte, men många böcker och du slänger inte med garnhärvorna, de ska hanteras med vördnad, seru.

      Radera
  4. Vilka fantastiska band! Jag provade på brickbandsvävning för första gången för några veckor sedan och så där såg INTE mina försök ut. ;-) Men de här bilderna bekräftar vad jag kände på mig: detta är en teknik värd att utforska.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Visst är det fantastiskt och bandhistoria är lika intressant det. Det norska banden är otroliga och man har funnit både band och brickor i vikingagravar, och dom var inte först.
      Det knepiga är att man måste tänka in vridmomentet och tänka bort inslaget för det syns ju inte. Och så ska man nog inte jämföra sig med Louise och hennes band, Hon är fantastiskt skicklig.

      Radera