lördag 9 januari 2016

Lördagsblogg Små och Stora ord

Idag vill HeLena att vi lördagsbloggare ska skriva om Små och Stora ord. Flera lördagsblogare i fliken ovan.

Eftersom jag tycker det är intressant med ordbruk och bokstavsskötsel så tycket jag det var ett toppenämne och körde fast. Tvärstopp blev det.
Vad skriver man om det då? Vad kan jag om det? Inget, det finns så många andra som kan det så oändligt mycket bättre.

som jag sällan hinner läsa

Men orden är så viktiga, det märker jag väldigt väl nu när jag är på ett asylboende i närheten en gång i veckan. Dessutom betyder många ord minst två saker. De små orden är svåra att förklara och det är så betydelsebärande.

De stora orden slarvar vi med och de blir liksom devalverade. "Jag hatar köer!" säger någon men jag tycker hata är något helt annat. Jag tycker inte om att köa och det tar tid och är tröttsamt och tråkigt, men hata – nej.
"Jag älskar grönsakssoppa", säger någon annan (vilket en del anser vara en omöjlighet). Kärleken till grönsakssoppan ter sig lite pervers för mig även om jag gärna äter det, grönsakssoppa alltså.

Mycket bra bok som kommit till användning i två museer i trakten

Ord som vi kanske borde lärt ut lite mer omsorgsfullt är Tack och Förlåt. Ord som har med respekt och hänsyn att göra smittar liksom av sig på den som använder dom, likaväl som elakare ord smittas. Precis som när drängen i Lönneberga sa –I morgon ska jag köra dynga, det ska bli roligt. Det gäller ju att övertyga sig själv för visst kan man påverka sig själv minst lika mycket som man påverkas av andras ord.
Vassa ord som träffar trumhinnan kan fastna där.

Visst vill jag läsa mera och skriva men det är mycket nu och jag blir lite stressad.


Ska man läsa en stickbeskrivning som text eller som diagram? I den här boken finns ett antal beskrivningar på olika sätt att lägga upp en stickning. Jätteintressant, tycker jag.


Här står en spinnrock och i uthuset står det sju kartonger ull.
Men jag hinner inte språka som jag vill, ej heller läsa.


Och en nyuppsatt mattväv. 

Så jag får be om ursäkt för sen ankomst men det är alldeles för mycket annat som lockar nu. Jag lovar inte att jag ska bättra mig.
Nu ska jag sy en vinterkappa, det är ju kallt!

16 kommentarer:

  1. Tänk så många ord du spinner på, väver in och syr ihop! En kort tid mötte jag invandrare som gick i studiecirkel där det svenska språket var huvudsaken - jag fick en lärdom där om hur vårt språk är och så många betydelser som det finns. Tror att ord,ord,ord är ur Hamlet.

    SvaraRadera
  2. Tycker allt du fick ihop det väldigt bra. Ord, stora som små är viktiga... viktiga i HUR man betonar och det måste vara svårt att förstå när man inte har språket som modersmål.
    Måste bara säga att jag är väldigt imponerad... sy en kappa! Omöjligt säger min hjärna! Lycka till!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Min textila dotter konstaterade att om hon inte hade läst textilkunskap så hade jag klippt till den där kappan på vinst och förlust, nu gör jag inget utan att konsultera henne först.
      Det är en väldigt enkel och beprövad modell.

      Radera
  3. Jättefint inlägg om orden! Håller helt med dig om att vi ofta tar alldeles för stora ord i munnen. Jag retar mig på sportjournalisterna som alltid skriver "hjältar" när ett lag har vunnit en viktig match. Jag tycker inte att det är särskilt hjältemodigt att göra ett par mål.
    Att någon kan sy en kappa till/åt sig själv övergår mitt förstånd - jag är djupt imponerad!
    Ha det gott önskar Ingrid

    PS. Det är inte så noga med när lördagstemat kommer. Ibland kommer det för tidigt och ibland för sent. För det mesta för sent för min del.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är ofta intressant att läsa sportjournalisternas texter ur språksynpunkt men knappast ur informationssynpunkt. Och jämställdheten ska vi inte prata om, ridsport och tjejfotboll existerar knappt i resultatlistorna.

      Radera
  4. "Att sy en vinterkappa till sig själv" - oj det var stora ord som jag inte skulle våga ta i min mun! Så imponerande! Håller f ö med dig om vikten av ordbruk och bokstavsskötsel!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det där med vinterkappan tror jag att jag har tagit mig över huvudet. Jag får göra ett eget blogginlägg om det.

      Radera
  5. Det vimlar av verbala inflationer - håller med Musikanta om att hjältar är ett missbrukat ord. Men fenomenet är inte nytt, redan L. M. Montgomery skrev:
    "Oh, I'm so sorry," exclaimed Anne impulsively. "I love this place so. I did hope we could have got it."
    Then did Miss Patty lay down her knitting, take off her specs, rub them, put them on again, and for the first time look at Anne as at a human being. The other lady followed her example so perfectly that she might as well have been a reflection in a mirror.
    "You LOVE it," said Miss Patty with emphasis. "Does that mean that you really LOVE it? Or that you merely like the looks of it? The girls nowadays indulge in such exaggerated statements that one never can tell what they DO mean. It wasn't so in my young days. THEN a girl did not say she LOVED turnips, in just the same tone as she might have said she loved her mother or her Savior."
    Margaretha
    som ytterst
    sällan använder
    ordet hata

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är jag som är Miss Patty med stickning och allt, men säg inget för det är jättehemligt.

      Radera
  6. Att devalvera orden är något jag ha..., nej, jag menar tycker illa om. Som relativt frekvent resenär till USA får man stora doser av superlativer så att ingenting finns kvar när folk verkligen skulle behövt dem. Tyvärr tycks det smitta av sig på svenskan också. De brittiska sparsmakade underdrifterna passar mig bättre.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja vi anpassar oss så ängsligt till amerikanska normer, fast engelska är mycket trevligare.

      Radera
  7. Superlativ är svåra ord när de ska användas. Det blir ofta "superlativare" än nödvändigt, ja, t.om. lite insmickrande.
    Lycka till med kappsyendet! Här ska det bli byxor....

    SvaraRadera
    Svar
    1. Då får man tillgripa diverse konstiga tillägg jätte, dö, fett, sjukt bra. Och inte blir det bättre av det.

      Börjar undra vad jag gett mig in på med kappan. Lycka till med byxorna, det svåraste som finns att sy.

      Radera
  8. Nämen, vart tog min kommentar vägen? Censurerad på grund av olämpligt språkbruk? Nej, det kan jag väl aldrig tro. Oskickad, möjligen. Vilket ju är ett oskick. Man börjar på en kommentar, kommer på något man vill kolla, hamnat någon helt annan stans och glömmer att man höll på att kommentera. Och när man ett par dagar senare återvänder för att se kommentarkommentaren upptäcker man att man inte finns. Men NU då. Ja, nu har jag ju glömt vad jag skrev i min kommentar. Kanske "Lycka till med kapprojektet!"

    SvaraRadera
    Svar
    1. Öh.. ja just det ja.
      Tack, jag satsar på nästa vinter tror jag, det är svårt att sy kappa när dottern smitit.

      Radera