fredag 6 maj 2011

Spetssjal, kampen går vidare, igen

Pedagogiskt garn, ljust och grova stickor. Så jag ser vad jag gör. Nästan som i folkskolan när jag kämpade med min första grytlapp i knarrigt ljusvekegarn. 
Undrar om det var ljusvekegarn förresten, så grovt och stumt och svårbearbetat som det var så var det inte särskilt pedagogiskt  men säkert billigt.
Jag har testat med Järbo Saga. Betydligt grövre än det rekommenderade Kid Mohair.  
Om jag fortsätter med den här sjalen så kommer det att bli en fotsid yllecape eller i värsta fall ett indiantält för vinterbruk. Mönstret valde jag för att det såg lätt ut och med pedagogiskt garn blev det jättetråkigt.
Jag tror jag övergår till att sticka provlappar. Eftersom jag är lycklig ägare till Stickboken så har jag ju alla möjligheter att lära mig. Men så var det ju både trädgården och vävstolen som kräver uppmärksamhet. Och Arbetsförmedlingen.

3 kommentarer:

  1. Nää, inte ge upp nu!
    Hoppa över alla de trista varven när du har lagom många maskor för att få ihop rapporter enligt nästa mönster.

    Nästa mönster har rapporter på 17m. Det börjar när det är dags för nästa M1-rad. Så när du kommit så långt, låt vara inte så många ränder som förlagan tänkt, så börjar du på M2.

    Sen kan du (nog) göra en rapport till halvvägs förskjuten. ("nog" för att det har väl lite att göra med hur ytterkanterna och mitten ser ut.)

    Det blir annorlunda än den utvalda förlagan, men den blir DIN.

    SvaraRadera
  2. Ge inte upp, var inte så sträng mot dig själv!Din sjal kommer att bli så otroligt vacker

    SvaraRadera
  3. Inte nog med att trädgården, vävstolen, arbetsförmedlingen, mm, kräver din uppmärksamhet. Med utflykter till Rumpdalarna och trädgårdsinsatser, fönstertvätt mm kan det inte bli mycket tid eller engagemang kvar till indiantältet - mittåt - spetssjalen. Men tack och bock för insatserna!

    SvaraRadera