fredag 3 februari 2012

Väver moraband


Det tar sig!


Dvs jag försöker väva moraband.
Det går sådär.
Men jag tror jag har kommit på tekniken, det är ungefär såhär: tryck, hit, lyft, dit, det gäller varpen (hit och dit är inslagets färdriktning) och samtidigt ska man lyfta eller sänka mönstertrådarena i en speciell ordning, de har fått egna små solv. 
Det är inte trassligt, det är mönstersolv

Vilken ordning det är kan man för det mesta lista ut av de märkta lapparna som sitter på. De tåtarna som hänger ner är försedda med tyngder i form av gamla slantar, jag tog ettöringar eftersom jag är nybörjare. Men vänta bara tills jag kommer med tioöringar. Då blir det band minsann.
Det är lite lagningar och glappt och grovt men det funkar

Vävstolen är väl ingen ferrarivariant, men den håller ihop med viss hjälp. Dottern hävdar att den är folklig, och därmed är den bra.

6 kommentarer:

  1. wow. du är ju jätteduktig! kanonfina!:)
    Absolut är bandvävstolen folklig.
    /Monika

    SvaraRadera
  2. Från blogg till blogg till blogg... och så hamnade jag här. Vilken trevlig blogg du har och jag gillar ditt sätt att skriva. Här tittar jag in igen!

    SvaraRadera
  3. Tack tack för beröm, och välkommen hit.
    När det gäller den folkliga bandvävstolen är det bara att hoppas att den håller för att stuvas in i min lilla bil för några kurstillfällen till.

    SvaraRadera
  4. Kul! Nu vet jag vad jag har för snyggt röd och vit mönstat band som omtag till draperiet-Moraband!

    SvaraRadera
  5. Vilket fint Moraband du väver.
    Kram Birgitta

    SvaraRadera
  6. Är det kramforsar'n det där då?

    Fiffigt att ha solv till mönstret.
    Jag har vävt något liknande, fast smalare, i en bandgrind. Då tror jag att jag hade båda färgerna på samma ställe i grinden och sen satt jag och plockade rätt mönstertrådar uppåt för att det skulle bli bra. (Nä, jag måste väl ha låtit bli att ha mönstertrådarna i hålen, bara i springorna väl? Inte vet jag! Det var på gymnasiet.)

    SvaraRadera